FrågaSTRAFFRÄTTÖvrigt18/02/2021

Hur ska 29 kap. 2 § 10 p. BrB tolkas ("heder")?

Hej!

Jag har en fråga gällande ett stycke i brottsbalken, kap 29 § 2 p 10:

Om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

Hur ska man tolka "heder" i denna fråga? Kan denna straffskärpning gälla någon som gör något för att skydda sitt anseende, som en pappa som slår sitt barn för att de går fel skola eller är tillsammans med fel person, eller måste gärningsmannen vara en del av en av en hederskultur? Om det är så, är lagen alltså gjord för specifika typer av människor? Var går gränsen mellan anseende och skam, och heder?

Tack på förhand,

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I mitt svar kommer jag först att gå igenom lite allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext för att sedan gå in på 29 kap. 2 § 10 p. brottsbalken (BrB) mer specifikt. Slutligen besvarar jag din konkreta fråga.

Allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext

I många fall är just den praktiska tolkningen av ett begrepp (i det här fallet "heder") inte något som framgår direkt av lagen hur den ska tolkas. Anledningarna till att man valt att inte specificera uttrycket i lagtexten kan vara många, men oftast är det framförallt för att man vill överlåta detta på domstolen som genom praxis ska tolka uttrycket. Man anser helt enkelt att domstolen har bäst förutsättningar för att begreppet ska få ett "rimligt" genomslag i praktiken.

Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är relativt ny och trädde i kraft så sent som den 1 juli 2020. Det innebär att praxis ännu inte är särskilt välutvecklad vilket gör att jag inte kan ge ett säkert svar på hur bestämmelsen ska tolkas. Hur som helst finns det andra "rättskällor" som man kan hämta vägledning ifrån för att skaffa sig en uppfattning om hur domstolen kommer att tillämpa lagtexten i framtiden. Dessa rättskällor kan vara förarbeten, lagkommentarer (som görs av erfarna jurister) och annan litteratur som skrivs av erfarna jurister på området. Jag ska därför försöka besvara din fråga, men vill uppmärksamma dig på att detta är min bedömning av begreppet utifrån de rättskällor som finns tillgängliga för tillfället. Det är möjligt att en domstol gör en annorlunda bedömning när bestämmelsen väl kommer att tas upp i praxis (vilket den ännu inte har gjort i tillräckligt stor utsträckning).

Varför infördes 29 kap. 2 § 10 p. BrB?

Anledningen till att man valt att införa bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är för att förtydliga att hedersbrott ska anses som allvarligare än "vanliga brott". Möjligheten att beakta hedersbrott fanns även tidigare genom bland annat 29 kap. 2 § 8 p. BrB, men regleringen ansågs inte tillräcklig (prop. 2019/20:131 s. 33 f.).

Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB om heder är tillämplig även om hedersbrottet inte är det huvudsakliga (prop. 2019/20:131 s. 104).

Vad avses med "heder"?

Enligt propositionen till lagen ska det röra sig om en "kollektivt präglad heder" som bygger på "patriarkala eller heteronormativa föreställningar" som bygger på "individens handlande". Här nämns kvinnors oskuld som exempel (prop. 2019/20:131 s. 104). Det räcker dock att det utövas någon form av förtryck så som begränsning av rörelsefriheten eller klädseln (prop. 2019/20:131 s. 24).

Min tolkning av ovanstående är att begreppet "heder" tolkas brett, men att det måste röra sig om ett visst kollektiv. Det räcker således inte att det bara är just den specifika familjen som anser att ett visst beteende är skamligt, utan det ska röra sig om en större grupp. Hur stor gruppen måste vara är svårt för mig att besvara, men klaner nämns som exempel i förarbetena vilket gör att jag tolkar det som att även ett mindre kollektiv är nog för att regeln ska bli tillämplig.

Konkret besvarande av din fråga

För att konkret besvara din fråga kan alltså både det fallet att en pappa slår sitt barn på grund av att denne går på fel skola respektive att den är tillsammans med "fel person" falla under bestämmelsen. Det räcker emellertid inte att det är pappans egna subjektiva bedömning om att "skolan är fel" eller "partnern är fel", utan pappans bedömning ska ha sin grund i att ett kollektiv av människor anser att just denna typ av skola eller partner är "fel".

Dock är bestämmelsen väldigt ny, vilket gör att domstolen kan göra en annan juridisk bedömning än vad jag gjort ovan. Jag hoppas trots detta att din fråga blivit besvarad på ett sätt du är nöjd med! Vill du att en mer erfaren jurist ska gå igenom bestämmelsen rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:

Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:

Telefon: 08-533 300 04

Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Med vänliga hälsningar,

Filip KarlssonRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo