Om skyldighet att uppsöka okända arvingar utomlands så att testamente kan klandras
En nyligen avliden person, ogift och barnlös, har testamenterat all sin egendom till den familj som han sammanbott med sedan han kom till Sverige från Ungern efter upproret 1956.
Han har aldrig berättat om sin uppväxt i Ungern, och vi känner inte till någonting om eventuella syskon eller hans födelseort. Något trauma... Han har aldrig återvänt eller haft kontakt med Ungern senare.
Arvet omfattar en fastighet och bl.a. fonder.
Vad händer om inga syskon kan hittas? Har hört att släktskapsutredning måste göras och eventuella syskon måste ges tillfälle att bestrida testamentet.
Vilka åtgärder rekommenderas?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).
Vilket lands lag?
Jag tolkar din fråga som att den avlidne kan konstateras ha bott i Sverige vid sin död. Det innebär att svensk lag är tillämplig på arvet (EU-förordning nr 650/2012, Artikel 21.1). Det finns två undantag till detta:
1.Den avlidne har gett uttryck för att den vill att ett annat lands lag ska styra arvet. Detta ska framgå i form av ett förordnande om kvarlåtenskap (EU-förordning nr 650/2012, Artikel 22)
2. Den avlidne hade uppenbart närmare anknytning till än annan stat än den i vilken hen hade hemvist vid sin död (EU-förordning nr 650/2012, Artikel 21.2)
Utifrån din fråga verkar det inte som att det finns någon stat med närmare anknytning än Sverige. Det låter heller inte som att personen skulle presenterat en önskan att ungersk lag tillämpas på dennes arv. Därför är det svensk lag som gäller i fallet.
Har syskonen rätt till arv?
Utländska medborgare har rätt att taga arv (1 kap 3 § ÄB). Det i Sverige otillåtet att testamentera bort hela arvet om personen i fråga har några bröstarvingar (7 kap 1 § ÄB). Om arvet ändå testamenterats bort så kan bröstarvingarna välja att jämka testamentet för att få ut sin del av arvet (7 kap 3 § ÄB). Detta gäller dock endast bröstarvingar, och bröstarvingar utgörs endast av barn, barnbarn, barnbarns barn och så vidare (2 kap 2 § ÄB). Syskon omfattas alltså inte av rätten att få ut något arv. Därför är de heller inte dödsbodelägare (18 kap 1 § ÄB).
Om syskonens rätt och skyldigheter
Om syskonen hade varit arvingar hade ni kunnat anmäla arvsfallet till Skatteverket, som då annonserar det i Post- och Inrikes Tidningar (16 kap 2 § ÄB). Saknade arvingar har då fem år på sig att göra anspråk på arvet. Eftersom syskonen i detta fall inte faktiskt är arvingar är detta inte nödvändigt, men ni kan alltid ta upp det med Skatteverket ändå om ni vill, för att känna er på den säkra sidan.
Vill de potentiella syskonen klandra testamente är det upp till dem att presentera en släktskapsutredning, samt en anledning till varför testamentet inte skulle vara giltigt. Testamenten är ogiltiga om de inte uppfyller formkraven (skriftligt, undertecknat i närvaron av två vittnen, 10 kap ÄB), om det upprättats under påverkan av en psykisk störning (13 kap 2 § ÄB) eller om de upprättats under tvång (13 kap 3 § ÄB).
Det finns ingenting i din fråga som tyder på att testamentet skulle vara ogiltigt till förmån för släktingar istället för testamentstagarna.
Vad ska ni göra?
Om inget av undantagen för lagval är uppfyllda, och det inte finns någon anledning att betvivla testamentet, så behöver ni inte göra någonting. Arvet kan fördelas enligt testamentet utan vidare utredning.
Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har uppföljande frågor eller om jag missuppfattat något är du välkommen att kontakta mig på erika.redelius@lawline.se så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa till.
Vänligen,
