Har man alltid rätt att få ut sin laglott?

2006-04-15 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hejsan Jag har en fråga om bouppteckning, min sambos mamma dog för ganska länge sedan (10 år), han var då 25 år gammal, efter mamman dog var han helt under isen, och var inne på psyket, fick starka mediciner och gick hos en terapeut för att kunna bearbeta sin sorg. Under den här tiden sa pappan till honom att det fanns inget av värde för honom att ärva och mer eller mindre "tvingade" honom att skriva under, som han förstått långt senare bouppteckningen, pappan gav honom 20.000:- och sa att det var allt han kunde få efter sin mor. Hur är det? Har man inte som barn rätt att få ut sin laglott? Och isåfall, finns det någon tidsgräns som man måste begära sin rätt före. Om det nu var så, att på det papper han skrev på, skrev bort sin laglott, kan man överklaga, med tanke på omständigheterna för hur det sköttes och min sambos instabila psyke??Kan säga att bouppteckningen gjordes av banken.
Sandra Bolle |Hej! I 7 kap ÄB (ärvdabalken) se http://lagen.nu/1958:637 stadgas vad som gäller om laglotter. Visserligen har en bröstarvinge rätt att alltid få ut sin laglott, dvs hälften av arvslotten, dock måste bröstarvingen om han ej får sin laglott påkalla jämkning av testamente inom 6 månader. Gör han ej detta har han förlorat sin rätt till laglotten enligt 3§ 3 st. 7 kap ÄB. Vad gäller det faktum att han eventuellt avtalade bort sin rätt till laglotten skulle man ev. kunna hävda ocker, se 31§ avtalslagen eller möjligtvis svek enligt 30§ Avtalslagen http://lagen.nu/1915:218. Rättsverkningarna av båda dessa lagrum är att rättshandlingen inte blir gällande mot den förledde. Men då måste din sambo kunna bevisa att så har skett. Det skall dock tilläggas att din sambo alltid kommer ha rätt till hälften av sin fars arvslott, dvs laglotten, och om hans far skulle testamentera bort den kan han ju alltid påkalla jämknig inom 6 månader i enlighet med 7:3 ÄB Om det är så att ni vet att det vid moderns bortgång fanns mer pengar än 40 000 och att det inte är så att din sambo kommer ärva resten av dessa pengar från sin mor efter sin fars bortgång (att den efterlevande maken innehar pengarna med fri förfoganderätt vilket är normalt vid en förälders bortgång) är mitt råd till er att kontakta en advokat för mer kvalificerad rådgivning då det troligen finns viss möjlighet att angripa problemet. Lycka till! Med vänlig hälsning

Ska gåva räknas som förskott på arv?

2006-02-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |En äldre släkting har avlidit. Redan innan dödsfallet hade det framkommit att ett av barnen några år innan dödsfallet har hämtat en summa pengar från den nu döde. Då hette det att pengarna hämtades för förvaring (så att de inte skulle förloras på annat sätt). Nu hävdar barnet som hämtade pengarna att de var en gåva till dennes barn. Den avlidnes andra barn vill att beloppet ska antecknas som en gåva i bouppteckningen och att det ska räknas som ett förskott på arv. Det finns inget testamente eller gåvohandling rörande pengarna. Det som däremot finns är en anteckning om att beloppet hämtats av barnet på ett visst datum samt en förteckning över beloppet och vilka valörer som hämtades. På nätet förekommer denna text ganska flitigt (om man söker på gåva och förskott arv): "En gåva till barn eller barnbarn anses vanligen som ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. När arvet sedan ska fördelas avräknas gåvan på ett speciellt sätt." Av den texten kan man sluta sig till att de pengar som nu efter dödsfallet förvandlats till en gåva till barnbarn skall räknas som förskott på arv. I Ärvdabalken 6 kap 1§ talas det om bröstarvingar och annan arvinge, och där görs det en skillnad. Jag misstänker att den text jag citerar bygger på praxis som utkristalliserat sig genom tidigare domar. Vilka är de domarna? I den händelse att det uppstår en argumentation kring huruvida pengarna är ett förskott eller ej, kan det vara bra att hänvisa till hur en rätt betraktat en liknande situation tidigare. Vad gäller? Om vi godtar att pengarna var en gåva, är de då att betrakta som ett förskott på arv, även om det påstås att de var en gåva till barnbarn? Går det att referera till någon dom, förarbete eller praxis?
Sofie Olofsson |Enligt huvudregeln gäller att då arvlåtaren i sin livstid gett en gåva till en bröstarvinge, denna ska avräknas som förskott på arv på bröstarvingens arvslott, om inget annat föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Omvänt gäller att om mottagaren är en annan arvinge (då bröstarvingar ej finns), avräkning ska ske endast om detta har föreskrivits eller på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett. Detta framgår av 6 kap.1 § 1 st. ÄB. För att förskottsreglerna ska bli tillämpliga, förutsätts att mottagaren vid tiden för gåvan är omedelbar arvinge till givaren. I ert fall räknas inte barnbarnet som omedelbar arvinge, eftersom givarens barn (barnbarnets far eller mor) fortfarande var vid liv vid gåvotillfället (hade barnet däremot avlidit innan gåvotillfället hade barnbarnet räknats som omedelbar arvinge). Däremot är barnet en omedelbar arvinge till givaren. Enligt frågan verkar inget ha föreskrivits om huruvida gåvan ska räknas som förskott eller inte. Avgörande för frågan om avräkning ska ske eller inte blir då om gåvan var avsedd till barnet eller barnbarnet. Det är svårt att utifrån frågan säkert veta till vem gåvan var avsedd, men enligt min mening borde den anses vara avsedd till barnet, eftersom det framgår av anteckningen att pengarna hämtats av barnet och inget där sägs om barnbarnet. I sådana fall ska gåvan räknas av på barnets arvslott. Om barnet däremot kan bevisa att gåvan var riktad till barnbarnet ska den inte räknas som förskott på arv. Ärvdabalken (ÄB) finner du http://www.lagen.nu/1958:637 .

