Våld i nära relationer, kvinnofridsbrott och vårdnad om barn

2017-07-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA
Barn födda i Sverige, svensk mor, utländsk far som är svensk och utländsk medborgare. Fader ej skriven på samma adress som barnen, men vistas där. Moder ensam ägare till bostadsrätt. Mycket hot , knuffar och våld. Mamman vill avsluta förhållandet men vet inte vad som gäller. Barnen har inte utländskt medborgarskap, men hon är rädd att fadern ska föra ut barnen till hemlandet. Barnen 1 och 3 år gamla
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Jag vill börja med att beklaga den svåra situationen din vän hamnat i. Jag har ändrat lite i din fråga för att det inte ska gå att identifiera din vän. Jag kommer att ringa dig tisdag den 25/7 kl 16.00, om tiden inte passar, mejla mig jessica.konduk@lawline.se

Sambo eller inte

Det verkar oklart om kvinnan är sambo med fadern i detta fall eller om han bara vistas i lägenheten med tvång. Om han är sambo blir separationen svårare eftersom han inte kan kastas ut ur bostaden genast. Om det är så att de flyttade in till lägenheten tillsammans i syfte att använda lägenheten gemensamt och ha den som er permanenta bostad så kommer lägenheten att ses som samboegendom enligt sambolagen 3 §. I detta läge kan kvinnan ansöka om bodelningsförrättare vid tingsrätten i kommunen hon är folkbokförd. Hon kan samtidigt ansöka om övertagande av bostaden om den utgörs samboegendom. Samboförhållandet upphör i och med ansökan om bodelning till tingsrätten. Problemet blir då ifall våld och hot förekommer att hon kan behöva uppsöka skyddat boende under den tiden det tar för processen att bli färdig.

Om det däremot är så att kvinnan bott i lägenheten sedan tidigare (innan hon blev sambo) och att hennes sambo flyttat in senare så har de ju inte skaffat lägenheten i syfte att den ska vara deras gemensamma bostad från början. I det fallet kommer lägenheten inte att ses som samboegendom och lägenheten är därför inte deras gemensamma lägenhet. I det fallet kommer den som står på kontraktet i regel ha rätt att ”kasta ut” den andra personen.

Ifall pappan vistas i lägenheten utan kvinnans samtycke och inte är sambo, kan hon vända sig till kronofogdemyndigheten (KFM) och ansöka om avhysning genom vanlig handräckning. Särskild handräckning kan användas när man har skriftliga bevis som visar ens rätt. Till exempel avtal eller kontrakt, kvitton, fotografier, kartor, vittnesintyg, protokoll, beslut eller andra handlingar. När man ansöker ska man skicka med kopior på bevisen. Det som är speciellt med särskild handräckning är att det personalen hos KFM som prövar om man rätt till särskild handräckning. KFM kan alltså avslå (neka) eller bifalla (godkänna) ansökan. Vi kan fatta beslut även om den svarande invänder mot ansökan.

I brådskande fall kan man begära att ens ansökan ska beslutas omedelbart (interimistiskt). Det betyder att KFM fattar ett tillfälligt beslut innan den svarande ens har fått ta del av din väns ansökan. Ett sådant beslut kan också genomföras omedelbart. Interimistiskt beslut kan fattas om det är så brådskade att ett senare beslut inte skulle göra någon nytta. Den som söker måste ha mycket stark bevisning för att KFM ska fatta sådana beslut. Om hon vill ha att KFM ska pröva frågan om interimistiskt beslut kan din vän samtidigt som hon skickar sin ansökan i original med post, mejla en kopia av den till kontakt@kronofogden.se källa:https://www.kronofogden.se/Handrackning.html

Kvinnofridskränkning och grov kvinnofridskränkning

Det verkar som att kvinnan har utsatts för kvinnofridskränking. Kvinnofridskränkning är ett brott som regleras i brottsbalken (BrB). Av 4 kap 4a § BrB framgår att förutsättningarna för att dömas för fridskränkning är att antingen utöva olaga tvång eller bryta mot ett kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person. Gärningarna ska även utgöra led i en upprepad kränkning (minst tre gånger inom max 5 år) av personens integritet och gärningarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Om gärningarna begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning.

Det som måste styrkas för att dömas för fridskränkning är alltså att det funnits upprepade kränkningar av kvinnans integritet och skada för hennes självkänsla. Om de har levt under äktenskapsliknande förhållanden, d.v.s. om de har/haft ett samboförhållande, kan barnens pappa dömas för kvinnofridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.

Det som krävs är att åklagaren kan styrka att han har gjort sig skyldig till brottet. Läkarintyg, och vittnesmål från grannar eller vänner är bevis som rätten får ta ställning till vid en eventuell rättegång, d.v.s. om åtal väcks.

