Anmälan om förtal

2010-11-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En tjej i min omgivning har spridit ryken om att min sambo våldtagit henne. Dessa rykten är givetvis osanna. De som hört ryktet kommenterar även på min blogg med kommentarer som "hur kan du vara tsm med en våldtäktsman" Nu vill min sambo anmäla henne för förtal. Hur går det till?
Rebecca Dahlquist |Hej, Tack för din fråga. Förtal tas upp i Brottsbalkens 5 kapitel, 1 §. Det krävs inte att ryktena är falska för att detta ska vara att räkna som förtal, även om så verkar vara fallet för dig. Det krävs dock att den här tjejen har, som det sägs i lagtexten, ”lämnat uppgift” om din sambos klandervärda beteende. Med det menas att två personer som allmänt samtalar om ett rykte inte kan åtalas för förtal, utan det krävs att hon har framställt uppgiften själv. När hon talar om det för någon så är brottet fullbordat, det krävs inte någon stor spridning, även om det kan ge upphov till en eventuellt strängare påföljd om hon befinns skyldig. Förtal är ett så kallat angivelsebrott. Åklagaren har här alltså ingen åtalsplikt, utan det krävs för att åklagaren ska få väcka åtal att målsäganden, dvs din sambo, angivit brottet till åtal samt att åtal är påkallat av särskilda skäl. Det räcker inte med att din sambo gör en polisanmälan för att han ska ha ”angivit brottet till åtal”, han kommer troligen tillfrågas då han gör en anmälan om han önskar göra det. Om din sambo då uppger att han vill ange brottet till åtal, kommer en förundersökning att inledas enligt 23 kap 1 § Rättegångsbalken, såvida inte det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Förundersökning behöver inte heller inledas om det t ex kan antas att det inte kan väckas något åtal, se 23 kap 4 a § RB. Din sambo bör vid anmälan ange att han vill ha underrättelse om förundersökningen skulle läggas ned. Skyldigheten som finns att underrätta en målsägande som har angett brottet till åtal inträder nämligen inte om inte en utredning har nått så långt att någon blivit skäligen misstänkt för brottet. Med vänlig hälsning,

Polisanmälan på falska grunder

2010-10-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur jag tar tillbaka en polisanmälan som är gjord på falska grunder? Vad händer i en rättegång där målsägande vet att anmälan är falsk men inte vill ta tillbaka den eller tillstå att han har gjort en falsk anmälan?
Angelica Hage |Hej En mottagen anmälan hos polisen kan inte återtas. Polisen har alltid en utredningsskyldighet i brott som faller under allmänt åtal. Är anmälan gjord på falska grunder så finns viss möjlighet för den som felaktigen har blivit anmäld att enligt Brottsbalkens 5 kap. 1 § (https://lagen.nu/1962:700) uppmana till att utredning om förtal föreligger, då den som utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift för att utsätta denne för andras missaktning, kan dömas för förtal. Men för att detta ska vara straffbart förutsätts att uppgiftsutlämnandet är ägnat att utsätta den beskyllde för andras missaktning, att detta varit avsikten med uppgiftslämnandet. Har uppgiftslämnaren haft en skälig grund för att lämna uppgiften (om han har skaffat sig belägg för uppgiften och han hade skälig grund för att tro att uppgiften var sann) ska han inte dömas för förtal genom bestämmelsens andra stycke (Brottsbalken 5 kap. 1 § https://lagen.nu/1962:700). Eventuellt kan Brottsbalkens 15 kap. 6 § https://lagen.nu/1962:700 om falsk eller obefogad angivelse av oskyldig till åtal, göras gällande av den som anmälts/anklagats för brott. Det krävs då att den som angivit det påstådda brottet visste att den anklagade var oskyldig och att angivaren avsåg att den anklagade skulle bli åtalad och fälld till ansvar för det angivna brottet. Det krävs också att det är en formlig angivelse med direkt uppmaning att åtala den anklagade/angivne för brottet för att regeln ska bli tillämplig. Handlar det istället endast om en framställning till polismyndigheten att undersöka om brott föreligger och att den utpekade i sådant fall (om man finner att brott föreligger) ska åtalas, så kan denna regel inte göras gällande. Med vänliga hälsningar

Om förtal

2010-10-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har en granne som baktalar mig med nedsättande tillmälen inför andra grannar. Han gör samma sak om andra grannar inför mig. Finns det grund i detta för anmälan om förtal eller ärekränkning?
Hampus Johansson |Hej! Om någon pekar ut någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning har de objektiva kriterierna för förtal uppfyllts. Detta framgår av 5 kap. 1§ Brottsbalken. Det krävs inte att uppgiften är nedsättande enligt samhällets allmänna uppfattning utan det räcker med att uppgiften anses som nedsättande i den krets du lever i. Det krävs dock att det faktiskt är en uppgift och inte ett värdeomdöme. Jag vet inte de exakta omständigheterna i ditt fall men jag kan inte se något hinder för en anmälan. Vänligen

