Om all min förälders egendom ges bort, kan jag bli arvslös?
Hej. Vi är tre syskon till våra ännu ej bortgångna föräldrar. Vår mor sköter allt vad gäller ekonomi då vår far sedan många vårdas på ett boende för alzheimerspatienter. Jag har under en längre tid misstänkt att vår mor fördelar ut förskott på arvet (gåvor) till mina syskon då hon själv beskriver den ekonomiska situationen som jobbig, detta trots att mina föräldrar haft det väldigt gott ställt. Min fråga är kan jag göra något nu för att förhindra att det framtida arvet inte töms? Vad kan jag göra den dagen arvslotterna skall fördelas? Vilken rätt har jag då att få full insyn i alla ekonomiska förehavanden som föregått mina föräldrars bortgång? Finns någon gräns för hur nära inpå en bortgång som gåva kan förbli gåva utan att behöva återgå till dödsboet?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Hur förskotten kommer att påverka arvsfördelningen
Förskott regleras i 6 kapitlet i Ärvdabalken (ÄB). Hur man ser på en gåva arvsrättsligt beror lite på vem man ger gåvan till. När man ger gåva till arvingar brukar man säga att det finns en presumtion på att det är ett förskott på arv. Man utgår ifrån att arvlåtare som har barn vill att alla barnen ska ha lika mycket. Om inget annat har föreskrivits utgår man alltså från att en gåva till ett barn är ett förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB).
Om man får ett förskott ska det räknas bort sedan vid andelsräkningen. Om exempelvis en arvinge har fått 300 000 kr i förskott och alla arvingar sedan ska få 400 000 kr var efter arvsfördelningen kommer den som fått förskottet endast att få ut 100 000 kr från arvsskiftet och behåller sitt förskott så att det blir totalt 400 000 kr.
Om en gåvotagare får mer än vad hen skulle ha haft rätt till vid arvet är den personen inte skyldig att återbära egendomen utan man får behålla det (se 6 kap. 4 § ÄB). Då får hen dock inte ut något mer ur arvskiftet sen, utan då får ni kvarvarande arvingar dela på resten.
Vad du kan göra när arvslotten fördelas
Det finns något som kallas förstärkt laglottsskydd (7 kap. 4 § ÄB). Om en person börjar tänka på sin död och ger bort all sin egendom som gåvor för att undkomma lagens regler ska denna princip tillämpas.
Om någon exempelvis på sin dödsbädd och ger bort all sin egendom till ett av sina barn vilket leder till att det inte finns någon egendom kvar för övriga arvingar kan ett kvarvarande barn stå tomhänt och gått miste om sin laglott. Det 7 kap. 4 § ÄB säger är att om man kan lyckas bevisa att gåvorna är att jämställa med ett testamente blir konsekvensen att gåvomottagaren blir återbäringsskydlig för vad som saknas när barn inte kan få ut sin laglott. Om gåvan inte finns kvar ska ersättning istället utgå för dess värde.
En sådan talan ska föras inom ett år från bouppteckningen avslutades.
Hoppas du fick var på din fråga!
Med vänlig hälsning,
