Bevisfrågor

2010-10-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |misstänkt för hemfridsbrott,skadegörelse,olaga hot jag har inte gjort det, men var på plats.(inte ens inne på tomten) finns inga vittnen om dom inte ljuger? polisen kom hem till mig c:a 2tim senare och frågar om det var jag? dom hävdade att det kunde va jag eftersom jag hade gamla skador på ena handen!! som jag fått genom mitt jobb. nu 5mån senare så är jag skäligen misstänkt hur går det ihop? måste det inte finnas vittnen? kan väl inte räcka med att någon eller några gissar eller hittar på?? det är ju upp till 2år på hemfridsbrott.
Emelie Gärde |Hej! Då jag inte har så mycket bakgrundsinformation och fakta är det väldigt svårt för mig att ge ett bra svar på din fråga men jag skall försöka att reda ut rättsläget för dig och besvara din frågeställning så gott jag kan. Enligt 23 kapitlet 1 § Rättegångsbalken så skall en förundersökning inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Enligt samma kapitels 2 § har en förundersökning till syfte att försöka utröna vem som skäligen kan misstänkas för brottet. Det finns således krav på de brottsbekämpande myndigheterna att utreda begångna brott och ställa de ansvariga till svars. En polisman kan dömas till tjänstefel om han inleder en polisundersökning utan laga grund vilket framgår av RH 2007:51. Du skriver att du var på plats, men att du inte var inne på tomten? Att det inte finns några vittnen om de inte ljuger? Jag uppfattar detta som att du har befunnit dig på den plats där de brotten som du har nämnt i din frågeställning som någon påstår har begåtts? Jag finner det annars konstigt att du kan veta att det inte finns några vittnen? För att någon skall anses vara skäligen misstänkt för ett brott så måste det föreligga konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. I svensk rätt uppställs ett högt beviskrav för att få en person dömd för ett brott. För att du skall kunna fällas för en gärning så krävs att det står _utom rimligt tvivel_ att du har begått det som du står anklagad för. Det är åklagaren som har bevisbördan för att du skall anses som skyldig och han måste således komma med starka bevis som pekar på att du är gärningsman för att domstolen skall kunna döma dig för brott. I Sverige gäller principen om fri bevisprövning vilket kommer till uttryck i 35 kapitlet 1 § Rättegångsbalken. Principen om fri bevisprövning innefattar principerna om fri bevisföring samt fri bevisvärdering. Fri bevisföring innebär att all bevisning är tillåten. Den andra principen innebär dock att det är upp till domstolen att sedan bedöma hur tillförlitlig bevisningen som har lagts fram är och hur mycket värde denna har. Då det råder fri bevisföring finns det inga krav på hur bevisningen skall se ut. Åklagaren kan uppta vilka bevis som han önskar så länge dessa kan binda dig vid brotten. Det behöver inte finnas några vittnen men självklart kan det vara svårt att uppnå det höga beviskravet som råder om det inte finns någon som utpekar dig som ansvarig. Om det finns andra bevis som till exempel DNA-bevis, annan teknisk bevisning eller dylikt kan det leda till en fällande dom. Som jag skrev inledningsvis så är det väldigt svårt att formulera ett enkelt och bra svar. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig och du får gärna återkomma med fler frågor. Länk till Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740#K23 Med vänliga hälsningar

Bevisning vid förtal

2010-04-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan man vid polisanmälan om förtal som bevis använda ett dokument där en person förtalar en hel styrelse, dvs kan jag som styrelsemedlem anse att jag personligen genom detta dokument blivit förtalad även om det är riktat mot hela styrelsen?
Emelie Gärde |Hej! Ja, du kan använda det som bevis. I modern rättsskipning råder i stort sett såväl fri bevisföring som fri bevisvärdering. Du kan använda i princip vilket bevismedel du vill. Det är emellertid väldigt svårt att få någon fälld för förtal, då man gör en avvägning mellan skyddet mot kränkande yttranden och medborgarnas yttrandefrihet. Man måste verkligen bevisa att uttalandet är ämnat att skada en persons anseende hos andra. Det är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas när det förmedlas som är det avgörande om brott föreligger, det vill säga att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekad för andras missaktning. Det krävs dock inte för ansvar någon bevisning om att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning. Bestämmelser om förtal finns i 5 kap. brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700. Där står att läsa att med förtal avses att någon utpekar en annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Den som lämnat uppgiften ska inte dömas till ansvar om han var skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifter i saken. En ytterligare förutsättning är emellertid att han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. Lycka till!

