Vad har polisen för anmälningsplikt?
Hej! Jag studerar kriminologi och undrar över hur Polisens anmälningsplikt ser ut? Får en polis om de bevittnar exempelvis våld i nära relationer göra en anmälan mot den då potentiella målsägandes vilja? Eller skulle detta göra polismyndigheten till målsägande i ärendet? Hur ser det ut ifall det är ett offerlöst/offer brott (ex. narkotikabrott mot misshandel).
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag förstår det vill du få reda på lite allmänt om polisens anmälningsplikt och särskilt vad som gäller våld i nära relationer, vem som blir målsägande i ett sånt ärende och vad som gäller för brott utan något särskilt offer. Jag kommer också ta upp vad som gäller för åtal efter anmälan.
Polisens anmälningsplikt
Polisen är skyldig att anmäla alla brott och särskilt i situationer där barn är inblandade. Då ska polisen anmäla till socialnämnden i den kommun där barnet är bosatt (socialtjänstlagen 14 kap. 1 §). För övrig brottslighet är polisen endast skyldig att upprätta en vanlig anmälan. Det följer av polisens syfte att förebygga, motverka och utreda brott (polislagen 2 §). Vem som helst får förövrigt anmäla brott, målsägandes inställning saknar betydelse.
Oavsett vem som anmäler brott är den som utsatts för brottet fortfarande målsägande. Polisen är i det fallet anmälare och det är inte samma sak som målsägande.
Vem beslutar om åtal?
Nästan alla brott faller in under s.k. allmänt åtal (rättegångsbalken 20 kap. 3 §). Det innebär att åklagaren beslutar om en anmälan ska leda till åtal, dvs. att det blir rättegång där den åtalades skuld prövas. Den målsägandes vilja spelar då ingen roll. Endast ärekränkningsbrotten, t.ex. förtal och förolämpning, är undantagna från regeln om allmänt åtal och i dessa fall måste målsägande ta initiativ för att åtal ska bli aktuellt (brottsbalken 5 kap. 5 §).
Åklagarens åtalsplikt
Åklagaren har en plikt att åtala och får endast avstå från åtal (kallas för åtalsunderlåtelse) om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. Dessutom måste en av 5 följande förutsättningar vara uppfyllda:
- brottet kan inte antas leda till högre påföljd än böter,
- brottet kan antas leda till villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,
- den åtalade har begått annat brott och påföljden för detta är tillräckligt,
- psykiatrisk vård kommer till stånd istället eller
- om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte behövs någon påföljd för att personen ska avhålla sig från fortsatt brottslighet och åtal inte heller är påkallat av andra omständigheter (rättegångsbalken 20 kap 7 §).
Målsägandes önskan att inte åtala är inte ett giltigt skäl för åklagaren att åsidosätta sin åtalsplikt och saknar faktiskt helt betydelse.
Sammanfattning
Polisen är skyldig att anmäla alla brott. I de fall barn är inblandade är polisen skyldig att anmäla det till socialnämnden i barnets hemkommun. Målsägandes vilja spelar ingen roll och samma sak gäller för brott med målsägande som för brott utan målsägande, t.ex. narkotikabrott. Den som utsatts för brottet är fortfarande målsägande oavsett vem som är anmälare.
Alla brott förutom ärekränkningsbrott som förtal eller förolämpning faller in under allmänt åtal vilket innebär att det är åklagaren som beslutar om det ska bli rättegång av saken. Målsägandes önskan att inte åtala saknar betydelse eftersom åklagaren är åtalspliktig och endast får underlåta att åtala om vissa särskilda förutsättningar är uppfyllda.
Jag hoppas du fått svar på dina frågor.
Vänliga hälsningar,
