Vad gäller vid testamente från fadern som reglerar makans och barnens rätt?

Question

Hej!

I ett upprättat testamente mellan två makar så står det att kvarlåtenskapen efter den först avlidne ska den efterlevande ha fri förfoganderätt över. Vidare står det att vad bröstarvinge sen ärver ska utgöra enskild egendom. Maken avled först och efterlevande maka valde att avstå en del av arvet till förmån för deras gemensamma barn. Utgör då denna penningsumma som var och en fick enskild egendom? Det hon avstod är ju en del av arv och detta skulle ju utgöra enskild egendom för bröstarvinge så min tolkning är att det är att betrakta som enskild egendom. Stämmer det? Mvh Lena

Answer 1

  

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline! 

Enligt 23 kap 1 § 2 st Ärvdabalken (ÄB) gäller att bodelning ska ske innan arvskifte. Det innebär att de som var gifta drar av sina skulder och sedan delar lika på de tillgångar som finns kvar. Att något är enskild egendom innebär att det inte ingår i en eventuell bodelning, vilket följer av 10 kap 1 § Äktenskapsbalken, samt 7 kap 1 § Äktenskapsbalken. I 7 kap 2 § Äktenskapsbalken regleras vad som är enskild egendom. 

När arvskifte har skett ärver makan med fri förfoganderätt enligt 3 kap 1 § ÄB oavsett vad som står i testamente. Det innebär att hon kan göra vad hon vill med pengarna, inklusive avstå dessa till förmån för barnen. I övrigt är det makan som förfogar över arvet tills hon eventuellt skulle gå bort. Först då får barnen sitt arv efter fadern. 

Angående faderns testamente om att vad bröstarvinge sedan ärver ska utgöra enskild egendom är det relativt oklart formulerat. Menar han att den egendom han har som är enskild ska gå till barnen. I det fallet beror arvet på hur mycket av hans egendom som var enskild egendom. Ifall enbart en del av arvet var enskild egendom innebär det att testamentet inkräktar på barnens rätt. Det är inte möjligt att testamentera bort laglotten enligt 7 kap 1 § ÄB, vilket utgör hälften av arvslotten. Det framgår inte ifall det är ett eller flera barn. Om det är 1 barn utgör laglotten 50 %, om två barn är laglotten 25 % etc. Det innebär att ifall det är ett barn ska det barnet åtminstone har rätt till 50 % av arvet efter fadern oavsett hur mycket av hans egendom som är enskild och oavsett om modern har avstått en del av arvet. Resten av det barnet har rätt till ska också bli dennes. Det sker dock först då även modern har gått bort. 

Med tanke på att barnen är gemensamma kommer effekten att bli att barnet/barnen när modern går bort får allt arv, både modern och faderns enligt 2 kap 1 § ÄB. Det innebär således att det inte spelar någon roll hur mycket de får i arv efter fadern såvida inte modern också testamenterar bort sitt arv. Då aktualiseras bestämmelserna om laglott. 

Hör gärna av dig om du har fler frågor! 

Vänliga hälsningar,

Benjamin von Gohren