Testamente - När börjar klanderfristen att löpa?
Fråga: Jag är 1 av 4 dödsbodelägare och har fått kännedom om testamente via kopia. Original har aldrig förevisats mig och förvaras av annan i kassaskåp. Om någon av dödsbodelägarna begär jämkning eller väcker klander mot hela eller del av testamente gäller då denna kopia, förvisso undertecknad av 2 giltiga vittnen att arvslåtaren är vid sina sinnes fulla bruk vid undertecknadet, så att testamente vunnit laga kraft efter de föreskrivna 6 månaderna.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstifting som främst behöver beaktas vid behandlngen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB).
Allmänna hållpunkter
I 14 kap. 5 § 1 st. ÄB sägs att vill en arvinge göra gällande att testamente är ogiltigt enligt 13 kap., ska han eller hon väcka klandertalan därom i domstol (och då i en tingsrätt som första instans) inom sex månader efter det han eller hon erhöll del av testamentet på det sätt som framgår av 4 §. Om arvingen försitter den här tiden går rätten att kunna föra en domstolstalan förlorad.
Och i den sistnämnda bestämmelsen ovan, dvs. 4 § i samma kapitel, anges, i första stycket, att testamente ska delges arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, i fråga om muntligt testamente, protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets innehåll.
Den nyss nämnda sexmånadersfristen gäller för övrigt även då en bröstarvinge (ett barn) vill påkalla jämkning av ett testamente, se 7 kap. 3 § 3 st. ÄB. Däri uttalas att bröstarvinge, som ej inom sex månader efter det han eller hon erhöll del av testamentet påkallat jämkning på det sätt som gäller enligt i 14 kap. genom att giva testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot denne, har förlorat sin rätt.
Bedömningen i förevarande fall - Vad gäller?
Ovanstående innebär att det är själva delgivningen som utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Det som behöver fastställas är dels om en sådan överhuvudtaget har ägt rum och dels när det i så fall skulle ha skett. Det får också, av förklarliga skäl, bäring på beräkningen av tidsfristen (klanderfristen), eller rättare sagt från när tidsfristen börjar att löpa.
Det är testamentstagaren som ansvarar för att de legala arvingarna får del av testamentet och Högsta domstolen (HD) har uttalat att det klart ska framgå att det är testamentstagarens syfte att delge testamentet som avgör om en delgivning har skett på i lag föreskrivet sätt, se avgörandet NJA 2014 s. 996. Testamentet vinner sedan laga kraft mot respektive arvinge när dessa har godkänt testamentet alternativt om det efter delgivningen inte väcks någon klandertalan och då, precis som påtalats ovan, inom sex månader. Se även hovrättsfallet RH 1999:99. Värt att nämna är även att god man i praxis inte har ansetts behörig att för sin huvudmans räkning och med giltig verkan kunna godkänna ett testamente, se hovrättsfallet RH 2005:41.
Det är för mig ovisst vem eller vilka som är testamentstagare i det här fallet. Men ovanstående innebär som sagt att det ankommer på testamentstagaren att delge dig och övriga testamentet. Det är först genom delgivningen som testamentstagaren framställer ett formellt krav på att testamentet ska följas. Om den kopia som du besitter har kommit dig tillhanda i syfte att just medvetandegöra dig om testamentets existens och testamentstagarens anspråk, dvs. att delge dig testamentet, har sannolikt en delgivning skett från den dag du mottog kopian, vilket också innebär att klanderfristen om sex månader redan har börjat löpa. I praxis har exempelvis en fotokopia av ett testamente ansetts giltig när originalhandlingen uppfyllt formkraven i 10 kap. ÄB och när det jämte detta inte funnits någon anledning att misstänka att kopians innehåll inte skulle överensstämma med originalet, se rättsfallet NJA 1977 s. 168.
Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
