Villkor för dold samäganderätt till fritidsbostad
Hej! Jag har en fråga gällande fastigheter efter separation som sambos. Min bror separerade för några år sedan efter 13 års samboliv med ett barn. De köpte tillsammans en sommarstuga med två av hennes kusiner. Dock valde de att hon skulle stå på lånet då det blev enklast så. De hade under dessa 13 år haft gemensam ekonomi och spenderat mycket tid i stugan tillsammans. Båda har dock betalat på lånet och underhållet. Dessutom byggde de under denna tid ut stugan till ett stort fint hus och det har femdubblats i värde. De har köpt allt virke tillsammans. Nu undrar jag om min partner, efter separationen har någon juridisk rätt till del av detta hus? Han kunde inte vid separationen ta detta direkt då hon inte mådde bra och han ville ta hänsyn till detta. Idag några år senare mår alla bra och därför undrar han över sina rättigheter?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Sambolagen
Till att börja med kan konstateras att han inte kan göra anspråk på fritidsfastigheten utifrån bodelningsreglerna i sambolagen dels därför att endast den gemensamma bostaden och bohaget omfattas i samboegendomen (3 § och 7 § sambolagen), dels eftersom begäran om bodelning måste göras inom ett år från dess att samboförhållandet upphörde (8 § andra stycket sambolagen).
Dold samäganderätt
När makar eller sambos köper fast egendom kan det dock uppstå en så kallad dold samäganderätt om bara ena maken eller sambon utåt sett står som ägare. För att kunna göra anspråk på dold äganderätt krävs antingen att parten kan visa att det förelåg en gemensam partsavsikt om samägande vid köptillfället. Genom praxis har det dock utvecklats en slags presumtionsregel för att det fanns en gemensam partsavsikt om samägande om den som gör sådant anspråk kan visa att egendomen har köpts in för gemensamt bruk samt att vederbörande har lämnat ett ekonomiskt bidrag som underlättat eller möjliggjort köpet (NJA 2013 s. 242). Utgångspunkten är att det ekonomiskt bidraget ska lämnas vid köptillfället, men om det möjliggjorts via lån kan även avbetalning på lånet utgöra ett relevant ekonomiskt bidrag. Kan dessa två omständigheter visas ankommer det på motparten att visa att det inte förelåg någon gemensamt partsvilja till samägande, i annat fall är egendomen samägd. Vidare kan nämnas att HD har konstaterat att anspråk på dold samäganderätt ej kan preskriberas (NJA 2013 s. 632).
När det gäller förvärv av boenden som inte är avsedda som åretruntbostad har HD uttalat att även andra aspekter, såsom "den förvärvade egendomens art, användningsändamål och värde - liksom det ekonomiska bidragets relativa storlek - kan ha betydelse för graden av bevislättnad." (NJA 2008 s. 826). Beroende på hur det faktiskt förhåller sig med dessa faktorer kan det alltså påverka bedömningen av hur mycket bevisvärde som tilläggs parten som gör anspråk på dold samäganderätt utifrån den ovan redovisade presumtionsregeln.
Om dolt samägande kan visas äger de som utgångspunkt lika stora delar om inget annat kan visas (1 § samägandelagen). Om han skulle vilja sälja sin andel och de inte kan kommer överens på frivillig basis så har en samägare rätt att kräva att egendomen säljs via offentlig auktion om samägarna inte genom avtal kommit överens om annat (6 § samägandelagen).
Det kan alltså finnas möjligheter för din bror att göra anspråk på fritidsfastigheten genom att hävda dolt samägande om förutsättningar utifrån de faktiska omständigheterna i hans fall ligger i linje med ovan beskrivna förutsättningar.
För ytterligare hjälp skulle jag rekommendera att du bokar tid med en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.
Jag hoppas att du har funnit mitt svar behjälpligt och lycka till!
Med vänlig hälsning
