Hur fördelas arvet efter någon som är gift men inte har barn?
Låt oss säga att vi har ett par, A och B. A har en samling leksaksbilar som är väldigt värdefulla. I parets äktenskapsförord står att samlingen är A:s enskilda egendom. A och B har även tillsammans en villa värd 7 miljoner. B har köpt möbler värt 200 000kr samt äger en gåva i form av ett armband värt 3000kr medans A har en segelbåt värd 70 000kr. Om A skulle vara med om en olycka och gå bort, hur skulle en bodelning mellan A och B se ut? Hur stort blir arvet efter A och vem har rätt till A:s arv? (A:s familj består av endast hens mamma och pappa).
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga
För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Vad ingår i en bodelning?
Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom att den ena maken avlider, ska en bodelning göras mellan den avlidne makens dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).
I ditt fall skulle alltså leksaksbilarna som är A:s enskilda egendom hållas utanför bodelning och direkt tillfalla dödsboet efter A. Villan, möblerna och segelbåten ska alltså ingå i bodelningen. Armbandet kan hållas utanför bodelningen om det framgår av ett gåvobrev från givaren att det ska vara enskild egendom eller om det kan anses vara B:s personliga egendom. Varje make får från bodelningen undanta personlig egendom, så som kläder och smycken, i den mån det är skäligt (10 kap. 2 § ÄktB). Om det skulle vara skäligt för B att få undanta armbandet eller inte kan jag tyvärr inte svara på då det bland annat beror på hur mycket egendom det finns i övrigt och hur mycket personlig egendom A får undanta (även om denna rätt endast gäller för den efterlevande maken om den ena maken är avliden). I mitt exempel kommer jag utgå ifrån att armbandet ska ingå i bodelningen.
Hur bodelningen går till
Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB).
Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).
Det som tillfaller A utgör arvet efter denne och det som tillfaller B är dennes helt och hållet.
Om bara egendomen du listat upp finns kommer bodelningen alltså se ut på följande sätt.
Total behållning i boet: 7 000 000 (villan) + 200 000 (möbler) + 70 000 (segelbåt) + 3 000 (armband) = 7 273 000 kr.
A:s dödsbos behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr. Detta plus leksaksbilarna, som ju hålls utanför bodelningen, utgör kvarlåtenskapen efter A.
B:s behållning efter bodelningen: 7 273 000 / 2 = 3 636 500 kr.
Hur fördelas arvet?
Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).
Eftersom A inte har några barn skulle A:s arvingar alltså vara dennes föräldrar, som ska få hälften var av arvet. Dock finns även en rätt för den efterlevande maken att ärva.
Efterlevande makes arvsrätt
Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före föräldrarnas rätt att ärva. Om A avlider kommer alltså B ärva allt efter A. B kommer då ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att B kan förfoga över egendomen som B önskar, men kan inte testamentera bort den. B kommer alltså ha sin del i bodelningen, 3 636 500 kr + arvet efter A, 3 636 500 kr + värdet av leksaksbilarna.
A:s föräldrar har efterarvsrätt
De i den andra arvsklassen har rätt att få ut sitt arv då även den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB). När sedan även B avlider kommer A:s föräldrar alltså ha efterarvsrätt. Om A:s föräldrar har avlidit då B avlider går deras arvsrätt vidare till deras barn, alltså A:s syskon, och sedan vidare till syskonens barn, alltså A:s syskonbarn. Om A:s föräldrar inte lever vid B:s död och det inte finns några syskon eller syskonbarn osv. till A kommer arvet efter B fördelas helt och hållet till B:s egna arvingar.
A:s efterarvingar har rätt till så stor del av B:s kvarlåtenskap som arvet efter A utgjorde i den massa av tillgångar som B hade efter bodelningen och arvsskiftet efter A. (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Efterarvet efter A är alltså:
Arvet efter A / B:s totala tillgångar efter bodelning + arvsskifte, alltså
3 636 500 + värdet av leksaksbilarna / 7 273 000.
Så stor del av B:s kvarlåtenskap ska först fördelas till A:s efterarvingar innan B:s egna kvarlåtenskap fördelas som arv efter B.
Slutsats
Arvet efter A blir alltså så stort som A:s tillgångar är efter bodelningen, det som tillfaller denne + dennes kvarlåtenskap. Egentligen har A:s föräldrar arvsrätt, men efterlevande makes arvsrätt går före och föräldrarna får efterarvsrätt då även B avlider.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
