Vilka rättigheter har man när en annan arvinge fått gåvor av stort värde?
Hej, min mamma har blivit ensamstående med ett hus som har marknadsvärde på 3,2milj och belånat till 2,2 milj, syster har nu fått köpa huset för endast den summa som lånet var, alltså 2,2. Jag kommer ärva när mamma går bort. Min mamma har inga besparingar eller annat av värde utan huset var det enda som skulle utgöra arvet. Vad är det som gäller för mig i detta fall? Har jag några rättigheter? Och hur räknas mitt arv av huset?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Som jag uppfattar din fråga har din mor låtit din syster överta en fastighet mot att hon tar över lånet för egendomen. Lånets storlek understiger marknadsvärdet på fastigheten. Det finns inte någon ytterligare egendom av betydande värde och du undrar därmed hur arvet efter er mor kommer se ut. Nedan kommer jag reda ut vad som gäller i dessa situationer.
Fastighetsöverlåtelsen
I ert fall har en del av fastigheten köpts av din syster för den summa er mor hade lån kopplade till fastigheten. Du nämner att köpeskillingens omfattning understiger marknadsvärdet på fastigheten. Min uppfattning är att mellanskillnaden i detta fall kommer att ses som en gåva eftersom det tycks finnas en benefik gåvoavsikt - din mor har inte ställt några krav på motprestationer för den delen av överlåtelsen.
Förskott på arv
Förskott på arv är något som aktualiseras när en bröstarvinge (arvlåtarens barn) fått en gåva av arvlåtaren. Det är då som huvudregel att anse som förskott på arv och ska således avräknas vid ett framtida arvskifte (6 kap. 1 § 1 stycket samt 7 kap. 2 § Ärvdabalk [ÄB]). Undantag från regeln kan göras om det i exempelvis i gåvobrevet uttryckligen föreskrivs att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.
En avräkning av förskott på arv innebär att vid arvsfördelningen kommer det anses som att förskottstagaren redan fått en del av arvet, värdet som ska avräknas är värdet på gåvan vid gåvotillfället, alltså när personen fick gåvan (6 kap. 3 § ÄB). Till detta tillkommer dock en bestämmelse om att gåvomottagaren inte är skyldig att betala tillbaka till boet om gåvan är större är vad denne skulle fått i arv (6 kap. 4 § ÄB). För att skydda bröstarvingar från att en förälder ska göra denne arvlös genom att skänka bort egendom finns ett förstärkt laglottsskydd. Det aktualiseras när gåvan går att likställa med testamente – något som primärt träffar dödsbäddsgåvor och gåvor som inte är betungande. Med dödsbäddsgåvor menas gåvor som givaren ger bort på sin dödsbädd eller när personen tror sig vara nära att avlida. Gåvor som inte är betungande är exempelvis i de situationer en fastighet ges som gåva men där givaren har livslång nyttjanderätt till fastigheten. Gåvan har då i praktiken inte någon betungande effekt för givaren. När en gåva givits under sådana förhållanden som beskrivits ovan kan talan väckas inom ett år från bouppteckningen avslutas. Konsekvenserna kan då bli att gåvan eller värde av gåvan återbärs. Värdet som ska återbäras ska då täcka din laglott, d.v.s. halva din arvslott.
Exempel
A ger en fastighet i gåva till B, en av sina två bröstarvingar. Värdet på gåvan vid gåvotillfället är 1 000 000 kr. När A gått bort finns övrig kvarlåtenskap om 600 000kr.
Vid arvsfördelningen kommer gåvan som utgör förskott på arv tillföras i beräkningen av arvslotterna. 1 600 000 / 2 = 800 000 kr. Bröstarvingarnas arvslotter kommer således vara 800 000 kr var. C har redan fått del av sitt arv motsvarande 1 000 000, vilket överstiger arvslotten med 200 000 kr. Det överskjutande beloppet kommer inte behöva återbäras under förutsättning att det förstärka laglottsskyddet inte är aktuellt.
Den kvarlåtenskap som finns kvar i dödsboet uppgår således till 600 000kr, vilket tillfaller den andra bröstarvingen. Om det i gåvobrevet eller om det framgår av omständigheterna i övrigt att gåvan inte ska utgöra förskott på arv kommer värdet på gåvan dock inte tillföras beräkningen. Arvslotternas storlek kommer då enbart beräknas av den egendom A har när denne gått bort. – vilket i detta exempel skulle vara 300 000 kr (600 000 kr/2).
Sammanfattningsvis gäller alltså att skillnaden mellan marknadsvärdet och köpeskillingen är att se som en gåva. Gåvan som din syster fått ska ses som förskott på arv och därför avräknas vid en framtida arvsfördelning under förutsättning att det vid överlåtelsen inte avtalats att det inte ska utgöra förskott på arv. I praktiken läggs värdet på gåvan vid gåvotillfället till vid beräkningen av era arvslotter. Värdet på gåvan kommer sedan din syster få dra av från sin arvslott. Om värdet på gåvan överstiger arvslotten och således kränker din rätt till arv kommer din syster ändå inte behöva återbära värdet på gåvan under förutsättning att det förstärkta laglottsskyddet inte är aktuellt. Hoppas du fick svar på din fråga.
Om det är något du undrar över eller någon omständighet du vill veta mer om är det bara att höra av sig igen. Jag önskar dig en god start på det nya året.
Med vänliga hälsningar
