Vänligen se kommande mailutskick
Hejsan, Vi fick en vattenläcka från vårt badrum på övervåningen i vårt hus efter att jag badat i badkaret rann vattnet inte korrekt ner i avloppet. Detta resulterade i att de droppar vatten ner i innertaket och på första våningen. Vi kontaktar Länsförsäkringar och gör skadeanmälan. De låter göra en sk oberoende besiktning. De var vattenskada även tidigare i huset men då av inbyggda rör i innerväggar som resulterade i att Länsförsäkringars fick rycka ut och avhjälpa skadan med ett av dem rekomenderat bygg bolag osv . Vid vattenläckan nu, ger Länsförsäkringar avslag på ersättning till oss för att man anser att de är utför en renovering och för man inte följt gällande regler om golvbrunnen vid renoveringen. Dvs -91 infördes ny lag om detta med just golvbrunnen. Dock har man ju inte gjort mer än att återställa badrummet från Länsförsäkringars sida ersättningsmässigt sist gång alltså vid 2006 uppskattar vi den förra vattenskada ägde rum. Inget av bolagen som utfört arbetet eller Länsförsäkringar har någon dokumentation senare än 10år.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är försäkringsavtalslagen (FAL). Din ärendebeskrivning verkar dock sakna en uttrycklig fråga eller så är den inte helt fullständig, vilket naturligtvis försvårar hanteringen något. Därför kommer den här utredningen att bli ganska så generellt avfattad. Och följande kan anföras.
Parternas förpliktelser regleras i första hand genom försäkringsavtalet jämte vissa s.k. indispositiva bestämmelser i lag, dvs. tvingande regler till förmån för försäkringstagaren (du), vilka inte heller är möjliga att avtala bort, se 1 kap. 6 § FAL.
Enligt 7 kap. 1 § 1 st. FAL gäller att ett försäkringsbolag som har fått underrättelse om ett försäkringsfall utan uppskov ska vidta de åtgärder som behövs för att skadan ska kunna regleras. Skaderegleringen ska vidare ske skyndsamt och med beaktande av den försäkrades/ersättningsberättigades (dina) behöriga intressen. Den här bestämmelsen behandlar försäkringsbolagets skyldigheter vid skaderegleringen. Här ska sägas att det inte på något sätt är nödvändigt att du som försäkringstagare preciserar ditt ersättningsanspråk på grund av skadan för att försäkringsbolaget ska påbörja sin utredning. Vid tveksamhet om den påstådda skadan verkligen utgör ett försäkringsfall och därmed berättigar till försäkringsersättning, vilket verkar vara fallet här, har dock försäkringstagaren (dvs. du) bevisbördan. Mer om det längre fram.
Men när försäkringstagaren är konsument, till skillnad från vad som gäller vid en tecknad företagsförsäkring, ställs inte beviskravet lika högt varför det är tillräckligt om bevisningen gör att det framstår som mer antagligt att det är fråga om ett försäkringsfall än motsatsen. Det föreligger alltså en viss bevislättnad, vilket enligt Högsta domstolen (HD) innebär det är fråga om en övervägande sannolikhet, inte fullständig visshet, se avgörandena NJA 1986 s. 3 och NJA 2017 s. 642. Av 6 kap. 1 § 1 st. FAL följer att ersättning kan betalas för varje lagligt intresse som omfattas av försäkringen. Och i 6 kap. 2 § 1 st. FAL uttalas bl.a. att om försäkringen avser värdet av egendom, ska värdet anses motsvara återanskaffningspriset omedelbart före försäkringsfallet med avdrag för ålder och bruk samt, när skadan inte avser en byggnad, för nedsatt användbarhet och annan omständighet. Men detta gäller dock inte om annat skulle framgå av försäkringsavtalet.
Försäkringsbolaget ska betala ränta enligt 6 § räntelagen, om inte betalning sker i tid. Därutöver gäller enligt tredje stycket i samma bestämmelse att om den som gör anspråk på försäkringsersättning uppenbarligen har rätt till åtminstone ett visst belopp, ska detta genast betalas ut i avräkning på den slutliga ersättningen.
Notera att formuleringen ”utan uppskov ska vidta åtgärder som behövs för att skadan ska kunna regleras” innebär att försäkringsbolaget så snart det kan ske ska utreda ärendet och verka för att den försäkrade (du) får den ersättning som denne är berättigad till. Försäkringsbolaget kan således inte avvakta med den här typen av åtgärder trots att den enskilde eventuellt själv har dröjt med att lägga fram egen utredning eller för att den försäkrade i en efterföljande domstolsprocess initialt kommer att ha bevisbördan, se prop. 2003/04:150 s. 444. Däremot är man naturligtvis hela tiden skyldig att bidra till utredningen och följa eventuella anvisningar från försäkringsbolaget.
