FrågaFAMILJERÄTTBarnrätt24/06/2018

Vilka rättigheter har den ena föräldern när den andra fått ensam vårdnad om gemensamt barn?

Hej! Två föräldrar delar på sig och tillsammans har de ett biologiskt barn på fem år. Mamman bestämmer sig för att pappan inte duger och anmäler allt han gör. Han är villig att samarbeta men hon vill inte. I rätten berättar hon att hon är rädd för honom och hon tilldöms till slut ensam vårdnad. Pappan får nu bara träffa sin son varannan helg. Hur ser det ut för barnets övriga släkt? Har de rätt att få träffa honom?

Farmor, faster och kusiner vill träffas men mamman vägrar och socialtjänsten säger att de inte kan kräva det då mamman nu har ensam vårdnad. Vad gäller? Stämmer detta?

Och vidare:

Om något skulle hända mamman, vad händer då med pojken då hon har ensam vårdnad?

Får någon släkting frågan eller pojken familjehemsplaceras?

Och sist:

Kan pappan, i detta fall, begära en second opinion från en annan socialtjänst då det upplevs som om den nuvarande på förhand har tagit mammans parti?

Mvh

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina frågor är svåra att besvara eftersom jag saknar alla omständigheter men jag tänkte försöka svara generellt utifrån vad som framkommer i lag. Tillämplig lag är Föräldrabalken (FB).

Alla beslut som fattas angående vårdnad, boende och umgänge med ett barn har alltid sin utgångspunkt i vad som anses vara bäst för barnet, vilket framgår av 6 kap. 2 a § FB. Enligt 6 kap. 1 § FB har ett barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran, samt rätt att behandlas med aktning för sin person och egenart. Det är barnets vårdnadshavare som ansvarar för att dessa behov blir tillgodosedda.

Gällande beslut om vårdnad, boende och umgänge så fästs det särskild avseende vid risken för att barnet (eller någon annan i familjen) kan komma att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortfört eller far illa på något annat sätt samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och någon av dem önskar en ändring i vårdnaden så får rätten, på talan av en av föräldrarna eller båda två, besluta om att vårdnaden antingen ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna. Vid bedömningen ska särskild vikt fästas vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Detta framgår i 6 kap. 5 § FB. En sådan talan som nämns i paragrafen kan föras hur många gånger som helst, det vill säga även om rätten fastställd ensam vårdnad för en förälder kan den andra ändå skicka in en stämningsansökan för att förändra förhållandet igen.

Eftersom jag som sagt saknar konkreta omständigheter i ert fall är det svårt att säga varför mamman erhöll ensam vårdnad. Utgångspunkten är att ett barn har rätt till att träffa båda sina föräldrar – om det anses vara barnets bästa. Att rätten i detta fall har gett enskilda vårdnad för den ena förälder innebär att de anser att det är barnets bästa att enbart stå under vårdnad av en förälder.

Det den andra förälder kan göra är att återigen skicka in en stämningsansökan för att ändra vårdnadsförhållandet återigen. Enligt 18 § och 18 § a FB så har föräldrarna rätt till samarbetssamtal genom socialtjänstlagen alternativ medling för att nå fram till en samförståndslösning som är den bästa lösningen för barnet.

Mitt råd är därför att inledningsvis ta kontakt med socialtjänsten och be om ett samarbetssamtal för att där försöka få fram en gemensam lösning angående vårdnad och umgänge. Enligt huvudregeln i 2 a kap. 1 § Socialtjänstlagen så är det den kommun där den enskilde vistas som ansvarar för stöd och hjälp. Föräldrarnas förmåga att samarbeta och lösa problem kring barnet värderas som tidigare nämnts högt och det är viktigt att gå in till ett sådant möte utan att i förväg ha bestämt sig för att inte kompromissa överhuvudtaget. I slutändan kommer det som anses vara bäst för barnet bli den slutgiltig lösningen. Viktigt att komma ihåg är att en förälder aldrig har "rätt" till sitt barn, utan det är barnet som har rätt till sin förälder, om det anses vara till barnets bästa.

Om föräldern med ensam vårdnad går bort så kommer ett beslut om var barnets boende ska vara att fattas i enlighet med vad som är barnets bästa. Det finns inget konkret svar på frågan utan det beror på en mängd omständigheter. Eftersom mamman just nu har ensam vårdnad innebär det att hon är den som bestämmer om barnets personliga angelägenheter, däribland umgänge med familj. I takt med att barnet blir äldre tas hänsyn till dess åsikt beroende på barnets mognad och utveckling.

Hoppas mitt svar kunde bringa lite förståelse i frågan. Behöver ni ytterligare hjälp rekommenderar jag att ni bokar tid med en av Lawlines jurister, vilket ni kan göra här!

Med vänlig hälsning

Maja QvarnströmRådgivare