Förtal - Spridande av lögner

2010-08-01 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En facklig medlem som sitter med i fackstyrelsen sprider osanningar om mig till mina arbetskamrater, kan jag anmäla honom för förtal, har inte pratat med någon om detta ännu.
Emelie Gärde |Hej! Om en person uttalar osanningar om en annan människa så kan denne bli dömd för förtal. Enligt 5 kapitlet 1 § Brottsbalken skall den som utpekar någon annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Dock undgår personen ansvar om han/hon var skyldig att uttala sig eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och om han/hon visar att uppgiften var sann eller att han/hon hade skälig grund för den. För att du skall få den fackliga medlemmen dömd för förtal så krävs det att du kan bevisa att uttalandena som han/hon har lämnat har varit ämnande att skada ditt anseende hos andra människor. För straffbarhet är tillräckligt, att du kan bevisa att lögnen var ägnad att utsätta dig för andras missaktning. Någon bevisning om att beskyllningen faktiskt medfört sådan verkan behöver du inte förebringa. Länk till Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700#A2 Med vänliga hälsningar

Traksserier och telefonterrorisering

2010-11-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Efter sep. från mina barns far har mitt liv allt för ofta varit ett elände pga honom. Anklagelser och skuldbeläggande - hans stress, pengaproblem, alkohol, bekymmer med sönerna är mitt fel. Han terroriserar mig med SMS och samtal nattetid, projicerar allt ont på mig och pratar illa om mig inför barnen. Jag gör allt för dem! Men jag behöver inte detta från deras far. Detta har skett i 15 år! Vad kan jag göra?
Lina Radovic |Då detta pågått under 15 års tid, utgår jag ifrån att dina barn är tillräckligt stora för att själva avgöra var och hos vilken förälder de vill bo, och det är alltså inte fråga om någon vårdnadstvist? Telefonterrorisering och mobbing är ett brott enligt brottsbalken 4:7 (ofredande). Enligt brottsbalken 3:5 kan även psykisk misshandel ugör ett brott om det leder till att personen ifråga får en påvisbar psykisk sjukdom. Om någon lämnar uppgift som är ägnad att utsätta en person för andras missaktning, kan personen dömas för förtal, 5:1 brottsbalken. Det framgår inte av din beskrivning vad dina barns far uttryckligen säger men i vissa fall kan det vara brottsligt att smutskasta en person inför andra. Se https://lagen.nu/1962:700 Det du kan göra är att anmäla personen i fråga till polisen. Du kan också begära att få ett besöksförbud utfärdat mot honom i samband med detta. Besöksförbud kan utfärdas med stöd av lagen om besöksförbud. Se https://lagen.nu/1988:688 Besöksförbudet hindrar personen att lagligen förfölja eller trakassera dig, 1 § lagen om besöksförbud. Enligt 2 § lagen om besöksförbud kan förbudet utvidgas till att avse förbud att uppehålla sig i närheten av en annan persons bostad eller arbetsplats eller annat ställe där den personen brukar vistas (utvidgat besöksförbud). Den som har överträtt ett utvidgat besöksförbud får meddelas förbud att uppehålla sig inom ett större område än som följer av första stycket (särskilt utvidgat besöksförbud). För att komma till rätta med problemen bör du allså vända dig till polisen. Lycka till och hör av dig igen om något var oklart.

Kan en falsk angivelse vara förtal?

2010-10-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |hej, jag har kallats in till förhör av polisen för att någon har pekat ut mig som knarklangare, Jag vet ju att jag inte delat några droger så är inte orolig över den delen, men jag undrar om det är möjligt att åtala personen för förtal eller något liknande ?
Angelica Hage |Hej Enligt Brottsbalkens 5 kap. 1 § https://lagen.nu/1962:700 kan den som utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift för att utsätta denne för andras missaktning, dömas för förtal. För att detta ska vara straffbart förutsätts att uppgiftsutlämnandet är ägnat att utsätta den beskyllde för andras missaktning. Har uppgiftslämnaren haft en skälig grund för att lämna uppgiften (om han har skaffat sig belägg för uppgiften och han hade skälig grund för att tro att uppgiften var sann) ska han inte dömas för förtal genom bestämmelsens andra stycke (Brottsbalken 5 kap. 1 § https://lagen.nu/1962:700). Eventuellt kan Brottsbalkens 15 kap. 6 § https://lagen.nu/1962:700 om falsk eller obefogad angivelse av oskyldig till åtal, tillämpas. Det krävs då att den som angivit det påstådda brottet visste att den anklagade var oskyldig och att angivaren avsåg att den anklagade skulle bli åtalad och fälld till ansvar för det angivna brottet. Det krävs också att det är en formlig angivelse med direkt uppmaning att åtala den anklagade/angivne för brottet för att regeln ska bli tillämplig. Handlar det istället om det mer vanliga fallet att det endast lämnats en framställning till polismyndigheten att undersöka om ett brott har begåtts och att den utpekade i sådant fall (om man finner att brott föreligger) ska åtalas, så kan denna regel inte användas. Med vänliga hälsningar

Kan uppgifter lämnade vid förundersökning vara förtal?

