Kan man testamentera allt till ett särkullbarn?

Question

Hej Lawline!

Min faster gick bort hon hade 2 barn med en man som hon var gift med och en med ett ex och 1 adopterad. Hon testamentera hela sin kvarlåtenskap till sonen hon haft i tidigare förhållande. Alla är chockade speciellt hennes man hur ska detta fördelas egentligen?

Min fasters kvarlåtenskap uppgår till 800 000 kr i giftorättsgods. Hennes man har giftorättsgods på 300 000 kr.

Någon enskild egendom finns inte. Min fråga är hur ska detta fördelas egentligen? finns det lagar ni kan vägleda mig med?

Tack

Answer 1

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar på din fråga att din faster har tre gemensamma barn med sin make, varav ett är adopterat. Hon har också ett särkullbarn med sitt ex och det är detta barn som ärvt hela kvarlåtenskapen. Vad gäller lagar är det främst Ärvdabalken och Äktenskapsbalken som blir aktuella här. Först kommer jag redogöra för de generella reglerna som inträffar när en make dör, observera dock att dessa endast är aktuella när det inte finns testamente (men är bra att känna till för att förstå hela processen för den aktuella situationen). Slutligen kommer jag redogöra för hur situationen ser ut med det aktuella testamentet och om det finns något man kan göra åt det.

Testamentet

Till att börja med vill jag förtydliga att din faster får utforma sitt testamente precis som hon vill (9 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns det vissa skyddsregler som syftar till att make och arvingar inte ska kunna göras fullständigt arvlösa.

Hur vet man vad som ska gå i arv?

Din fasters arvingar kommer ärva hennes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskap är den avlidnes enskilda egendom och hälften av giftorättsgodset (dvs den gemensamma egendomen), sen skulder har dragits av. Innan arvsskiftet ska en bodelning genomföras enligt reglerna i äktenskapsbalken (23 kap. 1 § ärvdabalken).

Bodelning görs för att klargöra egendomsförhållandena den dag då hennes make avled (9 kap. 1-2 § äktenskapsbalken). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Deras gemensamma tillhörigheter kommer fördelas på lotter, vilket i praktiken innebär att om din faster står på kontraktet på en gemensam bil räknas det till hennes lott; dock kommer hennes make få hälften av värdet på bilen senare i processen (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Därefter så kommer deras skulder dras av från giftorättsgodset (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). Jag tolkar din fråga som att dessa steg har skett och det är därför man fastslagit att din fasters giftorättsgods är 800 000 kr och hennes makes giftorättsgods är 300 000 kr. I nästa steg ska detta läggas samman och delas lika (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta innebär kort och gott; 800 000 + 300 000 = 1 100 000 /2 = 550 000 vardera.

Arv till barnen när det inte finns testamente?

Nu vet vi att din fasters kvarlåtenskap är 550 000 kr. Det är med andra ordet denna summa som kommer gå i arv. Som huvudregel, då det inte finns testamente, är det barnen som ärver och detta ska fördelas lika mellan dem (2 kap. 1 § ärvdabalken). Din faster har fyra barn; detta innebär att alla ska ärva 137 500 kr vardera (550 000 /4 = 137 500). Det bör nämnas här att ett adoptivbarn i har samma juridiska ställning som biologiska barn (4 kap. 8 § föräldrabalken). Men kommer barnen verkligen få alla dessa pengar? Vi tar en titt på nästa stycke!

Arv till make och f.d partner när det inte finns testamente?

Till att börja med kan vi konstatera att hennes ex inte har något anspråk på din fasters arv. Han kommer inte ärva någonting. När den efterlevande maken har gemensamma barn med den avlidne får den efterlevande maken ärva allting, eftersom deras gemensamma barn kommer få ut sitt efterarv i framtiden (3 kap. 1 § ärvdabalken). Nu är det ju dock så att ett av barnen inte är gemensamt, utan ett särkullbarn. Detta innebär att särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv på 137 500 kr på direkten. Beakta dock att regeln om att maken ärver kan åsidosättas genom testamente, precis så som skett i fallet med din faster.

Enligt gällande regler, om det inte funnits ett testamente, bör arvet i dagsläget fördelas så här: särkullbarnet får ut sitt arv på 137 500 kr direkt. Din fasters make ärver resterande summa på 412 500 kr. De tre gemensamma barnen kommer få ut sitt arv i s.k efterarv när deras pappa avlider. Eftersom det inte finns någon enskild egendom inblandad kommer den egendom som pappan efterlämnar helt enkelt delas lika mellan de tre barnen.

Vad ska de anhöriga göra nu när det finns ett testamente?

Din faster har gjort sin make arvlös genom testamente; detta är hennes rätt. Dock säger lagen att det finns ett skydd, vilket innebär att även när den avlidne testamenterat bort sin kvarlåtenskap har maken rätt att få ut 4 basbelopp från kvarlåtenskapen och från bodelningen som gjorts (3 kap. 1 § st. 2 ärvdabalken). År 2020 är basbeloppet 47 300 kr. Därför är din fasters make berättigad 189 200 kr (47 300 x 4 = 189 200). Eftersom din fasters make har fått ut 550 000 kr efter bodelningen överstiger han det minimumkrav han är berättigad till. Därför kan han inte göra något åt testamentet.

Barnen har dock en långtgående rätt till sin laglott, vilken inte kan testamenteras bort. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). I detta fall innebär det att kvarlåtenskapen är 550 000 kr. Arvslotten för vardera barn är 137 500 kr. Eftersom hälften av arvslotten är laglotten innebär detta att laglotten är 68 750 kr för vardera barn. För att få sin laglott, när den blivit eftersatt av testamente måste barnen påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ärvdabalken). Som huvudregel får gemensamma barn inte jämka testamentet om det är förmånligt utformat för den efterlevande maken, men eftersom din faster har testamenterat all kvarlåtenskap till särkullbarnet är det okej att påkalla jämkning av testamente i detta fall (7 kap. 3 § st. 2 ärvdabalken). Jämkningen måste ske inom 6 månader från det att barnen fick testamentet.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis innebär detta att din fasters make inte kan göra något åt testamentet, men barnen har rätt att kräva sin laglott. Barnen kommer inte kunna få ut sin laglott direkt; den kommer tillfalla den efterlevande maken, men kommer bli efterarv när deras pappa avlider i framtiden.

Hoppas du fick svar på din fråga.

Med vänlig hälsning,