Vad ska man tänka på när det gäller faderskap, umgänge, vårdnad?
Jag väntar barn med en kvinna. Vi har kontakt men kommer inte fostra barnet tillsammans. Hon har inte visat några tecken på att låta mig delta i namngivningen och förklarade för mig alldeles nyss att "du ska vara tacksam för att du har fått barn med en kvinna som kommer låta dig vara delaktig över huvud taget." Stämmer verkligen det? Vad har jag för rättigheter? Vad kan jag göra för att försäkra mig om att hon inte fortsätter försöka köra över mig? Vad behöver jag se upp med? Namngivningen är ett uppenbart knep från henne att försöka köra över mig - finns det något jag kan göra för att få rättigheter att delta i namngivningen?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Fastställa faderskapet
Utgångspunkten är att den man som är gift med en gravid kvinna är fadern till barnet hon sedan föder, när mannen och kvinnan är gifta finns det alltså en faderskapspresumtion (1 kap. 1 § föräldrabalken). Då du angett att ni inte tänker fostra barnet tillsammans så utgår jag ifrån att ni inte är gifta. För att du, enligt lag, ska betraktas som far till barnet så måste du få faderskapet fastställt (1 kap. 3 § föräldrabalken). Man kan fastställa faderskapet både genom en dom och genom bekräftelse.
Om det är så att du och modern till barnet är överens om denna fråga så kan faderskapet alltså bekräftas. För att bekräftelsen ska vara giltig så måste den vara skriftlig och bevittnad av två personer (1 kap. 4 § föräldrabalken). Bekräftelsen ska sedan skriftligen godkännas av socialnämnden samt av modern till barnet. För att socialnämnden ska lämna sitt godkännande så krävs det att de kan anta att det är du som är fadern till barnet. Faderskapet kan bekräftas både innan och efter att barnet fötts (1 kap. 4 § 2 st. föräldrabalken).
Om det skulle vara så att ni inte kommer överens om denna fråga så ska faderskapet istället fastställas av rätten genom dom (1 kap. 5 § föräldrabalken). För att rätten ska kunna fastställa faderskapet så krävs det exempelvis att man genom ett genetisk undersökning har kunnat utreda att mannen i frågan är far till barnet (1 kap. 5 § 1 p. föräldrabalken). Eftersom du och modern till barnet verkar vara överens om att det är du som är fader till barnet så framstår det inte som att faderskapet kommer att behöva fastställas genom dom. Det kan dock vara värt att påpeka att talan om fastställande av faderskap enbart kan väckas av barnet (3 kap. 5 § 1 st. föräldrabalken). Modern till barnet, socialnämnden eller särskild förordnad vårdnadshavare till barnet kan även föra en sådan talan om det inte går att utreda vem det är som är fadern till barnet (3 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken) Du som fader har alltså inte talerätt. Vad du måste göra, om en sådan situation skulle uppstå, är att vända dig till socialnämnden som kan väcka talan.
Vårdnad och umgänge
Precis som jag skrev tidigare så utgår jag ifrån att du och modern till barnet inte är gifta. Det betyder att det är modern till barnet som kommer att få vårdnad om barnet efter födelsen (6 kap. 3 § föräldrabalken). Om någon av föräldrarna vill att fördelningen av vårdnaden ska ändras så kan föräldern väcka talan om att vårdnaden ska vara gemensam eller att en förälder ska ha ensam vårdnad (6 kap. 5 § föräldrabalken).
När rätten ska ta ställning till hur vårdnaden ska fördelas mellan föräldrarna så kommer det särskilt att beaktas om föräldrarna kan samarbeta med varandra och rätten kan inte bestämma att vårdnaden ska vara gemensam om både modern och fadern motsätter sig detta (6 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken). Principen om barnets bästa genomsyrar frågan om vårdnad, umgänge och boende. Barnet anses tex ha ett behov av en kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Av denna anledning så är det alltid bra att vara öppen för att barnet ska ha kontakt med både mamman och pappan, speciellt om frågan om vårdnad skulle bli föremål för en process i domstol.
Föräldrarna kan även avtala om hur vårdnaden ska fördelas dem emellan (6 kap. 6 § föräldrabalken). För att avtalet ska anses som giltigt så krävs det för det första att avtalet är skriftlig och för det andra att avtalet godkänns av socialnämnden.
Även frågan om var barnet ska bo kan lösas genom att någon av föräldrarna väcker talan, vilket innebär att frågan tas upp i domstol, eller genom avtal (6 kap. 14 a § föräldrabalken). Samma sak gäller för frågan om umgänge (6 kap. 15 a § föräldrabalken). Barnet har rätt till att umgås med den förälder som barnet inte bor hos (6 kap. 15 § föräldrabalken). Det är föräldrarna som ska se till att barnet får umgås med båda föräldrarna. Om både fadern och modern har vårdnaden om barnet men barnet enbart bor hos en av föräldrarna så ska den föräldern som barnet bor hos se till att den andra föräldern blir upplyst i frågor som rör barnet (6 kap. 15 § 4 st. föräldrabalken).
Underhåll
Som utgångspunkt så ska föräldrarna sköta barnets underhåll. Underhållet kan variera beroende på både barnets behov och föräldrarnas ekonomi (7 kap. 1 § föräldrabalken). Om det är så att en förälder inte har vårdnaden om barnet och barnet inte anses bo hos föräldern så har den föräldern en underhållsskyldighet som innebär att han eller hon ska betala underhållsbidrag (7 kap. 2 § föräldrabalken). Detta gäller även om föräldrarna delar på vårdnaden men barnet enbart bor hos en av föräldrarna. Även frågan om underhåll kan bestämmas genom dom eller genom avtal (7 kap. 2 § 2 st. föräldrabalken).
Vem får bestämma vilket namn barnet ska få?
Det är vårdnadshavaren som ska bestämma om frågor som berör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § föräldrabalken). Det är vårdnadshavaren som kan bestämma barnets namn. Ansökan om barnets förnamn ska lämnas in till skatteverket och den ska göras inom tre månader från det att barnet fötts (26 § lagen om personnamn).
Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka).
Med vänliga hälsningar.
