Särkullbarn som fått förskott på arv

2019-10-16 i Förskott på arv
FRÅGA
Karin o Urban har varit gifta i över 30 år.Inga gemensamma barn, men Karin har 2 döttrar från tidigare äktenskap och Urban 1 dito son. - Nu ha Karin avlidit . Enligt ett gemensamt testamente ärver makarna varandra, men Karins döttrar vill ha ut sin laglott, vilket Urban inte motsätter sig. Det finns ingen enskild egendom. Karins båda döttrar har under årens lopp fått ganska stora gåvor för att s a s klara sin vardag. Utbetalningarna har huvudsakligen skett från Urbans bankkonton och de finns noggrant dokumenterade i en samlingspärm.1) Om gåvorna utgör förskott på arv (f n osäkert), påverkar de då på något sätt storleken på Urbans hälft av giftorättsgodset vid bodelning?2) Eller påverkar de bara fördelningen mellan döttrarna av deras laglotter, om de fått olika mycket?3) Spelar det någon roll, att gåvorna oftast betalats från Urbans konto?4) Finns det "preskriptionstid" på hur långt tillbaka gåvorna gäller?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Karins döttrar är s.k. särkullbarn, dvs. utomäktenskapliga barn. Oavsett vad Karin har skrivit i sitt testamente så är utgångspunkten att särkullbarn har rätt att ärva direkt efter att föräldern gått bort, enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Som barn/"bröstarvinge" har man rätt erhålla hälften av arvslotten, vilket utgör laglotten, (7 kap. 1 § ärvdabalken).


Förskott på arv

Gåvorna som döttrarna erhållit av modern anses enligt Presumtionsregeln i 6 kap 1 § ärvdabalken utgöra ett förskott på kommande arv efter modern förutsatt att modern inte har föreskrivit annat. Att gåvorna har varit av "stora belopp" som du beskriver talar för att det är fråga om en gåva, och specifikt förskott på arv i ärvdabalkens mening, vilket påverkar Urbans rätt till giftorättsgodset vid bodelning. Enligt principen som framgår av 6 kap 4 § ärvdabalken blir arvingarna (döttrarna) inte återbetalningsskyldiga. Effekten blir istället att de kan få ett mindre arv, då de redan har fått ett förskott. Eftersom att gåvorna härrör från makarnas gemensamma giftorättsgods blir det aktuellt att göra avräkning för dessa enligt 11 kap. 5 § äktenskapsbalken, genom att dessa adderas i bodelningen, såsom om gåvorna aldrig givits, för att sedan göra ett avdrag på döttrarnas laglott.

Jag tydliggör med ett enkelt exempel, med fiktiva summor: (Se 9 kap äktenskapsbalken om bodelning)

Exempel:

Karin giftorättsgods: 400 000 kr

Urban Giftorättsgods: 600 000 kr

Gåvor till döttrar som egentligen är giftorättsgods: 200 000 kr (100 000 kr till vardera dotter)

Summa giftorättsgods: 1 200 000

1 200 000/2 = 600 000

600 000 kr = vad Urban erhåller genom bodelning

600 000 kr = arvslotten efter Karin, där bröstarvingarna (döttrarna) har rätt till hälften av arvslotten, dvs. 300 000 kr (laglotten), (150 000 kr var) enligt 7 kap. 1 § Ärvdabalken. I detta exempel blir utfallet att döttrarna skulle har rätt till 100 000 kr av arvslotten pga. förskottet.

300 000 (arvslott) – 200 000 (avdrag för gåvan) =100 000, (dvs. 50 000 kr/vardera).

Hade det inte funnits något testamente hade hela arvslotten på 600 000 kr tillfallit döttrarna, men eftersom att det finns ett testamente som säger att Urban ska ärva Karin erhåller Urban den andra laglotten på 300 000 kronor.

Fördelningen mellan döttrarna

Om den ena dottern har fått mindre än den andra räknas det av enligt samma princip, (6 kap 5 § ärvdabalken). T.ex. om laglotten är 100 000 efter avdrag enligt 11 kap 5 § äktenskapsbalken, och ena dottern redan har fått 150 000, och den andre 50 000 blir beräkningen 150 000+100 000+50 000 =300 000/2=150 000. Det innebär att vardera dotter ska ha rätt till 150 000 kr/vardera. I det fallet tillfaller arvet den dotter som bara fått 50 000. Detta följer av 2 kap 1 § ärvdabalken, vilken föreskriver att arvlåtarens barn ska taga "lika lott".


Preskriptionstid mm.

Ett förskott på arv preskriberas inte. Det finns ingen bestämmelse i preskriptionslagen som riktar in sig på gåvor. Dock är det av vikt att man kan bevisa att utbetalningar genom gåva har skett. Då dessa utbetalningar finns dokumenterade och samlade i en pärm bör det inte bli några bevisproblem. Det bör inte ha någon betydelse att utbetalningen har skett från Urbans konto, så länge man kan visa på att det är fråga om ett förskott på arv.


Är man inte överens hur bodelningen ska ske och arvet ska fördelas rekommenderar jag att man begär rätten att förordna en skiftesman (23 kap 5 § ärvdabalken). Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!

Med vänliga hälsningar

Catharina Såmark
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll