Rätt till arv för barn till avlidet särkullbarn då särkullbarnets förälder avlider

2019-10-02 i Arvsordning
FRÅGA
Vilka blir dödsbodelägare och har rätt till arvet? Min mamma och pappa var gifta i nästan 50år. Tillsammans fick de mig. Min mamma hade 2 barn sedan innan och min syster är adopterad av min pappa. Min bror ville dock inte bli adopterad. Sedan 23år sedan är min bror avliden men han har 3 levande barn, som tyvärr inte velat ha någon kontakt med oss sedan dess. Min Pappa kommer bo kvar i boet med hans och mammas saker i en hyreslägenhet. Jag & min syster kommer inte göra anspråk på något förrän den dagen han också går bort.Är min avlidne brors barn dödsbodelägare här och kommer de ha rätt till arv efter min mamma? I bo- upptäckningen slås ju mammas och pappas innehav ihop vilket innebär att de i så fall skulle ärva en del av min pappas pengar också trots att deras pappa inte var hans son. Vad gäller? Eller blir min pappa ensam dödsbodelägare? Vad gäller?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det framgår inte i din fråga om det finns ett testamente som reglerar din mammas kvarlåtenskap så jag kommer i mitt svar utgå från att ett testamente inte finns.

Begreppsförklaring:

Den som avlidit benämns arvlåtare, den egendom han eller hon efterlämnar kallas kvarlåtenskap och barn som inte är makarnas gemensamma benämns särkullbarn.

Bodelning med anledning av ena makens död:

Makars egendom delas in i giftorättsgods och enskild egendom. Giftorättsgodset är den egendom som ska bli föremål för bodelning och definieras i 7 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) som den egendom som en make har och som inte är enskild egendom enligt 7 kap 2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften (11 kap 3 § ÄktB) Hälften av giftorättsgodset tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne.

Arvsrätt:

Svensk rätt följer parentelprincipen som innebär att arvingarna delas in i arvsklasser med olika rätt till arvet. Enligt den legala arvsordningen delas arvingarna in i tre arvsklasser och så länge det finns någon arvinge kvar i en arvsklass går man inte vidare till nästa (2 kap 2 § Ärvdabalk (ÄB)).

Första arvsklassen är arvlåtarens barn. Om en arvinge avlidit finns det dock en generell rätt för dennes barn att träda in i hans eller hennes ställe vilket innebär att om ett barn avlidit går arvet vidare till dennes barn (arvlåtarens barnbarn) osv. Varje gren tar lika lott vilket innebär att arvet först delas lika mellan barnen och sedan får barnbarnen dela på den del som skulle tillfallit deras förälder (2 kap 1 § ÄB).

Makes arvsrätt regleras däremot i 3 kap ÄB och där stadgas att efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn, vilket innebär att barnen får vänta på sitt arv till dess att båda föräldrarna avlidit. Särkullbarn har däremot i princip alltid rätt att få ut sitt arv direkt om han eller hon inte avstår från sitt arv till förmån för den efterlevande maken för att sedan få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider.

Rättsverkningar av adoption:

Enligt 4 kap 21 § Föräldrabalk ska den som har adopterats anses vara adoptivförälderns barn och får samma rättsliga ställning som adoptivförälderns andra barn. Detta innebär att din syster anses vara din mammas och pappas barn eftersom hon är adopterad, och hon har alltså samma rättsliga ställning som du.

Tillämpning i ditt fall:

Din mammas giftorättsgods kommer slås ihop med din pappas giftorättsgods och totalen delas sedan på hälften (giftorättsandelen). Din mammas kvarlåtenskap (hälften av giftorättsgodset inkl. eventuell enskild egendom) kommer sedan delas lika mellan hennes barn. Du, din syster och din bror skulle alltså få 1/3 av kvarlåtenskapen var.

Eftersom din bror avlidit har hans barn rätt att träda i din brors ställe som arvinge och dina brorsbarn har alltså rätt att dela på din brors tredjedel av kvarlåtenskapen. Eftersom din bror inte adopterades var han särkullbarn och hans barn har därmed rätt att få ut arvet direkt om de inte väljer att avstå.