Ärver mina halvsyskon mig?

2006-01-27 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Ärver mina halvsyskon mig? Min pappa har nyligen dött, vi har inte haft någonsomhelst kontakt under min barndom eller uppväxt, men faderskapet är konstaterat i faderskapsmål/domstol. Om nu JAG skulle dö, har då hans andra barn(mina halvsyskon) då någon rätt att ärva MIG, och kan jag isåfall skriva bort den rätten genom ett testamente? Jag är ogift och saknar egna barn.
Andreas Heed |Dina halvsyskon tillhör den så kallade andra arvsklassen (2:2 ÄB). Deras arv är beroende av om det finns någon i den första arvsklassen. Till den första arvsklassen hör dina bröstarvingar (barn) samt, om de är avlidna, deras bröstarvingar (2:1 ÄB). För lagtext klicka http://www.lagen.nu/1958:637 Då du inte har några bröstarvingar tillfaller din kvarlåtenskap dina föräldrar med hälften vardera. Eftersom din far är avliden delar dina syskon, inklusive halvsyskon, på den avlidne förälderns lott. Det är alltså din faders barn som delar på hans lott (50 % av kvarlåtenskapen). Finns inga helsyskon, och är båda föräldrarna är döda, tillfaller hela arvet halvsyskonen. Detta innebär i ditt fall att dina halvsyskon har möjlighet att ärva dig enligt den legala arvsordningen. Du har dock möjlighet testamentera bort din kvarlåtenskap, helt eller delvis, och därigenom avskriva dina halvsyskons arvsrätt.

Bodelning giltig, gjord av bodelningsförrättare?

