Hur påverkar gåvor till bröstarvingar arvet?
Min pappa, som nyligen har gått bort, gav 2010 fritidshuset som gåva till min bror. Min bror hävdar att han har köpt stugan men vägrar visa upp en köpehandling som stödjer hans påstående. Jag har kollat med Lantmäteriet och där finns ett gåvobrev som tydligt visar att det handlar om en gåva. Dessutom har min bror lämnat in en kopia på samma gåvobrev till juristen som hanterar bouppteckningen efter min far. Det står inget i gåvobrevet om förtida arv eller liknande. Fritidshuset är idag värt 1 miljon. Kvarlåtenskapen efter min far, efter alla räkningar är betalda, är blott en mindre summa. Jag anser att regeln för förstärkt laglottsskydd bör gälla i detta fall eftersom gåvan till min bror är att betrakta som ett testamente och att den kränker min rätt till laglott.
Kan regeln om förstärkt laglottsskydd åberopas? Ska isf dagens värde på fritidshuset återföras i bouppteckningen? Hade fritidshuset varit kvar i min fars ägo så hade jag och min bror ärvt hälften var men vad blir min del i detta fall? Blir det laglotten, drygt 250 000 kr eller kan det blir mer än så?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Kortfattat så har jag uppfattat din situation som så att din bror fått en fastighet i gåva av er far. Det finns ett upprättat gåvobrev och där anges inte något om att den ska undantas från att antas vara förskott på arv. Kvarlåtenskapen är i övrigt liten. Jag ska reda ut omständigheterna något åt dig, det är dock svårt att med en begränsad insyn i situationen säga hur utfallet skulle bli men förhoppningsvis får du en inblick i vad som gäller.
Förskott på arv
Förskott på arv är något som aktualiseras när en bröstarvinge fått en gåva av arvlåtaren. Det är då som regel att anse som förskott på arv och ska således avräknas, se 6 kap. 1 § 1 stycket samt 7 kap. 2 § Ärvdabalk [ÄB]. Undantag från regeln kan göras om det i exempelvis i gåvobrevet uttryckligen föreskrivs att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Den som påstår att en gåva har skett äger bevisbördan för detta. I ert fall finns ett upprättat gåvobrev som bevis för överlåtelsen av fastigheten som gåva där det inte framkommer att gåvan ska undantas från avräkning av förskott på arv, gåvan bör därför utgöra förskott på arv och torde då avräknas. En sådan avräkning innebär att vid arvsfördelningen kommer det anses som att din bror redan fått en del av sitt arv, värdet för detta är då värdet på gåvan vid gåvotillfället, alltså när han fick gåvan av fastigheten enligt 6 kap. 3 § ÄB. Till detta tillkommer dock en bestämmelse om att gåvomottagaren inte är skyldig att betala tillbaka till boet om gåvan är större är vad denne skulle fått i arv, se 6 kap. 4 § ÄB samt exemplet nedan.
Exempel:
Person A äger en fastighet och ger denna i gåva till en av sina bröstarvingar B. På gåvodagen är värdet på fastigheten 500 000 kr. Några år senare avlider A och personens arv ska fördelas på bröstarvingarna B, C och D. Fastigheten som B fått i gåva har nu ett värde på 1 500 000 kr och i övrig kvarlåtenskap finns 400 000 kr hos A. När arvslotternas storlek ska bestämmas ska gåvans värde räknas in, 6 kap. 5 § ÄB. Alltså kommer kvarlåtenskapen vara 400 000 kr (kvarlåtenskap vid tidpunkt för dödsfallet) + 500 000 kr (värdet på gåvan vid gåvotillfället = 900 000 kr. Dessa 900 000 kr delas på de tre bröstarvingarna = 300 000 kr var.
B har fått en gåva om 500 000 kr vilket innebär att hela dennes arvslott redan täckts.
B kommer därför inte få ut något mer ur arvet, inte heller kommer B behöva betala tillbaka de 200 000 kr som skiljer mellan arvslotten och gåvans värde. De medel som finns kvar att fördela kommer således fördelas lika mellan C och D och dessa får då 200 000 kr var, något under sin arvslott men som täcker laglotten.
Kränkning av laglott, 7 kap. 4 § ÄB
Precis som du nämnt finns en bestämmelse i 7 kap. 4 § ÄB om kränkning av laglott. Bestämmelsen har främst kommit att tillämpas i situationer där gåvan givits i förhållandevis kort anslutning till dödsfallet eller när en gåva givits där man kan anta att gåvogivaren har nytta av egendomen fram till sin död (exempelvis om det finns klausuler om livslång nyttjanderätt) Beroende på om din far fortsatt nyttja fritidshuset som sitt eget eller i vart fall haft möjlighet till det skulle du kunna åberopa paragrafen. Vill man som bröstarvinge göra gällande detta ska man väcka talan inom ett år från bouppteckningen avslutats, 7 kap. 4 § 2 stycket ÄB. Om laglotten kränkts genom vad som är att likställa med testamente ska gåvan värderas till värdet på arvlåtarens dödsdag. Det förstärkta laglottskyddet täcker dock bara rätten till laglott och inte hela arvslotten. Vid åberopande av förstärkt laglottsskydd skulle din bror alltså kunna behöva återbära dig ett belopp som täcker din laglott.
Sammanfattningsvis gäller alltså att du skulle kunna åberopa att gåvan utgör förskott på arv, eftersom kvarlåtenskapen i övrigt är liten skulle det i praktiken troligen innebära att detta tillfaller dig eftersom din bror redan fått fastigheten i gåva som täcker hans arvslott. Skulle det vara så att överlåtelsen av gåvan gjorts under sådana omständigheter som är att likställa testamente (dödsbäddsgåvor eller klausuler om livslång nyttjanderätt exv.) kan du annars åberopa förstärkt laglottsskydd. Då skulle värdet av fastigheten på dödsdagen räknas in och ligga till grund i beräkningen av era laglotter och din bror då blir återbäringsskyldig för att täcka din laglott.
Återigen är det svårt att ge konkreta tips eller gissningar på ett eventuellt utfall när informationen vi har för handen är begränsad. Om du vill att någon av våra jurister kollar närmre på ditt ärende är du välkommen att boka tid via länken här nedan.
Bästa hälsningar!
