Testamente - arv
Hej
Min farbror och faster har skrivit testamente var för sig på mig. Min farbror är avliden men min faster lever. Vad händer när hon avlider ? Hon har inga syskon eller föräldrar i livit, men min farbrors syster lever och hon har 2 barn.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Vem ärver egentligen vem den dagen man går bort?
Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig hur det fungerar.
Rätten att taga arv
Den som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.
Arvsklasserna
Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen vem Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Om exempelvis du har barn och dessa har barn, hade dessa också ärvt dig (om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt.
Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om dessa inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, de har även dem så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt).
Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner). Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart.
Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.
Makes arvsrätt
I tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken.
Testamente
Ett testamente ändrar arvsrätten. Den enda part som man inte kan testamentera bort är en barn, de har alltid rätt till sin laglott, som utgör halva arvslotten.
Laglott och arvslott
Det står i 7 kap 1 § ärvdabalken att hälften av arvslotten utgör laglotten. Laglotten har alltid dina barn rätt till, den kan man inte avtala bort exempelvis genom testamente. Barn har alltid rätt till denna laglott oavsett vad man gör.
Sammanfattning
Din faster och farbror har skrivit ett testamente, av vad jag förstår det som, att du ska ärva dem den dagen de går bort. De har inga barn i livet, vilket gör att de fritt kan testamentera hur det vill, eftersom det bara är barn som har rätt till laglotten. Om din farbror var gift ärver denna part först din farbror och du sen när denna personen går bort. Om din faster är gift och din faster går bort före denna part blir det samma som med din farbror. Det betyder att farbrors syster kommer inte att ärva honom eftersom han skrivit i testamente att du ska ärva honom. Därmed har din farbror och faster ändrat arvsordningen.
Vänligen,