Enligt Högsta domstolen (NJA 2003 s. 144) måste det vara fråga om flera gärningar för att brottet ska falla under 4:4 a §, och dessa gärningar måste ha ett visst tidsmässigt samband för att det ska föreligga upprepad kränkning. Det är upp till domstolen att "med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet tolka och tillämpa bestämmelsen". Ju allvarligare gärningarna är, ju färre gärningar krävs för att de ska anses som upprepade enligt både förarbeten och HD. Att gärningarna måste vara ägnade att allvarligt skada självkänslan så anser HD att det är "tillräckligt att gärningarna typiskt sett leder till att självkänslan skadas allvarligt".

Kontaktförbud

Kontaktförbud innebär normalt att någon som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka och ta kontakt med dig på andra sätt, till exempel per telefon.

Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar dig inte får vara i närheten av din bostad eller arbetsplats. Syftet med kontaktförbudet är att undvika situationer som kan bli farliga. Att överträda ett kontaktförbud är brottsligt och kan leda till böter eller fängelse upp till ett år. Kontaktförbudet är tidsbegränsat.

Ansökan om kontaktförbud

Din vän kan ansöka om kontaktförbud, hon ska vända sig till sin lokala polis- eller åklagarmyndighet. De kan också svara på frågor. En åklagare eller en domstol beslutar om kontaktförbud. Frågan om kontaktförbud kan tas upp även om hon inte uttryckligen begärt det.

Det finns fyra typer av kontaktförbud:

Kontaktförbud

Den förbudet gäller får inte besöka, kontakta eller följa efter den skyddade personen.

Utvidgat kontaktförbud

Den förbudet gäller får inte besöka eller vara i närheten av den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.

Särskilt utvidgat kontaktförbud

Den förbudet gäller får inte vistas i ett större område runt den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara. Denna typ av kontaktförbud förutsätter att den som ansöker sedan tidigare har ett utvidgat kontaktförbud som överträtts genom fysisk överträdelse.

Normalt ska ett särskilt utvidgat kontaktförbud förenas med elektronisk övervakning, vilket innebär att förbudspersonen får bära en elektronisk fotboja som larmar om han eller hon överträder förbudsområdet eller inte sköter sin utrustning.

Kontaktförbud i gemensam bostad

Den förbudet gäller får inte vara i en bostad som är gemensam med den skyddade personen. Du kan ansöka om kontaktförbud i gemensam bostad om det finns en risk att den du bor tillsammans med kommer att begå brott mot dig, till exempel hot eller misshandel. Det innebär att han eller hon inte får vara i er gemensamma bostad.

Skyddat boende

En majoritet av kommunerna erbjuder skyddat boende, men en del har för få kommunala boenden. Istället erbjuds skyddat boende genom ideella kvinnojourer. En sådan kvinnojour är alla kvinnors hus. http://www.allakvinnorshus.org/vi-hj%C3%A4lper-dig/skyddat-boende-7194695

Stöd från socialtjänsten

Kvinna skulle även kunna kontakta socialtjänsten och förklara för dem hur situationen ser ut och att hon dessutom har barn. Socialtjänsten kanske kan erbjuda henne en ny/tillfällig lägenhet eftersom hon har barn och barnets bästa också beaktas i den här typen av fall.. Ifall de inte kan ge henne en lägenhet så kanske de kan ge henne bistånd på annat sätt som kan vara bra för henne och barnen

5 kap. 11 § SoL nämner särskilt kvinnor som har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Med närstående syftar man på att offret har eller har haft en nära och förtroendefull relation med förövaren, exempelvis en make, sambo, pojk- eller flickvän, syskon, barn eller barnbarn. Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt, till exempel misshandel, hot, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, våldtäkt samt psykiska och ekonomiska kränkningar.

De insatser som socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor varierar, men de flesta kommuner erbjuder rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan även förmedla kontakter med lokala kvinnojourer och bistå med tillfälligt skyddat boende. Män som utövar våld har också rätt till stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen.

Enligt 5 kap. 11 § SoL ska socialnämnden särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående, är brottsoffer. Socialnämnden ansvarar för att barn får det stöd och den hjälp som de behöver. Med ordet bevittna menas huvudsakligen att någon sett eller hört något hända. Barn som utsatts för brott och de närstående ska får det stöd och den hjälp de behöver.

Ansökan om ensam vårdnad

Vad gäller vårdnaden av barnet så utgår domstolen alltid från barnets perspektiv vid bedömningen om vilken förälder som ska ha vårdnaden. I föräldrabalken (FB) 6 kap 2 § står det att ”Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid

- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”.

