Om särkullbarns rätt till arv & om halvsyskon och den legala arvsordningen
Hej, har 2 frågor, om arvsrätt,
1. vår mor hade 4 halvsyskon. Vår morfar, som gifte sig med en annan kvinna än vår mormor, skrev ett inbördes testamente med sin fru. Vår mamma fick ett brev om att det var gjort. När han dog, fick vår mamma ingenting från hans dödsbo. men man kan väl inte testamentera bort arvsrätten för särkullsbarn?
Vår mamma borde väl ha fått dela med sina halvsyskon på den del som inte deras mor ärvde genom testamentet? Om det är så, hur kunde det godkännas?
2. Jag har en bror, ingen av oss har några barn. Nu är båda våra föräldrar döda. Våra far och morföräldrar
är också döda. Vår farbror och faster är också döda. Men vår mamma hade 4 halvsyskon som har barn,
När både jag och min bror är döda, kommer då vår mammas halvsyskon eller deras barn att ärva oss?
Om det är så- hur undviker man det? måste jag och min bror skriva varsitt Testamente ?
Hoppas ni kan reda ut detta på ett begripligt sätt.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag utgår i frågan ifrån att samtliga halvsyskon är barn till din morfar. Detta har betydelse vid uträkningen av andelar i arvet efter honom.
Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).
1.
Särkullbarns rätt till laglott
Precis som du säger har särkullbarn rätt alltid rätt att ärva sina föräldrar (3 kap 1 § ÄB). Den delen av arvet som inte kan testamenteras bort kallas laglott, och utgör hälften av det arv som arvingen hade fått om det inte fanns ett testamente (7 kap 1 § ÄB). Utan testamente skulle din morfars arv delas över fem barn. Hälften av detta utgör alltså en tiondel av arvet efter din morfar, alltså det din mor hade rätt till.
För att få ut sin laglott vid testamente så krävs att arvingen påkallar jämkning i testamente (7 kap 3 § ÄB). Arvingar har sex månader på sig efter att ha blivit delgivna testamentet att jämka det. Om det hade gått mindre än sex månader sedan hon fick reda på vad som stod i testamentet kunde hon alltså fortfarande jämkat det för att få ut laglotten.
Om möjligheten till efterarv
Vad jag, utan att ha sett testamentet, förmodar ha hänt är att den nya frun ärvde allt från din morfar med fri förfoganderätt. Detta innebär att ingen av hans andra arvingar testamenterades något, utan att deras andelar istället skulle delas ut efter fruns död genom efterarv.
Din mamma hade kunnat jämka testamentet, och således fått ut sin andel i arvet direkt. Om hon inte gjort det räknas det som att hon avstått från sitt arv till förmån för den nya frun (3 kap 9 § ÄB). Detta arvsavstående är dock inte permanent.
Din morfars barn har, om de inte tidigare fått ut arvet, rätt till halva dödsboet efter den nya fruns bortgång (3 kap 2 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. Eftersom morfadern hade fem barn motsvarar då din mammas andel en tiondel av det totala arvet efter morfaderns nya fru. Om frun tjänat egna pengar efter morfaderns död kan andelen bli något mindre, men rätten kvarstår likväl (3 kap 4 § ÄB).
Om den nya frun ändå skrivit ett testamente som bortser från den här regeln hade hon kunnat klandra testamentet, återigen inom sex månader efter att hon fick ta del av testamentet (14 kap 5 § ÄB).
Svar på din första fråga
Som sammanfattat svar på din fråga godkändes arvskiftet alltså genom att din mor inte klandrade eller jämkade det. Om hon gjort det hade hon fått ut arvet direkt eller vid fruns död. Eftersom du är bröstarvinge till din morfar genom din mors bortgång kan du göra anspråk på arvet efter frun, förutsatt att det gått mindre än 10 år sedan dödsfallet och att din mor inte hade möjlighet att göra sin rätt gällande inom sexmånadersfristen (16 kap 4 § ÄB).
2.
Om den legala arvsordningen
Om någon väljer att inte upprätta ett testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Först ärver barn eller barnbarn. Om inte sådana finns ärver föräldrar, syskon eller syskonbarn. Mor- och farföräldrar ärver om inget av det tidigare finns. Även deras barn, alltså farbröder, fastrar, morbröder och mostrar har rätt att ärva. Deras barn, alltså kusiner, har dock ingen rätt att ärva (2 kap 1-4 §§ ÄB).
Det spelar stor roll vem som går bort sist
Du och din bror kommer i första hand att ärva varandra. Om din mammas halvsyskon lever vid den sista av ers bortgång så kommer de att ärva. Om de däremot inte lever så stannar möjligheten till arv där, deras barn kommer alltså inte att ärva er.
Svar på din andra fråga
Om du och din bror båda går bort före er mammas halvsyskon så kommer de att få arvet, men inte annars. Vill ni undvika detta så krävs att den sist levande av er skriver ett testamente. Självklart går det också bra att ni båda gör det, men om inte så kommer det andra syskonet att få hela arvet efter det första.
Om inget testamente upprättas och er mammas halvsyskon dör före er så finns inga arvingar som kan ärva den sist levande (2 kap 4 § ÄB). Arvet kommer i så fall att gå till allmänna arvsfonden (5 kap 1 § ÄB).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Om du har några uppföljande frågor eller om jag missuppfattat något är du välkommen att höra av dig till mig på erika.redelius@lawline.se.
Vänligen,
