Jag bor utomlands och beskattas enligt SINK - Kan jag ta ett tillfälligt konsultuppdrag i Sverige med en löptid på fyra månader utan att bli obegränsat skattskyldig här?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende inkomstskattelagen (IL).
Allmänna hållpunkter
Enligt 3 kap 3 § IL är en fysisk person som är bosatt i Sverige, som stadigvarande vistas i Sverige eller som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig. Den obegränsade skattskyldigheten innebär att man är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och utlandet, se 3 kap. 8 § IL, och den som inte är obegränsat skattskyldig är av förklarliga skäl istället att betrakta som begränsat skattskyldig, vilket framgår av 3 kap. 17 § 1 p. IL. Utifrån din ärendebeskrivning står det klart att du beskattas enligt SINK varför du i nuläget är begränsat skattskyldig i inkomstskattelagens mening. När det gäller bedömningen av väsentlig anknytning kan följande anföras. I 3 kap. 7 § 2 st. IL uttalas att under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han eller hon inte visar att han eller hon inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Du är svensk medborgare, men huruvida det i övrigt föreligger några anknytningspunkter känner jag inte till varför det som följer härnäst kommer att bli en ganska så generell beskrivning
Det internationella perspektivet - Vad gäller?
För att avgöra om en tidigare i Sverige bosatt person har väsentlig anknytning hit finns nio s.k. anknytningspunkter, vilka räknas upp i 3 kap. 7 § 1 st. IL och samtliga ska beaktas vid den här prövningen. I det här sammanhanget vill jag dock betona att det i skrivande stund inte finns något givet svar. I grunden kan ett skatterättsligt spörsmål ofta utrönas till fullo först efter ett betungande beslut ifrån Skatteverket som överklagats av den enskilde och sedermera lett till en efterföljande domstolsprocess och en lagakraftvunnen dom. Men följande kan i vart fall anföras.
Förutom det svenska medborgarskapet kan möjligen anknytningspunkten "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk" att aktualiseras (om det exempelvis finns ett sådant fritidshus i Sverige). Därutöver kan eventuellt anknytningspunkten "Familj i Sverige" också bli aktuell, men det beror naturligtvis på hur familjeförhållandena i övrigt ser ut. Det finns ingen uttrycklig regel som anger hur många anknytningspunkter som behövs för att väsentlig anknytning ska anses föreligga. Det är istället en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som fäller avgörandet. Lagtexten ger dessvärre inte någon direkt vägledning om hur anknytningspunkterna ska tolkas eller viktas sinsemellan varför svaren ofta måste sökas i rättstillämpningen och då närmare bestämt i Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis.
När det gäller den förstnämnda anknytningspunkten, "Bostad här som är inrättad för åretruntbruk", finns flertalet avgöranden från HFD. Det kan inledningsvis sägas att bostaden kan vara både en hyresrätt och ett eget hem. I domen RÅ 1974 ref. 97 uttalade HFD att den i målet aktuella villan, vilken enbart hade använts för fritidsändamål, i skattehänseende inte var att betrakta som en fritidsfastighet eftersom den enkelt hade kunnat användas som permanentbostad på grund av dess närhet till Stockholm. Märk väl att bostadens storlek, standard och geografiska läge brukar få stor betydelse i de här fallen. I rättsfallet RÅ 2009 not. 84 hade en i Sverige bosatt finsk medborgare med familj flyttat till Storbritannien. Att familjen avsåg att hyra ut sin tidigare permanentbostad alternativt använda den som fritidsfastighet ansågs tillräckligt för att grunda väsentlig anknytning. I HFD 2012 not. 21 hade den skattskyldige valt att behålla två bostäder efter dennes flytt utomlands varför väsentlig anknytning förelåg enligt domstolen. Även innehavet av en jordbruksfastighet på vilken det stod ett hus som endast användas som fritidsbostad medförde väsentlig anknytning och detta trots att huset låg avskilt och var av mycket enkel beskaffenhet, se avgörandet HFD 2012 not. 51. I en mer nutida dom, HFD 2016 not. 13, anförde domstolen att innehavet av en bostadsrätt, vilken hade fungerat som övernattningslägenhet, i kombination med visst arbete i Sverige resulterade i väsentlig anknytning.
Ovan refererad rättspraxis vittnar om att innehav av egen bostad i allmänhet medför väsentlig anknytning i inkomstskattelagens mening. Bestämmelsen i 3 kap. 7 § 2 st. IL, vilken nämndes inledningsvis, är en s.k. presumtionsregel som syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet. Efter fem år övergår dock på bevisbördan på staten och i det här fallet på Skatteverket, se prop. 1984/85:175 s. 14-15 samt 120-122.
Även anknytningspunkten "Näringsverksamhet eller ekonomiskt engagemang" kanske kan bli aktuell här. Relativt stora innehav av kapitalplaceringsaktier i börsnoterade bolag brukar dock inte omfattas av den här anknytningspunkten. Det centrala är istället om innehavet är tillräckligt stort för att kunna ge ett faktiskt inflytande. Näringsverksamheten kan också vara indirekt bedriven, exempelvis via ett av den skattskyldige kontrollerat aktiebolag, och även närståendes innehav kan få betydelse vid den här bedömningen. I rättsfallet RÅ 1972 ref. 46 var det tillräckligt med ett innehav om 38 % via familjemedlemmar för att en anknytningspunkt till Sverige skulle anses föreligga. Men det ska samtidigt framhållas att HFD inte sällan har avvisat att som anknytningspunkter räkna sådant som inte nämns i lagtexten, exempelvis stora pensioner från Sverige.
Precis som påpekades ovan kan jag dock inte säga någonting med säkerhet. Men eftersom du redan har ett SINK-beslut och det därutöver endast handlar om en tillfällig fyra månader lång tjänstgöring i Sverige har jag svårt att tro att det skulle grunda väsentlig anknytning. Mig veterligen har gränsen tidigare generellt gått vid ungefär sex månader. Det finns även praxis som motsatsvis och med viss styrka vittnar om att det förhåller sig på det viset, jfr RÅ 2008 ref. 16 och RÅ 2008 ref. 56.
Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga förvaltningsdomstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ".
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning (som denna) och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
