FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTTestamente30/06/2022

Kan endast de som omnämns i ett testamente ta del av kvarlåtenskapen efter någon?

Det finns ett testamente där makarna skriver att "all den egendom som genom arv efter oss tillfaller våra barn" sedan har man räknat upp tre barn men inte den fjärde. Makarna är avlidna sedan några år tillbaka. Nu vill ett av barnen använda testamentet då en bror till ena maken har avlidit och menar på att den fjärde brodern inte ska få ut något arv efter pappan bror. Men visst gäller ett testamente bara de som är omnämnda i testamentet?

Lawline svarar

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om man måste omnämnas i ett testamente för att kunna bli arvsberättigad genom detsamma. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.

Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt

Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken (1958:637)). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.

Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen

Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. 

Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken (1958:637). Till den första arvsklassen hör, exempelvis, den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken (1958:637)). Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar. (2 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637)). Vid behov träder eventuella syskon och syskonbarn till den avlidne in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så den avlidnes mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, det vill sägas den avlidnes eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken (1958:637)). 

Fördelning av kvarlåtenskap enligt testamente

Det finns, emellertid, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Härigenom har testator/testatrix (upprättaren av ett testamente) en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen så som denne önskar. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av sin arvslott) och av att en efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)). Detta kräver dock att de klandrar ett testamente där de inte omnämns inom 6 månader från det att de tagit del av detsamma (14 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637)). Därtill är inte heller eventuella testamentsförordnanden till förmån för personer som vid testators/testatrix frånfälle varken är födda alternativt avlade och därefter födda med liv tillåtna (9 kap. 2 § ärvdabalken (1958:637)).

Testator/testatrix kan, således, genom ett testamente, i hög utsträckning, bestämma vem som ska ärva dem och vad denne/dessa, i så fall, ska ärva. Detta gör de genom att specificera detta i sitt testamente. Förekommer en person inte i testamentet kan de därför inte ta del testatorns/testatrixens kvarlåtenskap, förutsatt att de inte tillhör någon av ovanstående personkategorier (bröstarvingar eller efterlevande make/maka).

Utöver att testator/testatrix, i princip, kan bestämma vem som ska få ta del av kvarlåtenskapen så bör det därtill uppmärksammas att denne även kan uppställa diverse villkor för testamentet och den borttestamenterade egendomen. Det kan, exempelvis, handla om att kvarlåtenskapen ska delas ut utifrån andra regler än de vanligtvis gällande, att viss egendom ska vara en testamentstagares enskilda eller att vissa begränsningar rörande vem som kan ärva viss egendom när en testamentstagare i framtiden går bort uppställs. 

Vad som gäller i ditt fall

Utifrån din fråga har jag, dessvärre, svårt att utreda de relevanta familjerelationerna respektive testamentesbestämmelserna i det aktuella fallet (jag har, exempelvis, svårt att förstå varför de avlidna makarnas barn vill använda testamentet nu, några år efter det att makarna har avlidit och när det är den ena makens bror som har gått bort och det därför, rimligtvis, är dennes kvarlåtenskap som ska fördelas). För att vara berättigad till en del av kvarlåtenskapen efter någon som har upprättat ett testamente så bör man, oavsett vilket, omnämnas i detsamma, såvida man inte tillhör någon av de tidigare diskuterade personkategorierna (bröstarvingar eller efterlevande make/maka). 

De sedan några år tillbaka avlidna makarna kan därför, genom testamente, begränsa sina barns arvsrätt. De kan, emellertid, inte göra dem helt arvlösa. Som bröstarvingar har de, alltså, alltid en rätt till sin laglott. Detta förutsätter dock att de berörda bröstarvingarna påkallar jämkning av testamentet i fråga.

Förutsatt att jag inte har missförstått något i din fråga så borde, emellertid, inte detta testamente ha någon inverkan på hur kvarlåtenskapen efter den nu avlidne (som jag antar är farbror/morbror till de tvistande barnen) fördelas. Hur dennes kvarlåtenskap kommer att fördelas kommer ju bero på huruvida han har upprättat ett testamente eller inte. Har han upprättat ett testamente kommer hans kvarlåtenskap, givetvis, att fördelas enligt detta. Har han inte upprättat ett testamente så kommer hans kvarlåtenskap, istället, att fördelas enligt den legala arvsordningen. Gör den det så kan de nämnda barnen, eventuellt, komma att ta del av kvarlåtenskapen i egenskap av medlemmar i den andra arvsklassen (så som jag tolkar informationen i frågan så är de ju syskonbarn till den nu avlidne).

Det enda sätt på vilket makarnas testamente borde kunna vara relevant i samband med fördelningen av den nu avlidnes kvarlåtenskap är om den sistnämnde ärvt egendom i det aktuella testamentet med villkor om vem som ska kunna ärva densamma när testamentstagaren själv går bort. Detta är, emellertid, inte något jag kan utläsa av din fråga.

Då jag har svårt att utläsa detaljerna i den aktuella situationen har jag, dessvärre, svårt att ge dig ett utförligare eller tydligare svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, eller om något i svaret är oklart, så ber jag om ursäkt och uppmanar dig att kontakta oss på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett nytt svar. Försök då att skriva din fråga på ett så kortfattat och tydligt sätt som möjligt. I den mån din fråga inte kan ställas på ett kortfattat sätt, och du har möjlighet till det, så kan du även boka en tid med vår juristbyrå eller kontakta oss via telefon (se kontaktuppgifter nedan).

Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: 

Telefon: 08-533 300 04

Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00

Jag beklagar olägenheten men tveka inte att höra av er igen så att vi kan hjälpa er med ert ärende.

Vänligen,

Lawline RådgivareRådgivare