Påföljder vid fall av drograttfylleri och ringa narkotikabrott
Hej.
Jag blev tagen när jag körde bil för en vecka sen.
Fick följa med och lämna urin och blodprov där det visade positiv på cannabis.
Jag hade rökt ca 3-4 dagar innan.
Dem tog mitt körkort på plats och sa jag är misstänkt för drograttfylla.
Hade fortfarande prövotid till Januari 2018.
Är dömd för ringa narkotikabrott för ca 2 år sedan.
Undrar vad det kan bli för påföljden av detta.
Jag bedriver idag eget företag och har 2 anställda som ej har körkort, är sjukt beroende av mitt körkort då jag kör mina anställda till arbetsytorna.
Borde jag anlita en advokat eller får jag en offentlig försvarare för jag nekar till brottet om drograttfylla men erkänner ringa narkotika brott.
Var inte påverkad samma dag, men kommer säkerligen finnas i blodet då jag röker regelbundet varje helg.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som så att du funderar kring förutsättningarna för att bli dömd för drograttfylleri och/eller ringa narkotikabrott, vilka påföljder som kan följa av dessa brott (speciellt gällande vad som krävs för återkallelse av körkort) samt när den misstänkte har rätt till en offentlig försvarare eller annan försvarare.
Till att börja med regleras dessa frågor i trafikbrottslagen (TBL), narkotikastrafflagen (NSL), körkortslagen (KörkL) och rättegångsbalken (RB).
Drograttfylleri
Den som:
* för ett motordrivet fordon (ex. en bil),
* efter att ha intagit narkotika (ex. cannabis som i Sverige är ett narkotikaklassat preparat),
* i en sådan mängd att det under eller efter bilfärden finns narkotiskt ämne kvar i blodet,
döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.
(4 § 1 och 2 stycke TBL).
Straffskalan för drograttfylleri sträcker sig alltså från böter till maximalt sex månaders fängelse, vilket är de möjliga påföljderna som kan följa av brottet.
Ringa narkotikabrott
Den som:
* olovligen,
* uppsåtligen,
* brukar narkotika,
* av sådan art och mängd samt övriga omständigheter som gör att brukandet är att anses som ringa,
döms för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst sex månader.
(1 § 1 stycke 6 punkten och 2 § NSL).
Straffskalan för ringa narkotikabrott sträcker sig alltså också från böter till maximalt sex månaders fängelse, vilket är de möjliga påföljderna som kan följa av brottet.
Vid fall av ringa narkotikabrott och rattfylleri bör ansvar dock ådömas för båda brotten.
Jag har tyvärr ingen möjlighet att uttala mig närmare kring vilken brottsrubricering och vilken påföljd som kommer att följa av dina gärningar, denna bedömning görs av åklagare och av domstolen.
Återkallelse av körkort
Ett körkortsingripande sker genom:
* återkallelse av körkortet,
* genom varning eller
* genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås.
(5 kap. 1 § KörkL).
Ett körkort ska återkallas om:
* körkortshavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri.
(5 kap. 3 § 1 stycke punkt 1 b KörkL).
Vid det tillfälle som polisen påträffade dig körandes med misstanke om att du var drogpåverkad (som också senare bevisades genom positivt urin- och blodprov), har polisen rätt till att återkalla ditt körkort tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan (som Transportstyrelsen fattar) eftersom att polisen misstänker att ditt körkort också slutligen kommer att återkallas på sannolika skäl i och med drograttfylleriet.
(5 kap. 5 § KörkL).
Körkort under prövotid
Om ditt körkort återkallas med anledning av brott under prövotiden måste du göra ett nytt förarprov, det vill säga både kunskaps- och körprov, innan ett nytt körkort kan utfärdas.
Blir du dömd för rattfylleri ska detta alltså medföra att körkortet återkallas. Vid körkortsåterkallelse ska en s.k. spärrtid utfärdas dvs. den tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas. Körkortets spärrtid ska vara lägst en månad och högst tre år. Vid bedömning av spärrtiden tar Transportstyrelsen hänsyn till eventuella behov av körkort i arbetet. Istället för att återkalla ett körkort kan en varning utfärdas, dock är detta inte möjligt när någon har gjort sig skyldig till drograttfylleri.
(5 kap. 6 § 1 stycke och 5 kap. 9 § 1 stycke KörkL).
Rätt till försvar
En offentlig försvarare förordnas av domstolen.
(21 kap. 4 § RB).
En offentlig försvarare ska alltid förordnas för den misstänkte om:
* denne begär det och
* det aktuella brottet (drograttfylleri och/eller ringa narkotikabrott i detta fall) inte föreskriver lindrigare straff än fängelse i sex månader.
(21 kap. 3 a § 1 stycke RB).
Eftersom att du misstänks för drograttfylleri och/eller ringa narkotikabrott vilka inte föreskriver lindrigare straff än fängelse i sex månader, har du rätt till en offentlig försvarare. Vill du inte ha en offentlig försvarare så har du i vart fall en oinskränkt rätt till försvar av en annan advokat som du själv utser.
(Jämför 21 kap. 3 a § 3 stycke RB).
Hoppas att du har fått svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
