Rätt till efterarv när testamente har skrivits med fri förfoganderätt
Min pappa avled nyligen. Han har en sambo sedan 15 år. De har inga gemensamma barn. Pappa har mig och mina syskon, hans sambo har två söner.
I nu läst testamentet står att de båda önskar "att den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Den efterlevande har således inte rätt att testamentariskt förfoga över kvarlåtenskapen. Vid den sist avlidnes död skall den sist avlidnes kvarlåtenskap enligt lag fördelas mellan å ena sidan den först avlidnes bröstarvingar ( i det här fallet alltså jag och mina syskon) "/.../ resten är som sig bör enligt familjerätt jag sett på nätet.
Min pappa var framgångsrik egen företagare, van att hantera juridik och pengar. Under sjukdomstiden sa han till oss syskon vid flera olika tillfällen "ni behöver inte oroa er för er ekonomi efter att jag gått bort" och liknande saker som på olika vis signalerade att vi skulle ärva. Vi känner till att vi som barn har rätt till vår laglott. Då vi frågar mannen som sköter boupptäckningen "pappa måste ju fattat att vi skulle kräva vår laglott?" säger han att precis det hade han sagt till pappa och pappa hade då sagt: "Ja, det är jag säker på att de gör". Min undran är varför pappa satte oss i den här prekära situationen och inte bara skrev ett testamente med önskemål att hans sambo skulle ärva hälften? Min ena bror tror att om det sistnämnda gjorts hade vi barn kunnat kräva sambon på än mer, att pappa med detta beskrivet ovan säkrade henne hälften.
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler om arv hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Testamentet mellan din pappa och hans sambo är skrivet med fri förfoganderätt. Enligt en rätt svårtydd regel i 12 kap 1 § ÄB kan man utläsa att ett sådant testamente med fri förfoganderätt innebär att du och dina syskon har rätt till efterarv av er fars egendom när hans sambo dör. Det betyder att ni nu först kan begära ut er laglott genom att jämka testamentet (7 kap 3 § ÄB), och sedan när sambon går bort har ni rätt till efterarv.
Efterarvet utgörs av den andel som er fars egendom utgjorde i hans sambos totala egendomsmassa efter att hon hade ärvt er far. Ett klargörande exempel kan krävas: om er far ägde 200 000 kr vid sin död och hans sambo ägde 100 000 kr vid samma tid kommer hennes totala egendom vara 300 000 kr efter att hon har ärvt honom enligt testamentet. Hans egendom utgör då 2/3 (200 000/300 000) av hennes totala egendom. Denna andel är vad som kommer förfalla till efterarv vid er pappas sambos död.
Hon har, som testamentet säger, ingen rätt att testamentera vidare den egendom hon ärver. I övrigt får hon dock använda den som hon vill. Det är därför efterarvet ges med en andel och inte ett fast belopp. Det finns alltså en risk att det ni får ärva är en lägre summa än vad hon ärvde efter er far.
Testamentet lär vara skrivet just för att er far ville säkra sin sambos förutsättningar till ett gott liv efter hans bortgång. Det innebär dock fortfarande att ni har rätt till fullt arv efter honom, efter att hon har gått bort.
Ni kan få ut er laglott direkt, den utgörs av en halv arvslott. Den andra halvan kommer ni få ut genom efterarv när sambon är avliden. Detta tycks egentligen kunna utläsas direkt ur testamentet.
Hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Lämna gärna en kommentar om något var otydligt eller ett omdöme om du finner tid till det.
Med vänlig hälsning,
