När kan en bröstarvinge kräva att en gåva ska ses som förskott på arv när detta inte var avsikten?
Jag och min man fick svärmors fastighet i gåva för 20 år sedan. Gåvobrev finns samt testamente att sonens gåvor inte ska räknas som förskott på arv. Min mans bror fick ett hus av en faster och för rättvisans skull ville dom att min man skulle ha huset, vilken brodern fann helt naturligt. Brodern avled 1974 och lämnade en son efter sig som ärvde huset han fått. Sonen var 3 år och hade flyttat med sin mor som lämnat min mans bror. Svärmor avled oktober-18 och under alla dessa år efter brodern avled har han aldrig hört av sig till farmor och farfar. Var inte med på begravning inte ett ord har vi hört förrän bouppteckningen skulle göras. Då skickade han ett juridiskt ombud och kom inte själv. Vi vet i dags läget inte vad han vill men det verkar som gåvobrevet på huset till oss är haken. Hade inte vi tagit hand om huset hade det ruttnat ner. Svärmor bodde på äldreboende sista 10 åren. Vi sålde huset för 600.000 och då hade vi lagt ner 513.000 i reparationer. Det höll på att knäcka oss både mentalt och ekonomiskt. Han har rätt till sin laglott men hur räknas den ut? Svärmor gjorde sig av med nästan allt när hon flyttade, finns några få möbler kvar och 13.000 på kontot. Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej, och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om din mans brorson har någon rätt till din svärmors kvarlåtenskap, och särskilt om han har rätt till någon andel i fastigheten din man fick i gåva för tjugo år sedan, som ni nu sålt. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
I mitt svar kommer jag börja med att kort redogöra för arvsordningen, vilka som är delägare i din svärmors dödsbo och vad en laglott egentligen är. Därefter kommer jag att gå in på förskott på arv och vilka möjligheter det finns att begära återgång av en gåva när det är dags att fördela arvet.
Den legala arvsordningen
Nu när din svärmor gått bort så har hennes barn rätt att ärva henne. Om din man och hans bror var hennes enda barn har de rätt till lika delar av hennes kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Eftersom din mans bror är avliden så ärver hans son hans halva av kvarlåtenskapen.
Om din svärmor var gift vid sin död så har även hennes make arvsrätt (ÄB 3:1). Denna arvsrätt gäller till fullo framför gemensamma barn, men inte framför särkullbarns arvsrätt. Det innebär att om din svärmor var gift med din mans pappa, och din man och hans bror var helsyskon och deras enda barn, så ärver din svärfar all egendom framför både din man och hans brorson. När jag läser din fråga tolkar jag det dock som att din svärmor inte var gift vid tiden för sin bortgång, så därför kommer jag fortsättningsvis utgå ifrån att endast barn och barnbarn ärver.
Rätten till laglott
Arvsrätten är inte absolut, utan det är fullt möjligt att inskränka den genom att skriva testamente. Undantaget är när arvingarna är bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare) eftersom de alltid har rätt att ärva en laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott som de hade haft rätt till om något testamente aldrig skrivits (ÄB 7:1). I ert fall så har din man och hans brorson rätt till hälften var av kvarlåtenskapen, så deras laglotter är en fjärdedel var av egendomen.
Förskott på arv
Huvudregeln är att när en arvinge fått något i gåva innan arvlåtarens bortgång ska gåvan ses som ett förskott på arv, oavsett hur långt före givarens död gåvan överläts (ÄB 6:1). Undantaget är när arvlåtaren uttryckligen uppgett att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv, eller om det finns andra omständigheter som antyder att så är fallet. Eftersom det framgår av din svärmors testamente att fastigheten inte ska ses som ett förskott på arv ska den bara ses som en regelrätt gåva. Genom att visa upp testamentet har ni bevis på vad sin svärmor hade för avsikt, och det bör i allmänhet vara svårt för din mans brorson att argumentera emot det.
