Vem ärver av någon som är ogift och saknar barn?
Hur blir arvet efter ett barnlöst syskon om det finns halvsyskon med i bilden? Låt mig förklara: En man ("pappan") har tre barn med två kvinnor. Äldsta brodern y har mamma 1 och de två efterföljande barnen (syster z och bror x) mamma 2. Mammorna är avlidna när pappan dör. Ingen av mammorna har något testamente och pappan var aldrig gift med mammorna. När pappan dör (dvs syskonens gemensamma fader) uppdagas ett testamente. Pappan önskar ge allt till dottern z. Bröderna y och x motsätter sig och får ut sina respektive laglotter. Allt är skiftat och klart. kvar i livet är: y är gift och har två barn. z är gift och har ett barn. x är ogift, har inga barn. 1) Vem ärver och med vilken fördelning om x (den ogifte utan barn) avlider först av syskonen, utan eget testamente? (Gäller tex faderns testamente att ge z hela sin kvarlåtenskap eller inte?) 2) Om x skriver testamente att allt ska tillfalla z barn, gäller det testamentet fullt ut, eller kan någon kräva ut sin laglott av det arvet?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet fördelas efter ett ogift och barnlöst syskon som inte har skrivit ett testamente, samt om reglerna om laglott gäller.
Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB) och denna kommer jag använda mig av för att besvara din fråga.
Vem ärver?
Då det inte finns ett skrivet testamente utgår vi från den legala arvsordningen som avgör vem som ärver av den avlidne. Då en person inte har några barn eller make/maka tillfaller arvet näst på tur föräldrarna. Om föräldrarna är avlidna kommer föräldrarnas barn ärva i deras ställe och dela lika på kvarlåtenskapen (2 kap. 2 § ÄB).
För vilka gäller reglerna om laglott?
Jag tolkar det även som att du undrar om någon kan kräva sin laglott efter x bortgång. Det är endast bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn och barnbarn, som har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär i det här fallet att om det finns ett giltigt testamente så gäller det (9 kap. 1 § ÄB och 10 kap. 1 § ÄB).
Vad gäller i ditt fall?
För att förtydliga vad jag nu har skrivit tänkte jag ge ett exempel. Låt säga att x efterlämnade egendom till ett värde av 120 000 kr. Hade x haft barn hade dessa ärvt av honom i första hand, och i andra hand föräldrarna till x. Då pappan var far till x,y och z kommer y och z ärva vad din far skulle ha ärvt, det vill säga 60 000 kr. De får då från faderns sida 30 000 kr var. Det framkommer sedan att x,y och z har olika mödrar, varav x och z hade samma moder. Det innebär att z kommer ärva resterande del från moderns sida, det vill säga 60 000 kr. Helsyskon och halvsyskon ärver därmed om föräldrarna inte lever. Din fars testamente om att ge Maria hela sin kvarlåtenskap gäller därför inte i detta fall.
Om x skrivit ett testamente om att allt ska tillfalla en specifik person gäller detta testamente. Det beror på att det endast är bröstarvingar som har rätt till laglott. Om ett testamente finns går det alltså före den legala arvsordningen.
Jag hoppas att du fick svar på dina funderingar och att jag kunde förtydliga vad som gäller. Är det något mer du undrar över är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!
Vänliga hälsningar,
