Om syskon och halvsyskons rätt att ärva efterlevande make
Farfar född 1908 gift med farmor född 1908 . Får fyra barn, två söner 1 och 2, två döttrar 3 och 4. Dessa är alla födda på 1930 och 1940 talet. Farfar född 1908 gifter om sig med ny farmor född 1918 får två söner 5 och 6 som är födda 1958 och 1960.
Son 1 får två söner 7 och 8 som är födda 1960 och 1958. Son 1 dör och efterlämnar alltså två stycken sonsöner.
Son 2 dör i början av 2000 talet är då gift med PENKA som ärver allt. Inga barn finns.
Dotter 4 dör utan barn och låter sitt arv gå till sin (syster) dotter 3.
Nu är farfar 1908 död, farmor 1908 död, farmor 1918 död, son 1död, son 2 död, dotter fyra död.
Nu dör PENKA utan testamente och barn.
Enligt mitt sätt att tänka och resonera skall arvet delas på av de kvarvarande syskonen och syskonbarnen.
Dvs, i fyra delar syster 3, 1/4. Son 1 som är död 1/4 som delas på av sonsöner 7 och 8 de får då 1/8 var samt att sönerna 5 och 6 får var sin 1/4. Detta oavsett att de är halv syskon.
Resonerar jag rätt?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Allmänt om den legala arvsordningen
Jag tolkar din fråga som att det är Penkas arv som ska fördelas. När någon dör utan att ha skrivit ett testamente så fördelas arvet enligt den så kallade legala arvsordningen. Son 2:s släktingar ingår inte i Penkas legala arvsordning. Arvet som kommer att fördelas mellan släkten i frågan är alltså 50% av Penkas totala arv, medan resten går till hennes egen släkt. Härefter kommer jag när jag skriver "hela arvet" mena arvet efter son 2, och inte Penkas hela arv. "Hela arvet" är alltså halva arvet efter Penka.
Undantag om släkternas respektive andelar
Det behöver inte vara 50% som går till vardera släkt vid Penkas död, även om det är huvudregeln. Om andelarna i boet vid son 2:s död var något annat än hälften så ska samma andel gå till hans arvingar vid Penkas död (3 kap 2 § 3 st. ÄB). Det kan även vara så att Penka efter son 2:s död gjort att boet ökat eller minskat i värde, till exempel genom gåvor eller arv. Om Penka givit bort en del av boet ska det räknas av från hennes andel (3 kap 3 § ÄB). Om hon tvärtom fått en gåva eller arv så ska det motsatsvis endast räknas till hennes del och son 2:s familj får ej ta del av ökningen av arvet (3 kap 4 § ÄB).
Eftersom din fråga inte innehåller några specifika omständigheter som indikerar att boet inte är jämställt vid Penkas bortgång så räknar jag med att det är 50/50 som gäller.
Hur fördelas arvet?
I första hand ska arvet gå till bröstarvingar eller deras barn. Eftersom det saknas bröstarvingar i fallet är den andra arvsklassen föräldrar till den avlidne. Om dessa är döda ska barnen till de gemensamma föräldrarna (arvlåtarens syskon) ärva i enlighet med föräldrarna. Det stämmer alltså att halvsyskon ärver, men de kommer bara att få ärva den ena föräldern och därmed inte lika mycket som helsyskon (2 kap 2 § ÄB).
50% av son 2:s arv ska alltså gå till farfar och 50% till farmor. Eftersom de är avlidna får deras andelar delas på deras respektive barn. För farfar finns 4 linjer som kan ärva – barn 5, 6, 1 och 3. Dessa linjer ärver alltså 25% var av farfaderns 50% (=1/8, 12,5% av det totala arvet), vilket innebär att barnbarnen 7 och 8 ärver 1/16 (6,25%) vardera.
För farmor finns endast två linjer; 1 och 3, som får dela på hennes 50%. Son 1:s 25% delas lika mellan hans söner 7 och 8, som ärver 12,5% var. Dotter 3 får sina 25%.
Delarna kommer sluta som så att 5 och 6 vardera ärver 1/8. 7 och 8 ärver 3/16 (1/16 +1/8) var. Dotter 3 kommer att ärva 3/8 (1/8 + 1/4). Uträkningen blir (12,5% x 2) + (18,75% x 2) + 37,5% = 100% av arvet.
Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor kan du maila mig på erika.redelius@lawline.se. Du har också valt att få upp till 30 minuters uppföljande rådgivning på telefon. Jag kommer därför att ringa dig imorgon (onsdag 11 november) klockan 16. Om tiden inte passar är du också välkommen att maila mig, så hittar vi en bättre tid.
Vänligen,