Det finns dock en regel som innebär att om gåvan överlåtits under förhållanden som är att jämställa med testamente så kan den ändå angripas av en bröstarvinge som har rätt till laglott (ÄB 7:4). Några exempel på situationer som kan jämställas med testamente är:
1. När givaren väntar döden inom jämförelsevis kort tid
Det här exemplet omfattar situationer där givaren ligger på sin dödsbädd eller är medveten om att hen kommer att gå bort inom kort.
2. När givaren visserligen inte förväntas gå bort inom kort, men då denne kan förväntas ha nytta av den bortgivna egendomen fram till sin död
Det här exemplet omfattar bland annat situationer då givaren ger bort en fastighet med förbehållet om att få bo kvar i bostadshuset fram till sin död.
Det som är gemensamt för båda de här möjligheterna att angripa är en gåva är när den gjorts med någon slags anknytning till givarens död och där gåvan i sig inte inneburit någon större uppoffring för givaren under dennes livstid. Den här regeln kan även bli tillämplig på situationer där en gåva överlåtits ganska långt före givarens död, men överlåtelsen gjorts som ett led i att ordna upp egendomsförhållandena inför dennes död. Den här regeln är avsedd att komma åt arvlåtare som genom gåvor avser att minska laglotten så mycket som möjligt för en av sina bröstarvingar. Med det sagt så är regeln dock inte tillämplig så fort givaren har ett eget intresse i att ge bort egendom, som inte har någonting att göra med att denne planerar inför sin bortgång.
Om din mans brorson anser att ni fått huset i gåva för att hans farmor ville undanhålla så mycket egendom som möjligt från honom så är detta en regel han skulle kunna använda för att kräva att värdet av fastigheten, återgår till dödsboet. Det som skulle ske då är att värdet av fastigheten då din man fick den ska läggas "tillbaka" till dödsboet. Din mans brorson har sedan rätt till en fjärdedel av det. Låt oss säga att fastigheten var värd 300 000 kr när din man övertog den, i det skick den var i för 20 år sedan, och den enda egendom som finns utöver det är pengarna på kontot. Brorsonen skulle då ha rätt till (300 000 + 13 000 / 4) = 78 250 kr. Den som fått gåvan, det vill säga din man, måste i sådana fall återbära så pass mycket av gåvan (eller motsvarande värde i pengar) till dödsboet att hans brorson kan få ut sin laglott.
Sammanfattningsvis
Eftersom det framgår av din svärmors testamente att fastigheten inte ska ses som ett förskott på arv så ska den bara ses som en vanlig gåva. Vinsten ni gjorde efter försäljningen tillhör alltså enbart er. Det finns dock en liten möjlighet för brorsonen att kräva att gåvan, eller ett motsvarande värde, ska återgå till dödsboet och utöka hans laglott om gåvan överläts under förhållanden som kan jämställas med testamente. Eftersom din man fick fastigheten för 20 år sedan och hans mor gick bort först förra året ser jag dock inte att ni behöver oroa er för att han skulle nå framgång med ett sådant krav. Det är förstås svårt för mig att säga något definitivt utan att veta mer om förhållandena kring överlåtelsen och så vidare, men min övergripande bedömning är i alla fall att ni har rätten på er sida. Din mans brorson har dock rätt till hälften av den lilla mängd egendom som finns kvar, om det inte finns ett testamente som inskränker hans andel till endast laglotten.
Du skriver att ni inte i nuläget vet vad din mans brorson vill, men om det skulle uppstå en tvist som gör att ni behöver hjälp och stöd får ni gärna vända er till oss med fler eventuella frågor. Lawline har även professionella jurister som ni kan anlita att företräda er. Om detta är något som skulle intressera er framöver får ni gärna höra av er till mig på natalie.accord@lawline.se så kan vi ordna en offert.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga och jag önskar er lycka till.
Vänliga hälsningar,