Om bolaget anser sig ha rätt att begränsa sitt ansvar bör en klargörande motivering lämnas till dig i egenskap av konsument med en tydlig hänvisning till den rättsliga grunden, antingen i lag eller i försäkringsavtalet. Om så verkligen har skett är för mig ovisst. Men det förtjänas att säga underlåtenhet från försäkringsbolagets sida att fullgöra sina skyldigheter enligt försäkringsavtalslagen kan leda till skyldighet att utge skadestånd till dig. I synnerhet om du skulle lida ytterligare ekonomiska förluster. I NJA 1991 s. 217 ansåg exempelvis HD att det förelåg skadeståndskylighet trots att det endast handlade om ett mycket kortvarigt betalningsdröjsmål från en banks sida. Men allt detta förutsättningar givetvis att du i grunden är berättigad till ersättning.
Och precis som anfördes ovan är det egentligen du som har bevisbördan. Inte försäkringsbolaget (även bolaget initialt är skyldig att vidta vissa utredningsåtgärder på det sätt som har redogjorts för ovan). Utgångspunkten vid en tvist om försäkringsersättning är nämligen att försäkringstagaren har bevisbördan för att ett försäkringsfall föreligger. Huvudregeln i tvistemål är att den part som har bevisbördan för ett visst sakförhållande också är den som ska förebringa full bevisning om detta. Det brukar uttryckas så att sakförhållandet ska vara styrkt. Huvudregeln om full bevisning har dock genom domstolspraxis kompletterats med olika bevislättnadsregler. Den skadelidandes påstående om händelseförloppet har i försäkringsärenden godtagits om det, med hänsyn till samtliga omständigheter i målet, framstått som klart mer sannolikt än den förklaring till skadan som lämnats av motsidan, dvs. försäkringsbolaget, se NJA 1982 s. 622.
Noterbart är att försäkringsbolaget torde kunna neka dig ersättning så länge du inte presenterar ett underlag som med styrka talar för att skadan täcks av de i försäkringen angivna villkoren. Du behöver därför, exempelvis genom ett eller flera sakkunnigutlåtanden, lägga fram någon form av vederhäftig bevisning. Om försäkringsbolaget i ett sådant läge inte skulle ge med sig återstår i princip bara ett alternativ (om du inte ska ge upp vill säga), vilket är att hänskjuta frågan till domstol och då till en tingsrätt som första instans. Eller annorlunda uttryckt; Stämma försäkringsbolaget och yrka ersättning genom en domstolstalan och då genom en s.k. fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § rättegångsbalken.
Ytterligare en aspekt värd att nämna med anledning av ditt försäkringsbolags ovilja att bistå dig är följande. I 2 kap. 4 § 1 p. FAL sägs att försäkringsbolaget snarast efter avtalsslutet ska tillställa försäkringstagaren en skriftlig bekräftelse på avtalet. Försäkringsbolaget ska också, om det inte skett tidigare, upplysa om försäkringsvillkorens innehåll och särskilt framhålla villkor som med hänsyn till försäkringens beteckning eller övriga omständigheter utgör en oväntad och väsentlig begränsning av försäkringsskyddet. Bestämmelsen tar sikte på förhållande som avviker från vad en försäkringstagare i allmänhet kan ha anledning att utgå ifrån (objektiv bedömning, den aktuella konsumentens kunskapsnivå i det enskilda fallet beaktas alltså inte). Det handlar helt enkelt om s.k. efterköpsinformation och här brukar det generellt ställas höga krav på försäkringsbolag. Framförallt när det gäller praktiskt viktiga begränsningar en hemförsäkring av typen allriskförsäkring som möjligen gäller i det här fallet eftersom försäkringsbeteckningen eventuellt kan indikera att det råder ett fullständigt skydd. Däremot behöver inte ett försäkringsbolag ange självklara undantag som exempelvis slitageskador, se prop. 2003/04:150 s. 383. Om ditt försäkringsavtal är behäftat med någon begränsning som ger försäkringsbolaget rätt att förhålla sig passivt i det här läget bör därför undersökas. Om så är fallet går det att argumentera för att du borde ha upplysts om detta kort efter att avtalet träffades. Och då gäller också att försäkringsvillkoret inte får åberopas av bolaget, se 2 kap. 8 § FAL.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Jag har ett förslag. Vänligen se mitt separat utskickade mail som kommer lite senare.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
