Hets mot folkgrupp

2020-10-24 i STRAFFRÄTT
FRÅGA
Hej! En fundering kring brottet hets mot folkgrupp. Det krävs ju, för att brottet ska kunna aktualiseras att den utpekade måste ha spridit en uppgift utanför den privata sfären till mer än ett fåtal. Jag undrar då om det spelar någon roll vem det är som spred uppgiften vidare från början? Till exempel, Erik ritar vad som liknar hakkors när ingen ser på och gömmer det, en dag några månader senare får någon annan syn på teckningen av ren slump och visar upp den inför andra så de börjar anklaga Erik för att ha brutit mot lagen. Erik visste inget om att teckningen upptäckts och spridits till andra, och det är inget som han heller tillåtit. Så har Erik fortfarande gjort sig skyldig till HMF ÄVEN om det nu inte var han som spred uppgiften vidare till andras kännedom? Jag undrar också vad som, i lagens mening räknas som privat sfär och ifall ens arbetsplats på jobbet eller en elevs skåp eller skolbänk räknas som privat? Hur många personer räknas som fåtal och när har man överskridit den gränsen?
SVAR

Hej

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Hets mot folkgrupp, regleras i 16:8 Brottsbalken där det framgår att den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år.

Med spridning avses att meddelandet ska ha överförts till andra personer utanför den helt privata sfären.

Högsta domstolen har i NJA 1999 s. 702 uttalat att det inte finns något krav på att en större grupp faktiskt har tagit del av meddelandet för att den ska anses vara spridd, utan det räcker med att meddelandet har gjorts tillgänglig för en sådan grupp. Det är inte helt klarlagt vad som avses med en större grupp, men tre personer har inte ansetts utgöra en större grupp (se NJA 1999 s. 702)

En motsvarande bedömning gjordes i rättsfallet RH 1997:28. Meddelandet, utgjordes av en armbindel med en nazistiskt hakkors, som hade observerats av den tilltalades kamrater och en utomstående. Hovrätten menade att det inte var utrett hur många som hade lagt märke till armbindel och domstolen menade att det inte var bevisat att meddelandet hade spridits till mer än ett fåtal, spridningsrekvisitet ansågs därför inte uppfyllt. (Det bör observeras att straffansvar för het mot folkgrupp är möjlig även om meddelandet lämnas i en krets av "likasinnade")

Som svar på din fråga, så är det den personen som sprider budskapet som gör sig skyldig till brottet. Det räcker således inte med att endast framställa ett hakkors, utan för straffansvar krävs någon form av spridning i enlighet med vad som presenterades ovan.

Vad gäller din sista fråga, har högsta domstolen prövat det i NJA 2006 s. 467, där ansågs skola inte utgöra en privat krets. Sammanfattningsvis skulle en arbetsplats, skola mm omfattas av bestämmelsen.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Aya Alwan
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (2506)
2020-12-04 Rådgivning inom straffrätt
2020-12-03 Måste man hjälpa att barn som trillat?
2020-12-03 Kan åtal väckas mot en avliden och blir då dennes arvingar återbetalningsskyldiga?
2020-12-02 Försvinner brotten helt vid gallring från belastningsregistret?

Alla besvarade frågor (86922)