Beviskrav i brottmål

2010-03-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |För ett tag sedan nekade en ordningsvakt mig inträde på en nattklubb. I konversationen som följde hävdar han att jag spottade honom i ansiktet, vilket jag inte gjorde. Nu har han polisanmält mig för ofredande. Vilka beviskrav är det som gäller i ett sådant här fall när ord står mot ord?
|Hej! Tack för din fråga! Att spotta någon i ansiktet kan utgöra ofredande enligt BrB 4:7 (https://lagen.nu/1962:700). Ofredande är ett brott som hör under allmänt åtal och det är därmed åklagaren som avgör frågan om åtal ska väckas eller inte, se RB 20:2 och 20:6. Enligt RB 23:2 ska åklagaren väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för ett åtal mot den misstänkte. Enligt förarbetena föreligger tillräckliga skäl om den aktuella gärningen är straffbar och om bevisningen är så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom. Åklagaren är alltså skyldig att väcka åtal om dessa förutsättningar är uppfyllda. Leder polisanmälningen mot dig till åtal är det åklagaren som har bevisbördan. Åklagaren måste därmed lägga fram tillräckligt stark bevisning för att du har spottat på ordningsvakten. Om åklagaren inte lyckas göra detta ska rätten utgå från att du inte har spottat på ordningsvakten. Enligt RB 35:6 ankommer det på parterna att svara för bevisningen. Bevisningen kan utgöras av t.ex. vittnen. Vittnesmålens bevisvärde kan komma att förringas eller stärkas beroende på om t.ex. vittnet har en personlig relation till någon av parterna eller inte. I brottmål är beviskravet mot åklagaren ställt mycket högt. För att du ska kunna fällas till ansvar krävs att din skuld är ställd utom rimligt tvivel och det får därmed alltså inte finnas några rimliga tvivel. Står ord mot ord är huvudprincipen att rätten i tveksamma fall ska döma till förmån för den tilltalade, dvs. rätten ska hellre fria än fälla. Jag hoppas att mitt svar kan hjälpa dig! Vänligen,

Nedläggning av åtal m.m.