2010-09-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En person A som i en förundersökning uttalar kränkande formuleringar och lögnaktiga anspelningar etc. om en person B, kan den utsatta personen B anmäla A för förtal e.dyl. enligt Bb 5 kap ?
Georg Dellborg |Hej och tack för din fråga. Förtal (5:1 Brottsbalken) innebär att man utpekar någon annan som brottslig, eller på annat sätt klandervärd i sitt levnadssätt. Vidare krävs att uppgiften är ägnad att (att den typiskt sett kan) utsätta personen för omgivningens missaktning. Vid bedömningen av om en uppgift är ägnad att utsätta en person för andras missaktning, tar man framförallt hänsyn till vilka värderingar som råder på den utpekades ort och i hans bekantskapskrets. Vilken typ av uppgifter som utgör förtal kan alltså variera från fall till fall. Det finns inte något krav på att uttalandet får en större spridning bland allmänheten för att det skall räknas som förtal. Det räcker i princip med att uppgiften lämnas till en enda utomstående person. Den utpekade personen behöver inte heller kunna visa att hans anseende verkligen skadats av uppgiften. Det viktiga är att den lämnade uppgiften typiskt sett kan leda till att den utpekade utsätts för omgivningens missaktning. Svaret på din fråga är alltså i princip ja. Förutsatt att uppgifterna är sådana att de typiskt sett leder till missaktning från omgivningen, spelar det ingen roll att uppgifterna lämnas i samband med en förundersökning. Utöver detta vill jag göra några ytterligare anmärkningar. Om de osanna anspelningarna gäller anklagelse om brott, har A inte gjort sig skyldig till förtal utan till falsk tillvitelse (15:7 Brottsbalken). Falsk tillvitelse innebär att man vid kontakt med åklagare/polismyndighet felaktigt utpekar någon som brottslig eller lämnar felaktiga uppgifter av försvårande karaktär vid utredningen av brott. Falsk tillvitelse är ett betydligt allvarligare brott än förtal. Om A:s påståenden gäller brottsliga handlingar skall det alltså behandlas som falsk tillvitelse och detta ”tränger undan” förtalsbrottet. Vidare gäller att förtal som utgångspunkt faller under enskilt åtal (5:5 Brottsbalken). Med detta menas att det inte är åklagare som utreder och för talan om brottet, utan den förtalade måste själv väcka åtal mot den skyldige. Falsk tillvitelse hör däremot under allmänt åtal, dvs. det är åklagare som för talan. Återkom gärna om du undrar något mer. Vänligen,

Förtal - arbetstagares uppgifter till chef vid rekrytering av nyanställd.

2010-07-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag blev lovad av en chef på ett företag en anställning men när dom andra anställda fick reda på det skrev dom ett brev till chefen (dom skrev bla att jag inte skulle klara av att jobba pga att jag gått sjukskriven tidigare) Jag fick inte ens prova på jobbet för chefen tog tillbaka det han lovat. Har blivit mobbad av företaget i månader nu. Kan man stämma dom för förtal eller liknade???
Anna Eriksson |Hej, Med förtal menas att man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att man lämnar annan uppgift menad att utsätta personen ifråga för andras missaktning. Det spelar ingen roll för brottet huruvida uppgiften är sann eller falsk då det som man vill bestraffa är att personen inte haft rätt att framställa en sådan beskyllning/uppgift. Det förutsätts att det är en sakupplysning som lämnas och inte bara ett personligt omdöme samt att denna upplysning är av nedsättande beskaffenhet. Dock är man inte skyldig till förtal om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna de uppgifter man gjort och man även kan visa att uppgiften var sann eller åtminstone att man hade skälig grund för att tro att uppgiften var sann. Allt detta framgår av 5 kapitlet 1§ Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K5P1S1. Brottet är belagt med böter. Om du vill gå vidare med detta bör du vända dig till polisstationen på din hemort och göra en anmälan. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att förtalsparagrafen är en relativt snäv paragraf, det är med andra ord ganska svårt att bevis och få någon dömd för förtal. Detta är för att det görs en avvägning mellan den kränkning individen utsätts för och den medborgerliga yttrandefriheten. Ditt fall faller i och för sig under förtalsparagrafen men det kan komma att bli svårt att ta sig förbi försvarlighetsbedömningen i lagrummets andra stycke, då anställda får anses ha visst utrymme att upplysa sin chef om eventuella nyanställningar. Med vänliga hälsningar