Hur fördelas arvet när en av bröstarvingarna har avlidit?
Mitt ex avled i somras och vi hade 2 barn ihop. Vår son avled 98 och jag undrar vem som ärver hans laglott
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag förstår din fråga som att du vill veta hur arvet efter ditt ex ska fördelas och, mer specifikt, vad som kommer att hända med din framlidne sons andel av detta arv. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken 1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den så kallade legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Detta innebär att arvlåtaren alltså kan åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas mellan medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Observera även att i det fall en av de arvsberättigade i arvsklassen avlidit och efterlämnat barn så träder dessa i förälderns ställe.
Detta innebär att det är ditt ex bröstarvingar som, i första hand, kommer att ärva honom. Det är, emellertid, endast de som var vid liv vid arvlåtarens död som kan ta del av dennes arv (1 kap. 1 § ärvdabalken). Detta betyder att din sons del av arvet antingen kommer att tillfalla ditt andra barn (som då tar hela arvet) eller, i förekommande fall, din sons barn.
Observera dock att en efterlevande make, som regel, ärver hela kvarlåtenskapen efter den avlidne (3 kap. 1 § ärvdabalken). Gemensamma barn till makarna ärver först när även den efterlevande maken dör (3 kap. 2 § ärvdabalken). Så kallade särkullbarn, det vill säga barn till endast den ena maken, har dock en rätt att få ut sitt arv direkt. Dessa kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Detta är värt att notera då ditt och ditt ex gemensamma barn skulle vara särkullbarn i det fall ditt ex gift om sig (det framgår inte av frågan huruvida ditt ex var gift vid dennes bortgång).
Testamente
Det finns, som nämnt ovan, en möjlighet att frångå den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente. Det framgår inte av din fråga huruvida ditt ex hade skrivit ett testamente men det kan, likväl, vara av nytta att kort redogöra för en sådan situation. Testationsfriheten begränsas, i princip, endast av att det inte är möjligt att göra bröstarvingar arvlösa (dessa har alltid rätt till sin laglott) och av att en efterlevande make alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp (7 kap. 1 § respektive 3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Detta betyder att ditt andra barn, och i förekommande fall även din framlidne sons barn, alltjämt skulle ha rätt till sina laglotter om det skulle finnas ett testamente som på något sätt begränsade deras arv. De skulle dock vara tvungna att klandra ett sådant testamente inom 6 månader från det att de tog del av det (14 kap. 5 § ärvdabalken).
Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. Frågor rörande arv kan vara komplicerade och i den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.
Vänligen,