Din och din systers del av kvarlåtenskapen tillfaller dock eran far med fri förfoganderätt eftersom han har rätt att ärva före gemensamma barn och ni får ut arvet först då er far går bort.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Elise Sohlberg
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Tack för svaret. Jag glömde nämna att det finns ett testamente mellan mor & far som säger att de skall ärva varandra till fullo. Har det betydelse?
2019-10-02 15:13
Hallå 5Jag driver ett privat internationellt finansiellt partnerskap som skapades för att hjälpa människor som behöver finansiellt stöd. Om du har ekonomiska svårigheter eller ekonomiskt kaos och behöver pengar för att starta ditt eget företag, eller om du behöver ett lån för att lösa dina skulder eller betala dina räkningar, kan jag bevilja lån som sträcker sig från upp till 5.000.000 sek. Om du är intresserad av mitt erbjudande, berätta vad du vill låna och hur lång tid det tar. Kontakt E-post: nagelsilvia58@gmail.com tack för din förståelse
2019-10-02 16:57
Hej igen! Det kan ha betydelse för arvsordningen. Utan testamente erhåller den efterlevande maken arvet med fri förfoganderätt vilket innebär att den efterlevande maken fritt kan disponera över egendomen i fråga så länge den fria förfoganderätten består, vanligtvis så länge mottagaren är i livet. Däremot kan mottagaren inte testamentera bort egendomen i händelse av sin död och den först avlidna makens arvingar har rätt till efterarv. Frågan vid tolkning och tillämpning av ett inbördes testamente blir om det den efterlevande erhåller ska innehas med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Här är testamentets formulering avgörande. Full äganderätt utan förordnande om sekundosuccession: Om testamentet endast innehåller ett förordnande om att den efterlevande ska erhålla egendomen med full äganderätt, har det i praxis tolkats så att någon sekundosuccession inte ska förekomma och att således efterarvsreglerna i ÄB 3 kap inte ska tillämpas (NJA 1993 s. 145). Följden av ett sådant testamente blir att den efterlevande erhåller all egendom och att denna sedan tillfaller den efterlevandes arvingar (den först avlidnes arvingar får alltså ingenting). Full äganderätt med ett sekundosuccessionsförordnande: Om det i testamentet anges att den efterlevande ska erhålla egendomen med full äganderätt, men det därefter finns ett förordnande om vad som ska ske efter bådas död tolkas ”full äganderätt” som om det istället stod ”fri förfoganderätt”(NJA 1950 s.488). Om det i testamentet inte finns något förordnat om vad som ska ske när din far går bort kan det alltså röra sig om full äganderätt. Det skulle innebära att du och din syster får ärva allt när er far går bort och att dina brorsbarn blir utan arv.
2019-10-04 23:17
Tack. Testamentet säger följande. " Den av oss som överlever den andre skall med fri förfogande rätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap, dock med undantag för särkullsbarns laglott. Särkullsbarn laglott skall härvid i första hand tillgodoses med belopp som tillfaller denne i egenskap av förmånstagare till livförsäkring. " (Not: någon sådan finns inte ) " Efter bådas vår död skall hela den befintliga kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar enligt lag". Hur ser fördelningen ut nu? Stämmer det att Pappa ärver 50% av mammas del efter man slagit ihop allt och delat på 2. Tex: Mamma och Pappa får 60.000 kr var efter delningen. Pappa ärver 30.000 kr (häften av mammas del), och resterande 30.000 delas på oss 3 barn (10.000kr /barn) . Min avlidne brors barn ärver honom och kan ta sin del nu, och om de vill ha sin del av arvet nu, Är det arvsrätten, eller laglotten? Om det är laglotten, så är väl det i så fall 50% av deras del som de har rätt till? Dvs 5000 kr och inte 10.000 kr. Eller har jag missförstått?
2019-10-07 09:41
Hej! Enligt testamentet ska din pappa ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt med undantag för särkullbarns laglott. Det innebär att din bror skulle få ut sin laglott direkt, alltså hälften av arvslotten. Det innebär att om giftorättsgodset uppgår i 120.000 är giftorättsandelen 60.000. Din bror skulle ärvt 20.000 enligt arvslotten men enligt testamentet ska endast laglotten utges (10.000) vilket är vad dina brorsbarn får dela på. Din pappa får alltså 60.000 genom giftorätt och ärver din mors 60.000-10.000 med fri förfoganderätt. Den del som har erhållits i arv efter din mor utgör då ca 42% (50.000/120.000). Din far kan fritt förfoga över arvet under sin livstid men när han avlider ska 42% av hans kvarlåtenskap anses komma från din mor och du och din syster ärver den delen. Säg att din fars kvarlåtenskap är 140.000 när han avlider, då anses 58.333 komma från din mor och du och din syster ärver 29.166 var från din mor (och sedan ärver ni antagligen er far också). Mvh Elise Sohlberg
2019-10-09 12:31
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsordning (1253)
2019-10-16 Har halvsyskon rätt till arv?
2019-10-16 Kan en svärfar ärva en lägenhet utomlands?
2019-10-15 Har barbarn arvsrätt om deras förälder är avliden?
2019-10-15 Har efterlevande make arvsrätt till en villa som den andre maken äger?

Alla besvarade frågor (73804)