2006-01-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |FRÅGA (2006-01-19 ): I äktenskapsbalken läste jag i 6§ (När bodelning har förrättats, får makarna eller en av dem ge in bodelningshandlingen till domstol för registering)..jag och mitt ex gjorde en bodelning för ca 1,5 år sedan, ingen av oss har lämnat in bodelningspapperna till domstol för registrering, min fråga..kan jag begära en ny bodelning nu?..då jag såhär i efterhand märker att saker rörande det gemensamma boendet och skulder då, hade missats att tas med. Detta p.g.a okunnighet.. MVH Joakim SVAR: I 13 kap. 6§ äktenskapsbalken (se här .) står det precis som du skriver att man får ge in bodelningshandlingen till domstol för registrering. Detta är dock ingen förutsättning för att bodelningsavtalet ska vara giltigt. Har du och ditt ex upprättat en handling om er bodelning och har båda skrivit under denna har avtalet rättsverkan och du kan således inte begära en ny bodelning. En möjlighet för dig skulle kunna vara att försöka ogiltigförklara eller jämka bodelningsavtalet men det är svårt att säga om du skulle ha någon framgång. Mvh Anna Bergman FRÅGA: Bodelningen gjordes av en bodelningsförättare där endast mitt ex var närvarande, bodelningsbeslutet är ENDAST undertecknat av bodelningsförrättaren och inte av, varken mej eller mitt ex. Pratade per telefon förra veckan med bodelningsförrättaren och ställde då samma fråga till honom, om inte avtalet måste vara undertecknat av mej och mitt ex för att ha vunnit laga kraft, enligt honom så är icke fallet, utan när 4 veckor gått och man ej överklagat beslutet skulle det vara helt giltligt..vem har rätt i denna fråga?? Som jag iaf kan uttyda av ditt svar är bodelningen ej giltlig enl lagen utan kan alltså göras om.. MVH Joakim
Anna Bergman |I din tidigare fråga lät det som om ni själva hade upprättat ett bodelningsavtal, och det var det jag utgick ifrån. Men ifall man har fått en bodelningsförättare tilldelad sig gäller särskilda regler i 17 kap. ÄktB. En bodelningsförättare förordnas av domstol på begäran av en make. Hans beslut om bodelningen skall vara skriftlig och båda makarna ska delges denna. Bodelningshandlingen behöver inte undertecknas av båda makarna, endast av bodelninsförrättaren själv. Om man är missnöjd ska man överklaga (väcka klandertalan vid domstol mot den andre maken) inom fyra veckor efter delgivningen, annars förlorar man sin rätt att väcka talan, se 17 kap 8 § ÄktB. Har du blivit delgiven den och inte överklagat, ser det dock ut som om du har förlorat din rätt... men jag tycker att det är märkligt att du inte var närvarande vid bodelningen (se 17:6). Det finns möjlighet att angripa en bodelningsförättares avgörande med extraordinära rättsmedel (resning), se 17:9 ÄktB. Om du har förlorat mycket på bodelningen råder jag dig att kontakta en yrkesjurist som kan bedöma ifall det har skett något fel eller om du har förlorat din rätt pga passivitet. Lycka till!

Advokat och god man?

2006-04-07 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Om en god man förordnas av tingsrätten för en försäljning av trätande f.d makars fastighet, efter ett besök hos gode mannen bestämmer f.d makarna sej för att enas om att fastigheten ska tillfalla den ena av dem ,den gode mannen ombedes av den f.d makan att som advokat då båda parterna entledigat honom från uppdraget att vara god man, hjälpa henne att upprätta en bodelning där så fastigheten tillskiftas henne. När så bodelningsprotokollet kommer tillskriver han sej fortfarande som god man. Min fråga: gör han detta i vinstsyfte? Tar en god man mer betalt än en advokat eller hur fungerar det? Vill inte bli lurad.
Oscar Björkman | Den gode mannen utsågs förmodligen med stöd av 3 § samäganderättslagen att förvalta fastigheten eftersom de två makarna troligen ägde den med samäganderätt. Jag kan inte se något särskilt skäl till att han skulle beteckna sig som god man efter att han entledigats från denna befattning. Vad gäller arvoden har jag inte funnit något som tyder på att en god man skulle kunna ta mer betalt än en advokat. En advokat är som en sorts konsult och kan sätta priser på en marknadsmässig nivå, enligt 25 § i Vägledande regler om god advokatsed ska arvodet dock vara skäligt. Jag rekommenderar dock att du vänder dig till Advokatsamfundet med din fråga, de torde ha större insikt om en advokat kan göra på detta sättet eller inte. Deras handläggare har telefontider mellan 9.00-12.00, telefonnummer 08-459 03 00. Med vänlig hälsning

Kan de ta mina tillgångar för att täcka sambons skuld?

2006-03-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min Sambo har skulder sen tidigare hos kronofogden. Detta tvingar mig att flytta från mitt hus till en annan adress eftersom dom slår ihop våra inkomster och drar sedan av vad som finns kvar utöver minimum. Dvs större delen av hennes lön kommer att försvinna. Vi har ett gemensamt barn så jag tänker låta dem bo kvar i huset och låta min sambo själv stå för kostnader i huset som en form utav hyra. Vi kommer gemensamt att försörja vårat barn så inget underhåll ska betalas. Finns det någon möjlighet att jag tvingas betala underhåll med tanke på hennes skulder till kronofogden? Måste jag på något sätt ta upp de kostnader som min sambo betalar för huset, som inkomst, vid självdeklarationen? Finns det andra risker med detta? Vi har ingen som hellst önskan att sepparera men blir tvingade utav kraven från kronofogdemyndigheten.
Fia Berg |Hej! Om jag har förstått det rätt så utmäter kronofogdemyndigheten din lön för att täcka din sambos skulder. Detta verkar underligt då, enligt lag, varje sambo svarar för sina egna skulder. De torde då inte ha rätt att ta av dina tillgångar eller din lön, utan bara av hennes. Av detta framgår då automatiskt att du inte har underhållsskyldighet gentemot henne på grund av att hon har skulder. Däremot kommer du alltid att vara tvungen att hjälpa till att underhålla dina barn även fast dessa bor hos henne, om hon inte klarar av det själv. Barnen skall ju inte behöva skadas. Vad gäller din andra fråga tolkar jag det som att hon så att säga övertar hyran för huset som du äger dvs du "hyr ut detta i andra hand" till henne. Som jag förstår det behöver andrahandshyra inte deklareras så som inkomst så länge du inte bedriver uthyrningen som vinstdrivande. Jag antar därmed att hon endast betalar din hyra så att säga. För mig är det svårt att svara mer precist då jag har lite knappt med information, men situationen verkar knepig. Mitt råd är att du uppsöker en advokat som kan hjälpa dig ur detta, då det verkar behövas. Lycka till!