2010-02-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA | Jag och mitt ex har haft en väldigt jobbig period vilket har lett till att jag anmält honom för bla misshandel o olaga hot. Nu är det så att jag och han har pratat ut och bestämt oss för att gå vidare. Fick idag hem papper på att åtal har väckts mot honom och att vi kommer mötas i rättegång. Står 20 kapitlet 6§ rättegångsbalken, vet inte riktigt vad det innebär. Varken han eller jag vill gå till rättegång. För mig är den perioden över och för honom också. Bör tilläggas att misshandel handlar om en "knuff" och olaga hot ett sms som kan missuppfattas som hot. Hur som helst vill jag verkligen inte hamna i rättegång. Mitt ex ringde till åklagaren idag som sa att enda sättet att lägga ned åtalet är om jag ringer till polisen och säger att jag uppgett felaktiga uppgifter, att jag ljugit. Det känns väldigt obekvämt säga att jag ljugit men samtidigt vill jag som sagt inte att det ska gå till rättegång. Vad händer om jag ringer till polisen och säger att jag har lämnat felaktiga uppgifter och egentligen inte kan styrka något i min anmälan då jag varit så full att jag inte kommer ihåg något?? Eller måste jag säga att jag ljugit? Har inte ljugit i min anmälan men vill inte ha rättegång. Finns det något jag/vi kan göra för att slippa rättegång? Fick tips av en vän att jag kan ringa till åklagaren och säga att jag inte vill samarbeta och tänker sitta tyst på rättegången. Kan jag göra så? Väldigt tacksam för svar!
Linus Jonson |Hej _Misshandel_ (BrB 3:5) och _olaga hot_ (BrB 4:5) är brott som faller under *allmänt åtal* (RB 20:2-3). Detta innebär att åklagaren skall väcka åtal om det finns tillräckliga skäl (RB 20:6 samt 23:2). Begreppet _tillräckliga skäl_ innebär ett krav på bevisningens styrka, ett *beviskrav*, och kan sägas innebära att åklagaren skall kunna förvänta sig en fällande dom när denne väcker åtal. Observera att beviskravet för att domstolen skall kunna meddela en fällande dom är att det är _ställt utom rimligt tvivel_ att den åtalade begått brottet, vilket torde vara ett aningen högre beviskrav. Det är åklagaren som har *bevisbördan* för att brott har begåtts. Utgör "knuffen" och "hoten" objektivt sett inte brott, kan din pojkvän inte dömas för dessa. Jag föreslår att ni jämför lagtexten för brotten med det verkliga händelseförloppet. Om t.ex. knuffen inte medförde smärta eller skada, har inte misshandel begåtts (däremot kan det röra sig om _ofredande_, BrB 4:7). Åklagaren är således skyldig att väcka åtal om denne anser att det föreligger tillräckliga skäl för åtal. Att inte väcka åtal kan utgöra tjänstefel (BrB 20:1). Till skillnad från vad som gäller i tvistemål, är frågan om och hur ett rättsligt förfarande i domstol skall inledas inte förhandlingsbar när det gäller brottmål. Emellertid kan åklagaren under vissa förutsättningar välja att *lägga ned ett åtal* innan dom har fallit (RB 20:9), t.ex. om åklagaren anser att det saknas tillräckliga skäl för att den misstänkte är skyldig till brottet. Ett återtagande av dina tidigare uppgifter kan innebära att bevisningens styrka (avseende din pojkväns brott) sänks, så att det inte längre föreligger tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal. Åtalet skall då läggas ned. Eftersom du inte har ljugit i din ursprungliga anmälan till polisen, tycker jag inte heller att du skall ljuga denna gång. Ytterst är det åklagaren som beslutar om åtal (inte polisen) och denne är inte bunden av ett återtagande av en tidigare lämnad uppgift. Ytterst riskerar du dessutom att misstänkliggöra dig själv för _brott genom falsk tillvitelse_ (BrB 15:7) i din ursprungliga anmälan; ett brott som du ju faktiskt inte har begått eftersom du lämnat riktiga uppgifter i din ursprungliga anmälan. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering. _Fri bevisföring_ innebär att en part i en rättegång får åberopa i princip vad som helst som bevisning, med vissa undantag (RB 35:1 och 7). _Fri bevisvärdering_ innebär att domstolen inte är bunden av några lagregler då den bedömer huruvida en omständighet är bevisad eller inte. Då du är målsägande i en eventuell rättegång, är du inte skyldig att vittna (RB 36:1) men du kommer troligtvis att höras i ett _målsägandeförhör_ (RB 37:1) och således inte skyldig att avlägga ed. Eftersom du inte kommer att höras under ed, kommer du inte riskera straffansvar för _mened_ (BrB 15:5) om du förtiger sanningen genom att ljuga eller sitta tyst. Åklagaren har _rätt att hänvisa till vad du tidigare sagt i polisförhör_ (RB 37:3 och 36:16 2 st.) om du sitter tyst eller avviker från vad du tidigare har uppgivit inför polisen. Även om du alltså har full rätt att "sitta tyst" under ett förhör, bör du vara medveten om att din tystnad i sig har ett bevisvärde. Hur rätten ställer sig till detta kan jag emellertid inte avgöra. Jag hoppas ni har nytta av svaret även om det kanske inte var det svar som ni hoppats på! +*LÄNKAR*+ *Brottsbalken (BrB)*: https://lagen.nu/1962:700 *Rättegångsbalken (RB)*: https://lagen.nu/1942:740

