Hur ärver våra gemensamma barn respektive särkullbarn?
Hej
har en fråga om arv.
Jag har två barn sedan ett tidigare äktenskap. Min nuvarande fru och jag har ett barn gemensamt.
Vi har inte avtalat om enskild egendom, ej heller har vi skrivit ett testamente.
När jag nu en dag avlider, betyder det då att hälften av min fru och min egendom går till mina tidigare barn och hälften till min fru (som sedan kommer att tillfalla vårat gemensamma barn den dag hon avlider)?
Dvs, från vårat gemensamma hushåll tillfaller (efter det att vi båda avlidit) 25% vardera till mina tidigare barn och 50% till vårat gemensamma barn?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
I mitt svar börjar jag med att beskriva vad som händer när en make i ett gift par avlider för att sedan redogöra för hur den legala arvsordningen ser ut. Jag redogör sedan för ett exempel på hur arvsfördelningen kan se ut med fiktiva belopp för att försöka visa hur arvsfördelningen blir rent beloppsmässigt.
Vad händer när en av makarna i ett gift par avlider?
När ett äktenskap upplöses genom att en av makarna avlider är utgångspunkten att en bodelning ska förrättas mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods vilket utgörs av all egendom som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB).
Makarnas giftorättsgods läggs samman i en gemensam pott och delas sedan lika mellan makarna efter att man gjort avdrag för skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Det som den avlidne maken erhåller i bodelningen utgör tillsammans med eventuell enskild egendom dennes kvarlåtenskap som är det som ska fördelas genom arv.
Hur ser arvsordningen ut?
Om man inte har upprättat något testamente kommer ens arv att följa den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är det ens bröstarvingar, dvs barn, som är närmsta arvingar och de som i första hand är arvsberättigade. Varje barn ärver lika stor lott (2 kap. 1 § ÄB).
Barn sedan tidigare äktenskap kallas för särkullbarn. De har rätt att få ut sitt arv direkt. Gemensamma barn måste däremot vänta på att erhålla sitt arv från sin avlidna förälder. Den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andel av arvet med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får istället rätt till efterarv när även den andra föräldern avlider (3 kap. 1 § ÄB).
Hur blir arvsfördelningen om jag avlider först?
Om du avlider ska det som utgångspunkt göras en bodelning mellan dig och din maka. Det som du erhåller på din sida i bodelningen utgör din kvarlåtenskap och är det som ska fördelas till dina arvingar.
Eftersom du har tre bröstarvingar kommer din kvarlåtenskap att fördelas mellan dessa i tre lika stora delar. De två barnen från tidigare äktenskap har rätt att få ut sina andelar direkt medan din efterlevande maka kommer att ärva det gemensamma barnets andel, och det gemensamma barnet får istället rätt till efterarv från dig när din maka avlider.
Hur blir arvsfördelningen om min fru avlider först?
Om din maka avlider först ska det även här som utgångspunkt genomföras en bodelning. Det makan erhåller i bodelningen utgör hennes kvarlåtenskap.
Eftersom din maka har en bröstarvinge går hela arvet till denna. Eftersom det är ett gemensamt barn kommer dock du att ärva dennes andel med fri förfoganderätt och barnet får rätt till sitt arv från sin moder i form av ett efterarv först när du avlider.
När du sedan avlider har det gemensamma barnet först rätt att få ut sitt efterarv från sin först avlidna förälder. Först när detta har gjorts kan din kvarlåtenskap sedan fördelas på din tre bröstarvingar.
Exempel
Jag kommer nu att ställa upp ett exempel på hur en fördelning kan se ut.
Vi antar att ert gemensamma hem uppgår till ett värde av 600 000 kr. När någon av er avlider genomförs en bodelning och utgångspunkten är att boet delas lika. Det resulterar i att ni har 300 000 kr vardera.
Om du avlider först kommer dina 300 000 kr att fördelas mellan dina tre barn, och de får då 100 000 kr vardera. Din efterlevande maka har 300 000 kr efter bodelningen och ärver det gemensamma barnets andel på 100 000 kr och hennes totala förmögenhet uppgår därmed till 400 000 kr.
Om din maka sedan avlider fördelas först efterarvet från dig ut till det gemensamma barnet vilket är 100 000 kr förutsatt att det inte skett några värdeförändringar. Resterande 300 000 kr fördelas sedan till makans egna arvingar vilket också är det gemensamma barnet. Av det totala hemmet har då det gemensamma barnet fått 400 000 kr och dina särkullbarn 100 000 kr vardera.
Om din maka avlider först under samma förutsättningar kommer du att ärva det gemensamma barnets andel på 300 000 kr och din totala förmögenhet uppgår då till 600 000 kr. När du sedan avlider ska efterarvet från din maka först delas ut, vilket utan värdeförändringar är 300 000 kr som går till det gemensamma barnet. Därefter fördelas din egna kvarlåtenskap på 300 000 kr till dina barn i lika stora andelar, dvs 100 000 kr vardera.
Sammanfattande ord
Barnen kommer alltså inte ärva lika mycket eftersom dina särkullbarn inte har någon arvsrätt efter din nuvarande fru, utan endast från dig. Dina tre barn kommer alltså ärva lika stora andelar från dig och din kvarlåtenskap. Eftersom din fru bara har en bröstarvinge kommer dock hela hennes kvarlåtenskap gå i arv till denne, vilket resulterar i att det gemensamma barnet slutligen kommer ärva mer av ert gemensamma hem. Dina särkullbarn har endast arvsrätt efter dig, men ärver även sin andra förälder och kan därmed erhålla arv även därifrån.
Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer eller behöver förtydligande är du välkommen att ställa en fråga till.
Med vänliga hälsningar
