Förtal- ogrundade anklagelser om brott

2006-10-15 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har problem med en kvinnlig bekant som håller på att polisanmäla mig för olika saker som jag inte gjort. Jag tycker att det är obehagligt och vet inte vad jag ska göra åt detta! Jag har anmält henne för falsk angivelse men den anmälan lades ned utan förundersökning. Jag tycker att det är väldigt obehagligt att gå på polisförhör och bli misstänkt. Senaste gången påstod hon att jag åkt hem till henne och förstört hennes bilar och blommor i trädgården samt gjort inbrott. Hon påstod också att det fanns vittnen till detta. Jag vet inte vad som kommer att hända med den anmälan. Tänk om det blir rättegång fast jag inte gjort något!?? Hon anmäler även mina föräldrar för olika saker, vilket känns ännu värre för mig! Denna kvinna är jätteobehaglig och har skickat hotbrev till mig att jag ska passa mig jävligt noga och att "du ska dö din jävel".Jag har anmält detta men det finns ju ingen möjlighet att spåra detta till henne. Hon kommer ju bara att neka och det läggs ned.Vi har en historia bekåt i tiden som i stora drag består i att hennes sambo lämnade henne för mig och de har en son ihop som har kommit mycket i kläm mellan dem. Min fråga är vilka rättigheter/möjligheter jag har i denna situation att få slut på detta? Jag har försökt ringa och prata med henne, även skickat ett brev och vädjat om att vi ska försonas och att hon inte ska hata mig längre. Men då anmälde hon mig för ofredande. vad ska jag göra??
Magdalena Åhlberg |I BrB 5 kap 1§ stadgas att "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för annans missaktning dömes för FÖRTAL till böter" detta gäller så länge : 1.personen i fråga inte varit tvungen att uttala sig 2. det med beaktande av omständigheterna kan anses försvarligt att denne lämnat uppgift i saken och uppgiften dessutom var sann eller han hade skälig grund för den. Jag skulle råda dig att lämna in en stämningsansökan för förtal till tingsrätten om anklagelserna är ogrundade. lycka till! mvh

Beslag av körkort - förändrat regelverk?

2006-10-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Körde 83 km/h på 50-väg. Fick 4000:- i böter, enligt de höjda taxorna, och körkortet beslagtogs. Hur blir det med tiden då körkortet nu är indraget, har man skärpt "straffet" där också eller vad kan man se fran emot.
Jesper Silow |Hej! Det är endast bötesbeloppen som höjs enligt de nya reglerna. För beslag av körkort gäller fortfarande följande. Körkortet återkallas alltid i minst en månad och högst 3 år. Beslut om återkallande av körkort fattas av Länstyrelsen i det län där körkortsinnehavaren är folkbokförd. Om körkortet varit återkallat längre än ett år krävs att nytt förarprov avläggs för att återfå behörigheten. I det fallet som här ligger för handen, hastighetsförseelse, får man nytt körkort tillbaka efter ansökan. Ansökningshandlingar sänds automatiskt med post från Vägverket (gäller om du inte har prövotid på körkortet Mvh

Möjlighet att klaga över Radiotjänsts beslut

2006-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi var inne på banken efter att ha gjort förbättringsåtgärder som ökade vår bostadsrätts värde. Lånen skrevs då om. Är det vi gjort en sådan situation som omfattas av 14 § bostadsrättslagen gällande rätt att ta ut pantförskrivningsavgift? Bostadsrättsföreningen påförde oss nämligen ny avgift. Det rör sig ju i princip om samma lån, men fördelningen mellan topp och bottenlån har förändrats. Bostadsrättsföreningen säger att de fått handlingar från banken och därmed har de rätt att ta ut avgift, vilket de gör varje gång de får handlingar från bank. Tacksam för svar
Jesper J Silow |Hej! Din fråga löses kanske inte så mycket genom juridiska råd. Kärnpunkten är naturligtvis om du kan bevisa att du inte har tv eller ej. Om du verkligen inte har tv, kan jag råda dig att ringa till Radiotjänst och be dem komma och se efter själva.Det låter ju helt absurt att Radiotjänst har antagit att du har en tv genom felaktiga uppgifter, och är antagligen ett misstag på företaget.Vad som kan hända rent juridiskt är följande: Om Radiotjänst skickar en faktura och du vägrar betala den, och Radiotjänst trots all fakta vägrar fastställa att du inte har TV, kan kronofogden kopplas in på ärendet.Du har möjlighet att klandra beslutet av Kronofogden enligt anvisningar på det brev av KFM du kommer att få, vilket du också skall göra.Sedan går ärendet till Tingsrätten, där du genom t.ex. telefonsamtalslistor från din operatör, intyg från de olika tv-bolagen kan intyga att du inte har någon TV.Hoppas detta varit till någon hjälp!Mvh//jesper