Om din vän begär ensam vårdnad om barnen ska domstolen, utöver att ta hänsyn till ovanstående, även ta hänsyn till om hon och barnens pappa kan samarbeta med varandra. Det framgår i 6 kap 5§ FB. Ifall barnens pappa döms för kvinnofridskränkning eller andra brott mot mamman så är det min starka uppfattning att han inte är lämplig som vårdnadshavare till barnet i enlighet med 6 kap 2 § FB. Det är inte realistiskt med samarbete mellan föräldrarna kring vårdnaden i dessa situationer.

Barnen har i vanliga fall om de är över 12 år stora möjligheter att själva välja vem de vill ha som vårdnadshavare. Jag tror att kvinnan har stora chanser att få ensam vårdnad om barnen, särskilt om hon kan bevisa att våld och hot om våld förekommer i relationen.

Svar

Det första din vän ska göra är att kontakta polisen. Polisen och samhället har vissa resurser för att hjälpa människor som utsätts för våld och hot. De kategorierna av människor som kan få skydd är bland andra, de som utsätts för våld av sin partner eller ex-partner. Kvinnan bör anmäla mannen för brotten grov kvinnofridskränkning, eventuellt misshandel och olaga hot. Det är bra om hon samtidigt ansöker om kontaktförbud och kontakt förbud i gemensam bostad.

Hon kan uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14. Polisen tar upp en anmälan, men kan även svara på frågor och hänvisa henne vidare till en hjälporganisation.

Det är viktigt att anmäla brottet! Genom att göra en polisanmälan har hon möjlighet att stoppa det våld eller de övergrepp som hon utsätts för. En anmälan kan också möjliggöra att gärningsmannen kan lagföras. En polisanmälan är nödvändig för att din vän ska kunna få ersättning från sitt försäkringsbolag och vid vissa omständigheter även från Brottsoffermyndigheten.

Vid anmälan

Om din vän är skadad bör hon få sina skador dokumenterade, helst fotograferade, av en läkare. Spara också eventuella hot du får på telefonsvararen,ljudinspelnings via e-post eller sms. Finns det vittnen som kan ha sett skadorna, eller om hon har skrivit något i sin dagbok, om det finns tidigare skador som är dokumenterade genom bilder med mera. Detta kan vara viktiga bevismaterial.

Det är viktigt att hon kontaktar polisen och socialtjänsten. Hon kan även få visst stöd hos kvinnofridsjouren. Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) är en nationell stödtelefon för den som utsatts för hot och våld. De har öppet dygnet runt och man kan ringa dem oavsett var man bor i Sverige. Samtalet kostar ingenting och syns inte på telefonräkningen. http://kvinnofridslinjen.se/sv/utsatt-for-vald/stodtelefon/

Handlingsplan för kvinnor som utsätts för våld i hemmet

Skaffa bevis om det inte finns, bevis kan vara t.ex. vittnen, skriftliga hot via sms, email eller sociala medier och inspelning av ljudfiler där mannen tex hotar kvinnan med våld m.m. Gör en polisanmälan och ansökan om kontaktförbud, anmäla andra brott https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/Brott-i-nara-relationer/ Sök råd och stöd hos någon kvinnofridsjour t.ex. http://kvinnofridslinjen.se/sv/ Skyddat kvinnoboende via kommunen (socialtjänsten) eller ideella kvinnojourer Ansökan om avhysning hos KFM om eller när det är möjligt. Om sambo, ansöka om bodelning vid tingsrätten i din kommun, då upphör samboförhållandet i och med att ansökan inkommer till tingsrätten. http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Arenden/Bodelning/ Ansöka om ensam vårdnad av barnen i samband med ansökan om bodelning vid tingsrätten i din kommun

Ifall ni behöver mer hjälp med bodelning eller rådgivning om vårdnadsfrågor rekommenderar jag att kvinnan boka tid hos en jurist som är specialiserade inom familjerätt. Man kan även få gratis rådgivning hos kommunens familjerättsenhet. Om ni vill anlita Lawline eller har någon fråga rörande mitt svar är du välkommen att mejla mig jessica.konduk@lawline.se

Hoppas att detta besvarar din fråga och lycka till!

Vänligen,

Jessica Konduk
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (3641)
2021-07-31 Kan jag flytta utomlands med mitt barn?
2021-07-30 Om sambo ej flyttar ut enligt överenskommelse?
2021-07-28 Hur ska kostnaderna för barnets aktiviteter fördelas mellan skilda föräldrar?
2021-07-27 Mor och far-förälders möjlighet att ge gåvor och träffa sina barnbarn

Alla besvarade frågor (94603)