Kan man testamentera bort egendom - ge en gåva

2020-03-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA
Min farmor sitter i orubbat bo sen maken dog förra året. Nu vill min farmor testamentera eller ge som gåva till ett av sina barn. Är detta lagligt och i så fall hur gör man? Fråga 2. Tillgångar som smycken möbler och även pengar. Hur kan hon göra där.Hon känner att ett av barnen har 'mer ' rätt att få mer när den dagen kommer. Det pga att han bott på samma gård i 17 år och får mycket hjälp av honom. Hur går man till väga?
SVAR

Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig hur din farmor kan testamentera en gåva eller inte. Jag kommer först att börja förklara vem som har rätt att taga arv för att sedan förklara hur makes arvsrätt ser ut, vad som menas med särkullbarn och avsluta med en sammanfattning.

Rätten att få arv

Den som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.

Arvsklasserna

I svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen?

Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt.

Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt).

Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner).

Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.

Makes arvsrätt

I tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken.

Särkullbarn

Om ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken.

Fri förfoganderätt och fulläganderätt

Om det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort.

Viktigt rättsfall att ha i åtanke

Men enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel.

Förskott på arv

En gåva till en bröstarvinge ses som ett förskott på arv om inget annat bestämt. Det betyder att ett arv i framtiden kommer i sådana fall räknas av, 6 kap 1 § ärvdabalken. Ett gåvobrev måste tydligt säga att denna gåva ska inte anses vara förskott på arv.

Laglottskyddet

Barn har ett rättsligt skydd, det förstärkta laglottskyddet. Det betyder att barn har alltid rätt att få ut sin laglott. Om en gåva har givits kan den kränka de andra barnens rätt till sin laglott och då kan den under vissa förutsättningar krävas åter.

Efterarv

När den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken. Detta aktualiseras kan man säga framförallt om det finns särkullbarn.

Testamente

Vid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet.

Sammanfattning

Din farmor har ärvt sin man med fri förfoganderätt, det finns ingen juridisk term som heter orubbat bo. Din farmor har rätten att ge en gåva till ett av barnen så länge den inte inskränker övriga barnens rätt till sin laglott. Men farmor kan alltid skriva ett gåvobrev som förklarar att det ska inte gälla som förskott på arv (kan dock ej inskränka på laglotten). Men din farmor har alltid rätten att använda upp alla pengar för sig själv, vilket kan resultera i att det inte finns några pengar alls att ärva.

Om du vill ha mer hjälp har vi duktiga jurister här på Lawline som kan hjälpa dig!

Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist

- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.

- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.

Vänligen,

Sandra Wrede
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (3463)
2020-06-03 Dold samäganderätt
2020-06-02 Kan jag som ensam vårdnadshavare själv ansöka om pass till mitt barn?
2020-06-02 Ska förskott på arv ingå i bodelningen?
2020-05-31 Kronofogdens hjälp med avhysning från bostad

Alla besvarade frågor (80666)