Vad menas med Rättegångsbalkens 49 kap 7 §?

2006-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär egenligen att beslut fattat av tingsrätten endast med stöd av 49 kap 7§ rättegångsbalken får överklagas? I mitt fall har en begäran till tingsrätten om en offentlig försäljning av en fastighet initierat en klyvningsansökan hos lantmäteriet och tingsrätten har nu fattat beslut om att försäljningsärendet för förklarats vilande. Men med en not om att detta beslut endast med stöd av 49 kap 7§ rättengångsbalken får överklagas.
Jonas Forsén |Hej. Med Rättegångsbalkens 49 kap 7 § finns en möjlighet att överklaga exempelvis en tingsrätts beslut om att vilandeförklara ett ärende. Om ett mål försenas i onödan kan man överklaga tingsrättens beslut att vilandeförklara målet och få sin sak prövad. I ditt fall verkar det som om klyvningsansökan hos lantmäteriet förorsakat dröjsmålet i processen. Om det innebär en onödig försening i sig är svårt att svara på men det finns två domar från arbetsdomstolen där man undanröjt tingsrättens vilandeförklaringar med hänvisning till ovanstående lagrum (domarna kan du läsa i korthet http://www.lagen.nu/dom/1995/3152 och http://www.lagen.nu/dom/2001/318).

Vakters och polisers befogenheter

2006-10-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag var på en klubb i centrala Stockholm i lördags. med bara alkohol i kroppen och inte så pass berusad att jag har några minnesluckor blev jag indragen i bakre delen av lokalen av flera vakter. De förklarade för mig att det var uppenbart att jag hade tagit drogen ectasy (något som jag aldrig tagit i hela mitt liv) De visiterade mig och förhörde mig. Alla förnekanden bortvisade de och skrattade åt. När polisen kom tänkte jag att äntligen skulle jag få upprättelse. Istället tog de mig direkt till stationen och sa liksom vakterna att det var uppenbart att jag vara narkotikapåverkad. De lyste mig inte i ögonen för att betraktade pupillerna. Väl vid stationen blev jag visiterad, fick dra ner byxor och kalsonger och göra ett urinprov. Sen blev jag inlåst i häktet. Sen hör det till saken att jag hade rökt hasch sen en vecka innan detta hände. Då jag inte ville sitta där hela natten sa jag efter ett bra tag att de kommer att hitta Thc i blodet - en mycket mindre allvarlig narkotikaform som inte var taget den dagen de tog in mig. Min fråga är. Vilka rättigheter hade de att ta in mig när de inte hade sett mig ta något. Gjorde inte både vakterna och polisen fel. Och är urinprovet giltigt när de tog in mig på felaktiga grunder. Och även om jag accepterar att de straffar mig för Thc.t. vilket kanske inte ens kommer synas i provet eftersom urinet var utspätt p.g.a att jag druckit mycket den kvällen. Dock erkände jag ju utan inspelning eller att skriva under något att jag hade tagit den en vecka innan. Kan jag anmäla polisen eller vakterna för olaga frihetsberövande. Ursäkta att jag inte skrev speciellt kortfattat. Tack på Förhand.
Raoul Mehta |Tyvärr är det du beskriver ett utbrett problem i Stockholms nattliv och det är många som råkar ut för liknande händelser varje helg. Ordningsvakter har samma befogenhet som du att gripa någon. De får alltså gripa en person som begår ett brott som ger fängelse och som de ertappar på bar gärning eller flyende fot, Rättegångsbalken 24:7 st 2. Utöver rätten till det sk envars gripandet har de även befogenhet att omhänderta personer som pga sitt berusade tillstånd inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör fara för sig själv eller för någon annan. De får även avvisa, avlägsna eller omhänderta en person som stör den allmänna ordningen. Då användande av narkotika är olagligt får de gripa dig i väntan på polis om de tror att du är narkotikapåverkad. Om det visar sig senare att du inte varit narkotikapåverkad har de ändå inte gjort något fel om de verkligen trodde att du var narkotikapåverkad. Är det däremot så att de bara använde det som ett svepskäl för att omhänderta dig så har de gjort fel, men det är ju i princip omöjligt för dig att bevisa. De kan även omhänderta dig enligt ovan. Polisen har all rätt omhänderta dig, kroppsvisitera dig och ta urinprov på dig om de skäligen misstänker att du är narkotikapåverkad. Vanligtvis krävs tillstånd från undersökningsledaren, åklagaren eller rätten men i vissa fall får polisen göra det utan tillstånd. De får hålla kvar dig i 6 timmar, om de har synnerliga skäl får de dock hålla dig i 6 timmar till. Varken polisen eller vakterna har därför troligtvis inte gjort något formellt fel även om det kan kännas så för dig som visste att du var oskyldig. Beträffande ditt erkännande så är det nog inte ovanligt att folk säger lite allt möjligt bara för att komma ut så vid en eventuell rättegång skulle nog inte det erkännandet ha särskilt högt bevisvärde. Till saken hör även att polisen troligtvis inte ens minns ditt erkännande om det inte var något de skrev ner. I så fall kommer du att se det i ett eventuellt förundersökningsprotokoll. Hoppas du fick klarhet i dina funderingar!

