Väcka talan angående förskott på arv

Question

Min frus föräldrar ägde en gård. 1981 skänkte de halva gården till mun frus bror. Några år senare köpte brodern resten av gården. Däremot levde och arbetade min frus föräldrar på gården till dess att fadern avled 2016. I samband med överlåtelsen fick min fru ingen motsvarande gåva. Nu har både min frus bror och sedan hennes mor också avlidit. I ingen av föräldrarnas dödsbo har det funnits några större ekonomiska värden. Gården hade 2016 ett taxeringsvärde på drygt 16 miljoner. Efter vad jag förstår ska "förstärkt laglottsskydd" gälla i ett sådant här fall men vad kan vi egentligen göra? Nu är det efter vad jag förstått gården var på gång att säljas. Påverkar det våra handlingsmöjligheter? Kan vi i det här läget kräva någonting eller är det bara att bita ihop?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken (1958:637), förkortat ÄB, för att svara på din fråga.

En gåva presumeras vara förskott

Det finns en huvudregeln, en presumtion, i 6 kap 1 § ÄB som säger att alla gåvor som föräldrar ger till sina barn ska räknas som förskott på arv, om det inte finns ett gåvobrev eller testamente som uttryckligen säger att gåvan inte ska räknas som förskott. Eftersom det var en del av en fastighet som skänktes så finns det formkrav för att upprätta ett gåvobrev, jag vet dock inte vad som framgår i det gåvobrevet. Jag kommer därför utgå från att det inte uttryckligen stod att gåvan inte ska räknas som förskott.

Förstärkt laglottsskydd

Det försärkta laglottsskyddet gällande gåvor hittas i 7 kap. 4 § ÄB. För att det förstärkta laglottsskyddet ska vara tillämpligt, krävs att gåvan givits i samband och anledning av gåvogivarens dödsfall. Gåvans syfte ska kunna jämställas med testamente.

Det kan sägas att det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt i två olika typer av situationer när arvlåtaren har gett gåvor:

1. När arvlåtaren vet att denna snart ska dö och därför väljer att ge bort sin kvarlåtenskap genom gåvor och på så sätt minskar de tillgångar som finns kvar att senare fördela genom arv.
2. När arvlåtaren ger bort en gåva, men med villkor om att denna får fortsätta nyttja egendomen så länge den lever. Exempelvis att arvlåtaren ger bort sitt bostadshus till någon annan, men bor sedan kvar där fram till sin död.

Om någon av dessa två situationer föreligger innebär det att en bröstarvinge, såsom din fru, kan väcka talan för att få ut sin laglott. Om din fru och hennes bror är de enda bröstarvingarna till deras föräldrar innebär det att din fru har rätt till 50% av kvarlåtenskapen efter deras föräldrar, medräknat delen av fastigheten som skänktes som gåva.

Det blir lite klurigt då din frus pappa endast givit bort 50% av fastigheten och sedan sålt resten. Jag skulle ändå vilja påstå att det faller under punkt 2. I sådana fall skulle 50% av fastigheten och därmed 50% av dess värde vid bouppteckningen anses vara kvarlåtenskap och delas lika mellan din fru och hennes bror. Om taxerinsvärdet låg på 16 miljoner skulle 8 miljoner delas lika vilket skulle innebära att din fru skulle få 4 miljoner, vilket din frus bror skulle bli återbetalningsskyldig för eftersom han sitter på den kvarlåtenskapen.

Problemet är att enligt 7 kap. 4 § 2 st ÄB så måste talan väckas hos domstol inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Görs inte detta, är rätten till talan förlorad. Jag utgår från att bouppteckningen avslutades under 2016 och då har det gått åtta år sedan dess, vilket innebär att talan på den grunden är förlorad.

Har talan gått förlorad tillhör fastigheten som utgångspunkt din frus bror. Han kan göra med den som han vill och vid en eventuell försäljning finns tyvärr inget att göra.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare.

Du är även välkommen att höra av dig på nytt genom våra betaltjänster eller ordinarie byråverksamhet.

Med vänlig hälsning,