Man kan skriva avtal om hur umgänge med barn/förälder ska se ut
https://lagen.nu/2001:453Vi är 2 föräldrar separerade i många år, aldrig gifta, 2 barn gemensam vårdnad. Son 1 är tonåring son 2 är under 10 år, båda bor heltid hos pappa
Son 1 har och vill pga svårigheter inte sova o stanna hos mamma men hälsar mer än gärna på och umgås tillsammans allihop.
För son 2's bästa som är under 10 år utan svårigheter vill jag försöka få till ett normalt umgänge med, utan pappa, så han kan stanna, sova över som andra barn.
Pappan vill ej jobba mot samma mål. Tycker det funkar bra att de hälsar på ibland alla tre eller att jag är i deras lägenhet. Det slutar ibland i bråk o min sambo förstår givetvis inte att detta är enda sättet för mig att träffa mina barn, tillsammans med mitt ex.
Pappan hjälper ej till att göra som vi sagt i samarbetssamtalen. Påverkar barnet negativt med det han säger ändrar det vi sagt vi blir ovänner sonen ledsen o vill då inte komma. Efter bråk kommer de inte på ett tag och vi glider ifrån varann. Skickar jag sms läser han det och sms:ar mig sedan och säger åt mig vad jag får säga o inte.
Kan man göra någonting när den andra föräldern inte jobbar mot samma mål? Enkelt o säga att ett barn inte vill men man måste ju försöka. Då kanske min andra son "lär sig" och ser hur det borde vara och kanske också vill på sikt.
Förut fanns det begrepp som egenmäktighet med barn, umgängessabotage, finns inte det längre? eller har det ändrats under år 2018?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Jag beklagar din situation.
Regler om detta hittar du i föräldrabalken (FB) och socialtjänstlagen (SoL)
I samband med att man har samarbetssamtal finns möjlighet för er som vårdnadshavare att skriva avtal där man fastställer vad man kommit fram till i samtalen. I avtal om umgänge kan ni som vårdnadshavare då bestämma hur barnens umgänge med dig som barnen inte bor med ska se ut. Utifrån din fråga är det otydligt om ni har skrivit några sådana avtal eller om ni bara har haft samtal. Jag kommer i mitt svar därför utgå ifrån att ni inte har några avtal.
Om ni lyckas komma överens kan ni skriva avtal
Skrev ni inte några avtal om umgänge i samband med era samarbetssamtal, kan ni vända er till socialtjänsten för att göra det nu istället, 5 kap 3 § SoL och 6 kap 18 § . Det kanske behövs några nya samarbetssamtal innan ni lyckas enas om hur avtalen ska se ut, men förhoppningsvis kan ni komma överens om vad ni tycker är bäst för barnen. Om ni lyckas komma överens och skriva på sådana avtal, ska de godkännas av socialnämnden innan de börjar gälla, 6 kap 17a § FB. Syftet är att socialnämnden ska se till att ni kommit överens om något som även socialnämnden anser är det bästa för barnen. Om socialnämnden accepterar avtalen är de rättsligt bindande. Detta innebär att du kan kräva att barnens pappa följer avtalet och annars vända dig till domstol och kräva att de hjälper till med att avtalet/domen följs, 21 kap 1 § FB.
Om ni inte lyckas komma överens får domstolen avgöra
Lyckas ni inte komma överens, kan du väcka talan, som det kallas, i domstol för att de ska avgöra hur barnens umgänge ska se ut, FB 6:15a 1 st. Socialtjänsten kommer göra en utredning som utreder hur umgänget bör se ut för barnen, 6 kap 18 § FB. Domstolen kommer att fatta ett beslut med utgångspunkt i utredningen, förhör mm.
Umgängessabotage, egenmäktighet med barn
Umgängessabotage innebär att någon av föräldrarna hindrar den andra föräldern från att umgås med deras gemensamma barn. Barn har rätt till umgänge med sina föräldrar och enligt föräldrabalken har ni som vårdnadshavare en gemensam skyldighet att se till att barnet får umgås med er båda, 6 kap 15 § FB. Din son har alltså en rättighet att få träffa sig som vårdnadshavare, men du har ingen rätt att träffa din son om han inte vill. Det kan eventuellt vara så att dina söners pappas beteende kan anses vara umgängessabotage.
Även egenmäktighet med barn finns kvar i brottsbalken och innebär att någon utan lov skiljer ett barn under 15 år från dess vårdnadshavare, 7 kap 4 § BrB. Det har i domar från högsta domstolen dock visat sig att det är mycket svårt att döma en av vårdnadshavare för detta vid gemensam vårdnad, som ni ju har. Jag ser det därför som osannolikt att barnens pappa skulle kunna dömas för detta.
Mina råd
Mitt råd till dig är att försöka prata med barnens pappa och därefter kontakta socialtjänsten för att få hjälp med att kunna skriva avtal om hur umgänget bör se ut. För både barnen och ert bästa borde ni försöka komma överens och på så sätt kanske slippa en process i domstol. Genom att få avtal alternativt en dom på hur umgänget ska se ut, har du dessutom möjlighet att vända dig till domstol och få hjälp om pappan inte följer det som bestämts. På så sätt kan du vara säker på att du kommer få umgås med dina barn, oavsett om deras pappa arbetar för eller emot det ni har kommit fram till i avtalet/det domstolen kommit fram till i sin dom.
