Under vilka omständigheter ärver ett syskonbarn?
Mor och far var aldrig gifta, båda är döda. Fick en dotter. En faster finns i livet. Hon är inte gift och har inga barn. Ärver flickan sin faster? Inget testamente finns sannolikt upprättat.
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta under vilka omständigheter som ett syskonbarn till den avlidne får ta del av arvet efter densamme. Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Av frågan framgår det att den avlidne, förmodligen, inte har skrivit något testamente. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt den legala arvsordningen.
Den legala arvsordningen
Enligt den legala arvsordningen delas arvingar in i tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår arvlåtarens barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa kallas för bröstarvingar. Om den avlidna efterlämnar barn så ärver alltså dessa kvarlåtenskapen. Har något av barnen avlidit och, i sin tur, efterlämnat barn så ärver dessa i dennes ställe (i enlighet med, den så kallade, istadarätten).
Finns det inga arvingar i den första arvsklassen ska arvet istället fördelas inom den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). I denna ingår föräldrar och, om föräldrarna inte längre är i livet, föräldrarnas barn, barnbarn (det vill säga eventuella syskon och syskonbarn till den avlidna) och så vidare.
Finns det inte heller några arvingar i den andra arvsklassen ska arvet istället fördelas inom den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ärvdabalken). I denna ingår mor- och farföräldrarna till den avlidna och deras barn, det vill säga den avlidnas eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Deras barn kan dock inte träda i deras ställe varför kusiner inte har någon arvsrätt.
I det fall den avlidna efterlämnar en efterlevande make så kommer, emellertid, denne att ärva hela kvarlåtenskapen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer, i sådana fall, att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). Observera dock att detta endast gäller i det fall den avlidna var gift vid dennes bortgång.
Vad som gäller i ditt fall
Av din fråga att döma så har den avlidne varken en make eller några bröstarvingar. Kvarlåtenskapen ska, i så fall, tillfalla eventuella arvingar i den andra arvsklassen i stället. Som har redogjorts för ovan så ingår syskonbarn i denna.
I den andra arvsklassen så är det, i första hand, den avlidnes föräldrar som är arvsberättigade. Är dessa inte längre i livet så träder den avlidnes, eventuellt förekommande, syskon i sina föräldrars ställe. Skulle ett syskon ha avlidit och efterlämnat ett barn träder detta, i sin tur, i sin förälders ställe som arvsberättigad. Som jag har förstått informationen i din fråga så är både syskonbarnets far och farföräldrar avlidna. Detta innebär att syskonbarnet, rimligtvis, bör ta del av arvet. Hur stor del av arvet det rör sig om beror på förekomsten av ytterligare arvingar i den andra arvsklassen, det vill säga huruvida det finns andra syskon eller syskonbarn till den avlidne som fortfarande är i livet.
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda hjälpsamt, svar på din fråga. I det fall jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.
Vänligen,
