Särkullbarns laglottsanspråk och förskott på arv
Jag är särkullbarn och nu har min biologiska far gått bort. I testamentet står det att det är deras förhoppning att särkullbarn inte ta ut sin del. Detta kommer jag såklart göra. Jag vet att mina halvsyskon fått kontinuerliga insättningar på sina konton (icke jag) vilket jag tolkar som ett förskott på arvet. Hur kan man bevisa detta? Ska jag begära att någon bodelningsman (Om det heter så) kollar upp? För ca 10 år sen sålde min bio far sitt hus tillsammans med sin fru. Sen dess har de bott i hyreslägenhet. Vad har jag för rättigheter? Nu om en månad är det bouppteckning och jag har fått hem papper som ska skrivas på. Den enda raden jag skriver under är att jag mottagit testamentet. Vad bör jag tänka på?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Lagen jag kommer att hänvisa till i mitt svar är ärvdabalken (ÄB) som reglerar fördelning av arv och andra arvsrelaterade frågor.
Du kan begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott
Utifrån hur du ställt din fråga uppfattar jag innehållet i testamentet som att din far önskat att särkullbarnen inte ska begära att få ut laglotten. Vad jag menar med laglott kommer jag att förklara nedan.
Som barn (bröstarvinge) till din avlidne far erhåller du ett visst skydd från att bli helt arvslös - trots den önskan din far uttryckt i sitt testamente. Som bröstarvinge är du alltid garanterad hälften av den arvslott din far lämnar efter sig. Man kan uttrycka det så, att du har rätt till hälften av det du skulle fått om inte testamente fanns, vilket utgör din laglott (ÄB 7 kap. 1 §).
Det krävs ett agerande från dig för att få ut din laglott. Detta kallas för att göra ett laglottsanspråk, eller att begära jämkning av testamentet och måste göras inom sex månader från att du fick del av testamentet. Som särkullbarn har du rätt att få ut laglotten direkt, och behöver därför inte vänta på din del tills din fars maka avlider (ÄB 7 kap. 3 §). För att begära jämkning ska du meddela testamentstagaren att du kräver din laglott, men praktiskt sker meddelandet ofta i samband med bouppteckningen. Du måste kunna bevisa att du har gjort anspråk på laglotten, och en anteckning om detta kan göras i bouppteckningen.
Ett testamente ska delges arvingarna
Ett testamente ska delges arvingarna (ÄB 14 kap. 4 §). Det betyder att du har fått ta del av testamentet och dess innehåll, och ska kvitteras av dig. Testamentet kan sedan godkännas eller klandras. Från och med datumet för delgivningen löper en klanderfrist om 6 månader där du som arvinge har möjlighet att väcka klandertalan, om du anser att testamentet är ogillt (ÄB 14 kap. 5 §). Som ovan nämnt räknas även tidsfristen för ett laglottsanspråk från och med delgivningen.
Förskott på arv och bevisbörda
Gåvor till bröstarvingar från arvlåtaren förutsätts vara förskott på arv om inte något annat framgår som bryter presumtionen (ÄB 6 kap. 1 §). Regeln kan härledas till huvudregeln att arvlåtarens barn ska ta lika lott i arvet (ÄB 2 kap. 1 §). Undantagsvis ska de kontinuerliga insättningarna du nämner inte räknas som ett förskott på arv om de kan härledas till att din far fullgjort sin underhållsskyldighet som förälder (ÄB 6 kap. 2 §).
Presumtionen kan brytas genom att gåvobrev uppvisas av gåvomottagaren, eller att denne kan visa att något annat framgick av omständigheterna som tyder på att insättningarna inte utgjorde ett förskott på arv. Du måste på något sätt uppmärksamma att insättningar på dina halvsyskons konton har skett. För dödsbodelägare kan undantag göras från banksekretessen vad gäller kontoutdrag från din fars bank. Du behöver redovisa dina skäl till att begära ut uppgifterna.
I bouppteckningen ska det lämnas uppgifter om de gåvor som din far har givit sina arvingar och/eller maka, om du som dödsbodelägare och arvinge med rätt till laglott begär det (ÄB 20 kap. 5 § tredje stycket). Dödsbodelägare är skyldiga att lämna uppgifter till bouppteckningen om detta begärs, vilket kan omfatta uppgifter om de insättningar du nämner i din fråga (ÄB 20 kap. 6 §).
En boutredningsman förvaltar dödsboet och gör bouppteckningen
En boutredningsman förordnas av domstolen efter en eller flera dödsbodelägares ansökan. Boutredningsmannens uppgift kan vara att förvalta dödsboet, att göra bouppteckningen, se till att ev. skulder blir betalda eller betalas in till dödsboet (ÄB 19 kap. 1 §). Det blir således boutredningsmannens sak att avgöra om gåvorna ska ses som ett förskott på arvet, men detta beslut kan överklagas.
Mina råd
Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp för dig och skapa förståelse för de alternativ du har att tillgå. Min rekommendation är att du vid osäkerhet kontaktar en jurist för mer ingående och kvalificerad hjälp som är anpassat för din specifika situation, med tanke på de ekonomiska och juridiska konsekvenser som uppstår. Exempelvis kan det vara en god idé att låta en jurist titta på och tolka de dokument du nämner i din fråga.
Vill du boka en tid med Lawlines jurister kan du göra det via den här länken.
Lycka till!
Med vänlig hälsning,
