När räknas det som förskott på arv?
Min far gick bort i höstas och min mor har fått plats på ett äldreboende och bestämt sig för att sälja huset. Hon vill sälja huset för 800 000 till ett av mina barn och det motsätter sig min bror eftersom han har anlitat en mäklare som säger att värdet ligger under marknadsvärdet. Våran mor vill ändå sälja huset för det hon tycker det är värt pga. det skulle betyda allt för henne om det blev kvar i släkten (dom byggde det själv 1970) och hon fortsättningsvis kommer att kunna besöka det. Min bror hävdar då att det ska ses som ett förskott av arv trots att min son ej är bröstarvinge och inte ska ha del av något arv. Min mor vill ej detta och kan man då genom att skriva en förklaring som blir bevittnad slippa ev krångel när arvet som ska delas lika mellan de två sönerna enligt tidigare underskrivet dokument. Förövrigt så vill inget av de övriga barnbarnen köpa och bo i huset
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det finns två faktorer som påverkar huruvida en gåva ska räknas som förskott eller inte. Det är dels om gåvan givits till en bröstarvinge, dels om givaren föreskrivit något särskilt om gåvan (6 kap. 1 § ärvdabalken).
Bröstarvinge och särskilt föreskrivit
Huvudregeln är att gåvor som en person givit under sin livstid till en bröstarvinge ska räknas som förskott (6 kap. 1 § 1 meningen ärvdabalken). Ett undantag mot det är om personen föreskrivit annat. Viljeförklaringen att gåvan inte ska vara ett förskott behöver inte ha viss form utan kan utformas på valfritt sätt (NJA 1941 s. 708). Det kan alltså t.ex. vara att personen i ett gåvobrev skrivit att gåvan inte ska räknas som förskott på arv.
Om personen som mottagit gåvan inte är bröstarvinge räknas det som ett förskott bara om det föreskrivits att så ska göras (6 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken). Det betyder alltså att den som ger något måste på valfritt sätt visa att han eller hon vill att det ska räknas som förskott. Har givaren inte gjort det så ska det inte räknas som förskott.
Bröstarvingar är en persons barn, dvs. avkomlingar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om en persons barn gått bort träder dennes barn i dess ställe (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Ett barnbarn kan därför bli bröstarvinge om dennes förälder gått bort. Din son är därför inte bröstarvinge eftersom du lever. Det betyder att huvudregeln inte är tillämplig. Din mor behöver alltså särskilt skriva att gåvan ska räknas som förskott för att så ska bli fallet. Skriver hon ingenting räknas det inte som förskott.
Sammanfattningsvis kan sägas att för att det ska kunna bli aktuellt med ett förskott så behöver din mor skriva eller på annat sätt tydligt visa på att hon vill att det ska räknas som det. Om hon inte gör det kommer det inte räknas som förskott. Ni behöver alltså inte skriva någon särskild förklaring. Om ni ändå vill göra det så kan din mor skriva en kort förklaring om att fastighetsköpet inte ska ses som förskott. Därefter kan hon skriva under det och någon utomstående bevittna det. Skulle din bror vilja krångla och mena på att han har något som "visar på" att hon velat att det skulle ses som förskott har ni ett tydligt dokument som visar på motsatsen.
Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!
Vänligen,
