När avräknas förskott på arv?
min fru och jag är båda 78 år. Min fru äger en bostadsrätt, värde ca 3 milj. och vi äger tillsammans en villa, värde ca 9 milj. Vi har två barn. Ena barnet har fått som gåva/förskott på arv 1.200.000 till lägenhetsköp. Skall avräkningen på dessa 1,2 milj. göras från kvarlåtenskapen först när vi båda har avlidit eller delregleras när en av oss avlidit?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga gäller när avräknande på förskott på arv görs. Frågan regleras i ärvdabalken (ÄB). Det korta svaret på din fråga är att förskottet praktiskt sett avräknas på kvarlåtenskapen först när båda makarna gått bort,eftersom det är först då bröstarvingar ärver sin arvslott, (6 kap. 1 § ÄB).
Allmänt om förskott på arv till bröstarvingar
Det finns en presumtion som säger att det som en arvlåtaren givit till sin bröstarvinge under sin livstid ska anses vara förskott på arv, (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att egendom som den avlidne gett till en av sina bröstarvingar under sin livstid, alltid presumeras vara förskott på arv och därför ska avräknas vid arvskiftet. Det gäller dock inte om arvlåtaren föreskrivit något annat vid gåvotillfället eller om det med hänsyn till omständigheterna i övrigt stått tydligt att det inte var förskott på arv.
Arvsordningen
Efterlevande make ärver före gemensamma barn, (3 kap. 1 § ÄB). Gemensamma barn får alltså vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan de får ut sin del av arvet. Huvudregeln är att de gemensamma barnen sedan delar lika på arvet när båda föräldrarna har avlidit, (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).
När förskottet avräknas
När förskottet på arv ska beaktas beror bland annat på om barnets föräldrar var gifta eller sambor. Är barnets föräldrar sambor kommer gåvan att avräknas från det ena barnets arv redan när den första föräldern har avlidit. Detta beror på att sambor enligt huvudregeln inte ärver varandra utan att barnen istället får ut sitt arv direkt.
Om föräldrarna däremot är gifta ärver de gemensamma barnen först när båda föräldrarna har avlidit, (3 kap. 1 § ÄB). Det är alltså först när båda föräldrarna har avlidit som gåvan kommer att påverka arvsfördelning för den bröstarvinge som tidigare fått gåvan, eftersom gåvans värde då ska avräknas från arvslotten.
Däremot ska gåvan vanligtvis beaktas vid den bodelning som ska göras när den första föräldern har avlidit, (6 kap. 1 § andra stycket ÄB). Anledningen till detta är att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt (vilket inte är detsamma som full äganderätt som bröstarvingarna sedermera kommer att ärva). Detta innebär att den efterlevande maken som mottar arvet måste ta hänsyn till den förste avlidnes arvingar, och kan därför exempelvis inte testamentera bort arvet och inte heller skänka bort en stor del av arvet i gåva.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