Kontrollavgift och fotografering

2010-04-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Ett parkeringsbolag anger på sin hemsida att de vid alla former av parkeringsöverträdelser som genererar kontrollavgift kan styrka detta med fotodokumentation. Kan man då säga att det ingår som en del i mitt "avtal" med dem när jag parkerar att de ska kunna visa denna fotodokumentation vid en eventuell tvist om parkering? Stärker det min rätt vid eventuell förhandling i tingsrätt om de inte har dokumenterat med foton (under förutsättning att jag har giltig p-biljett etc)?
Niklas Karlsson |Hej! När du parkerar på mark som en markägare upplåter för parkering ingår du ett avtal med markägare att du parkerar på dennes mark mot att du inte parkerar i stird med de förbud och villkor som han satt upp för parkerande på marken. 1 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering, se https://lagen.nu/1984:318. Villkoren brukar vara att man betalar för sin parkering. Avtalet får anses innehålla köp av rätt att parkera på angiven parkeringsplats. Det som sedan står på parkeringsbolagets hemsida synes mig inte vara en del av ditt avtal med markägaren. En annan sak är att det blir svårare för parkeringsbolaget att bevisa att du har parkerat på ett sätt som ger dem rätt att ta ut kontrollavgift enl. nämnda lag om de inte kan bevisa detta med ett fotografi från den aktuella tidpunkten, särskilt om du kan visa att parkeringsbolaget har för vana att dokumentera felparkeringar med fotografier. Viktigt är ochså att komma ihåg att markägare har rätt att ta ut en kontrollavgift av någon som parkerat i strid med dennes föreskrifter för parkeringen, 1 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering, se https://lagen.nu/1984:318. Mvh,

Arvstvist. Tillåtet åberopa nytt testamente i TR efter tre månaders handläggning?

2010-04-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag bröstarvinge. Icke-släkting har hos TR ansökt om boutredningsman med stöd av testamente av år 2002. Efter 3 månaders handläggning har hon i sista stund företett ytterligare ett testamente, 40 år gammalt, när hon insett ytterst små möjligheter att vinna med det senaste testamentet pga flera formfel. Fråga: Kan man efter så lång handläggning i TR helt plötsligt dra fram ett gammalt, för alla parter även TR, hittills okänt testamente med samma förmånstagare för att få välja och vraka vilket man ev. kan vinna med? Om det senaste testamentet blir ogiltigförklarat, kommer det äldre att gälla oavsett? Hur många gamla testamenten kan man visa upp? Och hur länge?
|Hej! *Ett testamente gäller tills det återkallas.* Det finns inget formkrav för att återkalla ett testamente. En återkallelse kan till och med ske muntligt. _Skriver man ett nytt testamente anses det att äldre testamentet i regel återkallat._ Även om det nya testamentet inte uppfyller kraven för att vara giltigt kan det utgöra en återkallelse av det äldre testamentet. I fall där det inte går att säga säkert om testatorn avsåg att återkalla testamentet kan ett förordnande i testamente anses vara bekräftat till den del det stämmer överens med tidigare förordnande och i övrigt vara återkallat. Med andra ord: om det nya testamentet bara säger samma sak som det äldre avsåg nog inte testatorn att en återkallelse skulle ske. (Detta förutsätter förstås att inget annat testamente upprättats mellan dessa två.) Det normala borde vara att en testator förstör ett äldre testamente när han skriver ett nytt. Jag vet inte varför det äldre testamentet fortfarande finns kvar. _Att det sparats i 40 år kan tyda på att testatorn avsåg att vissa delar av det fortfarande skulle gälla,_ särskilt om förmånstagarna är desamma som i det nya testamentet. Utgångspunkten är enligt min mening ändå att det äldre testamentet är återkallat och inte längre gäller. Jag kan däremot inte uttala mig med säkerhet eftersom jag inte vet vad som står i testamentena. I Sverige gäller principen om fri bevisföring. Det betyder att *man får åberopa i princip vad som helst* som bevis i en rättegång. Det är alltså principiellt okej att åberopa testamenten som kanske inte gäller. Den fria bevisföringen är dock inte oinskränkt. Enligt 43 kap. 10 § rättegångsbalken får bl a bevisning *avvisas* om det kan antas att man handlar med något *otillbörligt syfte*, t ex att man försöker överrumpla motparten. Man får alltså inte sitta och tjuvhålla på bevis under lång tid av handläggningen. Om testamentet avvisas kommer rättegången fortsätta och rätten kommer inte ta hänsyn till testamentet. Om avvisning är aktuellt beror främst på _anledningen till att hon väntat länge_ med att åberopa testamentet och på _hur stor framgång hon kan tänkas vinna med det._ Även om inte bevisningen avvisas (dvs om testamentet tillåts läggas fram som bevisning) kan hennes processföring ha betydelse för *fördelningen av rättegångskostnaderna.* Att man väntar länge med att åberopa viktig bevisning är i regel vårdslös processföring. Enligt 18 kap 6 § rättegångsbalken kan hon bli tvungen att betala den del av dina rättegångskostnader som du fått pga den vårdslösa processföringen - även om hon skulle vinna målet. Det här är något som du bör påtala när ersättningsyrkandena för rättegångskostnaderna läggs fram. Specificera om möjligt hur mycket merkostnader du fått till följd av det sena åberopandet. Hoppas det löser sig +Lagtext+ Om återkallelse av testamente: ÄB 10:5 - https://lagen.nu/1958:637#K10P5S1 Om otillbörlig processföring: RB 43:10 - https://lagen.nu/1942:740#K43P10S1 Om annan fördelning av rättegångskostnader: RB 18:6 - https://lagen.nu/1942:740#K18P6S1 Med vänlig hälsning

