Hur påverkas övriga bröstarvingar vid förskott på arv?
Hej! Hur fungerar med med bröstarvingar och gåvobrev? För man kan inte göra bröstarvingar arvlösa eller? Men samtidigt kan man i gåvobrevet ha med ett villkor som säger att gåvan inte ska ses som förskott på arvet? Men om det är fler bröstarvingar och man ger säg en fastighet till endast en av bröstarvingarna med just det villkor att gåvan ej skall ses som förskott på arv. Hur blir det då för de andra bröstarvingarna?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB).
Vem ärver?
De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) det vill säga släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1 § ÄB) Såvida inget annat framgår av testamente, är det bröstarvingarna som ska ärva. Utifrån din fråga utgår jag från att inget testamente finns. Skulle testamente finnas bör bröstarvingarna vara uppmärksamma på rätten till laglott enligt 7 kap. ÄB.
Förskott på arv
Sådant som arvlåtaren har gett till bröstarvinge medan hen fortfarande levde, ska som huvudregel ses som förskott på arv. Detta gäller dock inte då annat föreskrivits. (6 kap. 1 § ÄB)
Kostnader som förälder lagt ner på sitt barn uppehälle och utbildning i enlighet med sin underhållsskyldighet och sedvanliga gåvor (till rimliga summor) kan inte ses som förskott på arv. (6 kap. 2 § ÄB)
Enligt gåvobrevet är det ej förskott på arv
Om arvlåtare när hen var i livet har skänkt en fastighet till en bröstarvinge, ska det inte ses som förskott på arv om detta framgår av gåvobrevet. När arvlåtaren avlidit kommer den egendom som hen ägde vid sin död att fördelas jämt mellan bröstarvingarna. Ingen hänsyn tas till att en av bröstarvingarna tidigare ärvt ett hus. Övriga bröstarvingar blir således inte arvlösa, men de får ingen arvsrätt till just fastigheten.
Om detta ej framgår av gåvobrevet
En gåva till en bröstarvinge presumeras vara förskott på arv då inget annat föreskrivits eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas att gåvan inte var avsedd att vara förskott på arv. (6 kap. 1 § ÄB)
För att det inte ska anses som förskott på arv så krävs inte att detta skrivits i gåvobrevet, utan det kan ha uttryckts muntligen, antingen i samband med gåvan eller senare. Om inget tyder på att arvlåtarens vilja var att det skulle undantas, så kommer det däremot ses som förskott på arv.
Om fastigheten ska ses som förskott på arv, sker följande vid arvskiftet. Fastigheten räknas med tillsammans med de tillgångar som arvlåtaren ägde vid sin död. Detta fördelas sedan lika mellan bröstarvingarna. Den bröstarvinge som fått fastigheten får sedan räkna bort värdet av gåvan på sin lott. Om gåvans värde skulle vara större än värdet på hens lott, är hen (om inget annat avtalats) inte skyldig att ersätta övriga arvingar för resten av summan. Som huvudregel anses gåvans värde vara det värde den hade då den överläts. (6 kap. 3-5 §§ ÄB)
Detta kan visas genom ett exempel
A har avlidit och arvingar är barnen B och C.
När A var i livet skänkte hon en fastighet till B. Värdet på fastigheten var vid tiden för gåvan 2 miljoner kronor. A har nu vid sin död lämnat efter sig 1 miljon kronor.
Om det framgår av gåvobrevet att gåvan inte är ett förskott på arv, ska B och C dela lika på 1 miljon kronor och ingen hänsyn tas till gåvan.
Detsamma gäller om det står klart att A på annat sätt (till exempel muntligen) tydligt uttryckt att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.
Om det däremot inte finns något som tyder på att gåvan inte ska vara förskott på arv, så ska hänsyn tas till gåvan. Kvarlåtenskapens värde på 1 miljoner adderas med gåvans värde 2 miljoner. Dessa 3 miljoner ska delas lika mellan B och C. De får enligt denna uträkning 1,5 miljoner var. B är dock skyldig att avräkna förskottet från sin del. Hon är inte skyldig att ersätta C för de överskjutande 500 000 kronorna. B kommer därför inte få något ytterligare arv vid arvskiftet. C har i grunden rätt till 1,5 miljoner kronor. Däremot, eftersom B inte är skyldig att ersätta C för den överskjutande summan, får C i praktiken 1 miljon kronor.
Sammanfattningsvis kan sägas att en bröstarvinge aldrig blir arvlös. Däremot kan gåva ges till någon av bröstarvingarna där man bestämmer att gåvan inte ska vara förskott på arv. Gåvan tas då inte upp vid arvskiftet. Detta innebär för de andra bröstarvingarnas del inte att de blir arvlösa, utan bara att de inte får vara med och dela på värdet för gåvan.
Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