Allmänt åtal och anmälan om brott

2006-10-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är kallad till en huvudförhandling som målsägande. Brottet gäller ett bedrägeri på 2500:- via ett Internetköp där produkten aldrig skickades. Har jag möjlighet att dra tillbaks min anmälan? Har läst att lindrigt bedrägeri går under enskilt åtal. Räknas detta som lindrigt bedrägeri? Fick svar av en på tingsrätten att jag inte kunde dra tillbaks anmälan eftersom det gått till åtal. Men tycker det inte borde stämma om det går under enskilt brott?
Jacob Öberg |BEGRÄNSNING AV ÅKLAGARENS ÅTALSRÄTT Med lindrigt bedrägeri så antar jag att du avser bedrägligt beteende 9 kap. 2 § Brottsbalken). Så länge brottet ej är förövat av familjemedlem, släkting eller annan närstående så är och inte heller utgör övertrassering av eget konto, automatmissbruk eller snyltning så är huvudregeln att brottet kan hänföras till de brott som faller under åklagarens allmänna åtalsrätt. Bedrägeriet torde sålunda beroende på värdet och andra omständigheter hänföras antingen till vanligt bedrägeri, 9 kap. 1 § BrB eller bedrägligt beteende enligt 9 kap 2 § st. 1. Oavsett svårighetsgraden så torde brottet höra till allmänt åtal. ALLMÄNT ÅTAL OCH BESLUT ATT VÄCKA ÅTAL Enligt huvudregeln är åklagaren skyldig att åtala brott som hör under allmänt åtal (20 kap 1,3 6 §§ Rättegångsbalken). Så snart åklagaren har genom angivelse eller på annat sätt erhållit en konkret misstanke om att ett brott förövats som hör under allmänt åtal ska denne inleda förundersökning. Detta innebär vidare att om det inkommit en anmälan och åklagaren under förundersökningen finner att brottet hör under allmänt åtal, finner att det går att utpeka en skäligen misstänkt person och det föreligger tillräckliga skäl till åtal så är åklagaren skyldig att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten (23 kap. 2 §, 45 kap 1 § Rättegångsbalken). Om dessa förutsättningar är för handen kan åklagaren undvika åtal endast om denne finner att skäl att underlåta åtal eller lägga ned förundersökningen. Uppenbarligen har inte åklagaren funnit anledningl att lägga ned förundersökning eller besluta om åtalsunderlåtelse (20 kap. 7 §, 23 kap. 1, 4a,22 §§ Rättegångsbalken). Detta innebär sammanfattningsvis att du ej kan återkalla din anmälan eller mer tydligt att brottet kommer att åtalas oavsett om du tillbakadrar din anmälan. Din anmälan är alltså ingen förutsättning eller nödvändigt krav för att åklagaren ska kunna åtala brottet. Du är vidare skyldig att inställa dig till huvudförhandlingen enligt lag eftersom du antagligen måste höras personligen (45 kap. 15 § Rättegångsbalken) vid äventyr av vite.

Rätt för polis att undersöka väskor el. dylikt

2006-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, jag undrar om en polis verkligen får gå igenom min ryggsäck/väska om jag går i en park och dom letar efter alkohol? Tänk om jag har andra saker där som jag inte vill att folk ska se osv. Har varit med flera gånger om poliser som har frågat "får jag titta i din väska" och så har jag svarat nej, men dom har tittat ändå och sagt typ i stil med "du har inget val så det var en retorisk fråga". Har hört att dom inte har rätt att göra det i alla fall. Tacksam för svar.
Jesper J Silow |Hej! Det är en mycket intressant och omdebatterad fråga du ställer! Lite kortfattat ser rättsläget ut som följande. Enligt Rättegångsbalkens 28 kap. får kroppsvisitation göras vid skälig misstanke om Brott varpå fängelse kan följa. Om polisen misstänker att du har alkohol och att någon därmed "langat" till dig, är langningen ett sådant brott. Enligt kapitel 27 i samma balk, får föremål beslagtas som påträffas vid en kroppsvisitation. Enligt 28 kap 11§ är undersökning av väska att jämställa med kroppsvisitation. I § 3a står att kroppsvisitation/beslag endast får genomföras om skälen för åtgärden uppväger det integritetsintrång som den enskilde upplever. Som huvudregel måste polis eller åklagare besluta kroppsvisitation/beslag, men som undantag får även enskild polisman göra det. Sammanfattningsvis är det alltså upp till polismannen att bedöma i den enskilda situationen om skäl finns för kroppsvisitation/beslag. Om polismannen anser att han har fog för en misstanke om att du har alkohol i väskan har han rätt att undersöka den. Som du förstår är detta en juridisk gråzon, då inga riktlinjer finns för vad som krävs för att "misstänka" någon. Det finns alltså ingenting du kan göra för att hindra polisen, utan fastän det känns kränkande ser rättsläget för närvarande ut så att polisen får titta i din väska om polisen anser det nödvändigt.

Avvisning av stämningsansökan m.m.

2006-09-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en som har köpt ett hus, vill reklamera husköpet med hänvisning till att det spökar, vad gör tingsrätten när de får in en sådan här stämning egentligen?
Sara Forslund |Hej, Tingsrättens hantering av den här typen av ärenden regleras i Rättegångsbalkens (SFS 1942:740) 42 kapitel (se http://lagen.nu/1942:740). Tingsrätten kommer antagligen att göra något av följande: En stämningsansökan skall innehålla ett bestämt yrkande, en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet, bevisuppgifter samt eventuellt uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig. Ansökningen skall vara undertecknad av käranden (den som stämmer) eller hans ombud (se 2 §). Om stämningsansökningen inte uppfyller föreskrifterna i 2 § (de ovan nämnda) eller i övrigt är ofullständig skall rätten förelägga käranden att avhjälpa bristen (se 3 §). Avhjälper inte käranden bristen skall ansökningen avvisas om den är så ofullständig att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för en rättegång (se 4 §). Anser rätten alltså att en stämningsansökan avseende reklamation av ett husköp på den grunden att det spökar i huset är ofullständig avvisas ansökningen. Avvisas inte ansökningen skall rätten utfärda stämning på svaranden (den som blir stämd) att svara på käromålet. Om kärandens framställning inte innefattar laga skäl för käromålet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat får rätten dock genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas (se 5 §). Rätten kan alltså välja att direkt utfärda en dom. Denna regel är till för att spara tid för domstolarna till exempel i de fallen omständigheterna kan vara omöjliga att bevisa, som i fallet med ett hus det påstås spöka i. Vänliga hälsningar,