Bevisning

2010-03-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |P böter. Jag har fått en p-bot fast jag hade erlagt avgift och placerat biljetten på instrumentbrädan i bilen. På biljett stod det att den skulle Placeras innanför framrutan fullt läsbar utifrån. Jag hade lagt p-biljetten på passagerar sidan på instrumentpanelen och den var fullt läsbar utifrån. jag ringde direkt när jag kom ut till bolaget P-Bolaget HOJAB som då säger att det har fotat en ogiltig biljett i framrutan. Jag hade en gammal biljett som bara kunde ses ifrån sidorutan på förarsidan (den delger de inte). Jag har skickat foton på hur biljet var placerad och hur den kunde läsas utifrån utan problem och skrivit tre brev utan resultat. I sista brevet ifrån HOJAB frågar de om jag vill få ärendet provat i tingsrätt . Vilket jag har föravsikt att gå vidare med. För jag anser att deras pvakt inte har uppfyllt sitt krav i att kontrollera min framruta helt och hållet. Det verkar som de kan göra som de vill oavsett om pbiljett finns eller inte. Frågan vad sker där? Hur kan jag förbereda mig? vilka chanser har jag att få rätt?
Klas Eklund |Hej I Sverige gäller principen om fri bevisvärdering som kommer till uttryck i 35 kap 1§ rättegångsbalken (se här https://lagen.nu/1942:740#A3). Denna princip ger att domaren fritt kan värdera bevisningens styrka (med vägledning i praxis och förarbeten), dessutom skall värderingen ske efter "samvetsgrann prövning". Denna princip är själva grunden för bevisning tillsammans med principen om fri bevisföring som ger att du får föra i princip vilken bevisning du vill. I detta fall så finns det en p-biljett som tydligt visar att du betalt för tiden du stått parkerad. Det blir då en fråga om detta står sig i rätten. Det är naturligtvis svårt att bedöma hur rätten ser på bevisningen men det kan vara fördelaktigt om du har ett vittne som var med när bilen parkerades och som kan vittna om att biljetten legat fullt synlig. All bevisning som du har tillgång till bör du prestera då det kan ha relevans utifrån tidigare nämnda principer. Utifrån min bedömning så blir det svårt för rätten att frångå den presterade biljetten. Jag tycker att du verkar ha ett bra utgångsläge men du bör samla den bevisning som du tror är relevant och eventuellt rådgöra med en advokat om du tycker att det är värt det. Utifrån det du berättat kan jag inte ge en närmare bedömning av dina chanser i tingsrätten. lycka till ! MVH Klas Eklund

Giltighet av polisförhör

2010-01-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Är ett polisförhör giltigt om den anklagade inte skriver under?
Mikael Söderman |Hej, jag antar att din fråga handlar om vilken betydelse ett polisförhör kan få i en kommande rättegång. Grundtanken i svenska rättegångar är att vittnen och åtalade ska berätta muntligen för domstolen vad som har hänt. Dock finns det en möjlighet för åklagare att läsa upp polisförhör under rättegången. Ett exempel kan vara att den misstänkte säger en sak i polisförhör och ett helt annan sak i rättegången, i dessa fall kan åklagaren använda polisförhöret som ett bevis på att den misstänkte ljuger. Det är sedan upp till domstolen att avgöra vad som är sant, det är detta som kallas den fria bevisprövningen. En underskrift på ett polisförhör är till för att den förhörde ska i efterhand intyga att det som är nedskrivet stämmer överens med berättelsen, så ett förhör som saknar underskrift tappar bevisvärde utan att för den delen förlora sitt bevisvärde helt. Det finns för övrigt inget sätt för en förhörd person att tvingas skriva under ett förhör. Med vänlig hälsning Mikael Söderman