Vem är dödsbodelägare?

2006-02-03 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Har svårt att hitta svar på detta i lagstiftningen: är ett barn dödsbodelägare när efterlevande make/maka finns, dvs är efterarvinge dödsbodelägare? 18 kap 1 § tyder på det, men läser man Lycksele tingsrätts hemsidarörande boutredningar står det att efterarvinge inte är dödsbodelägare. Min fråga rör dock inte boutredning specifikt, utan mer behörighetsmässigt i största allmänhet.
Michael Witting |Nej, barn är inte dödsbodelägare när det finns en efterlevande make/maka. Lever maken/makan ärver denne allt enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken, se http://www.lagen.nu/1958:637, efter den avlidne om inga särkullbarn finns Efter att den efterlevande maken/makan dör ärver barnen sin del av arvet efter den först avlidne föräldern. Dessutom ärver de den efterlevande maken/makan. De blir således dödsbodelägare då.

Lika tidfördelning av barns boende vid gemensam vårdnad

2006-01-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Frågan gäller min sambo. Han har tre barn, 7,6, och 4 år, sen tidigare. Vi har ett gemensam barn på 5 månader. Han har sina barn varannan vecka f.onsdag till söndag och har gemensam vårdnad med sin f.d. men nu vill han ha barnen varannan vecka alltså hela veckan när det är hans tur. Han mår mycket dåligt då han inte får träffa barnen så mycket men mamma vill inte gå me på det. han är rädd för att hon ska göra något så han förlorar barnen istället (smutskasta honom eller nånting) hon känner några på soc o får alltid som hon vill. Hur ska han göra, var ska han börja så att han får barnen varannan vecka? Han är en bra o kärleksfull förälder och inget talar mot honom.
Sara Forslund |Hej, 6 kapitlet i föräldrabalken (FB) innehåller bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge. Boendefrågan måste alltid prövas utifrån förhållandena i det enskilda fallet, och barnets behov och intressen är det avgörande. Relevant är också barnets egen vilja, i beaktande av barnets ålder och mognad, alltså ju äldre barnet blir desto större hänsyn tas till dess egen vilja (se FB 6 kap. 2b §). Vid bedömningen av barnets bästa skall hänsyn tas till barnets behov av en nära och god kontakt med bägge föräldrarna (se FB 6 kap. 2a § 2 st.). Frågor om barns boende avgörs antingen i domstol eller genom att socialnämnden prövar och godkänner ett avtal mellan föräldrarna (se FB 6 kap. 14 a §). Socialnämnden kan alltså inte besluta att ett tidigare gemensamt boende ska ändras till att barn endast bo hos den ena föräldern, det enda de kan göra är att underlåta att godkänna ett eventuellt avtal mellan föräldrarna. Tvisten avgörs då istället i rätten. Kan föräldrarna inte komma överrens om ett avtal räcker det med att en av föräldrarna för talan ("går till domstol") för att rätten ska besluta i frågan. Återigen är det barnets bästa som är vägledande för hur rätten kommer att besluta i frågan (se FB 6 kap. 2a § 1 st.). Argument för hur barnens boende ska se ut bör därför byggas upp kring detta snarare än kring vilka behov föräldrarna har. Om en förälder försvårar den andra förälderns umgänge med barnet (sk. "umgängessabotage") riskerar den föräldern att vårdnaden kan överflyttas på den andre föräldern ensam. Även risken att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa talar för detta (se FB 6 kap. 2a § 2 st.). Lycka till och hoppas mitt svar är er till hjälp! Vänliga hälsningar,