Har syskonbarn rätt till arv?
Min moster har gått bort och hon hade inga barn och ingen man. Hon hade 4 systrar varav 2 är avlidna, vem ärver? Ärver jag som syskonbarn då min mor är en av dom avlidna systrarna? Om jag skulle ha någon arvsrätt hur och av vem kontaktas jag?
Mvh Helen
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämplig lagstiftning när det gäller fördelning av arv är ärvdabalken (1958:637) (ÄB).
Vilka har rätt till arv enligt ÄB?
Om den avlidne hade ett testamente ska det i första hand beaktas (9 kap. 1 § ÄB), men jag utgår vidare från att din moster inte hade något testamente eftersom att det inte nämns i din fråga. Arvet kommer då att fördelas i enlighet med reglerna i ärvdabalken.
De legala arvingarna kan delas in i tre olika arvsklasser.
Den första arvsklassen utgörs av arvlåtarens avkomlingar (barn). Om ett barn har avlidit går arvet vidare till dennes barn, det vill säga den avlidnes barnbarn (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom att din moster inte hade några barn, får vi titta på den andra arvsklassen.
Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar. Föräldrarna får hälften vardera. I vanliga fall överlever barn sina föräldrar och eftersom att du inte nämner något om din mosters föräldrar så förmodar jag att de är avlidna. I sådana fall går arvet vidare till föräldrarnas barn/arvlåtarens syskon. (2 kap. 2 § ÄB). Med anledning av att din moster hade syskon, behöver vi inte gå vidare till den tredje arvsklassen som består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § ÄB).
De som har arvsrätt i det här fallet är alltså din mosters fyra systrar. Dessa ska få en fjärdedel var. Du nämner att två av systrarna är avlidna. De avlidna systrarnas arv ska därför gå vidare till systrarnas barn, det vill säga mosterns syskonbarn. Du har med andra ord rätt till arv efter din mamma.
Hur och av vem kontaktas arvingarna?
Senast tre månader efter dödsfallet ska en bouppteckning förrättas. I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder listas (20 kap. 1 § ÄB). Det är dödsbodelägarna som gemensamt förvaltar den dödes egendom under boets utredning. Till dödsbodelägare hör efterlevande make eller sambo samt arvingar och eventuella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Om dödsbodelägarna vill ha hjälp av utomstående eller till exempel inte kan komma överens om hur dödsboet ska skötas, kan en boutredningsman utses av tingsrätten (19 kap. 1 § ÄB).
Ett första steg i bouppteckningen är att en så kallad bouppteckningsförrättning ska hållas. En bouppteckningsförrättning kan beskrivas som ett sammanträde där man i huvudsak går igenom den avlidnes tillgångar och skulder. Till bouppteckningen måste samtliga arvingar kallas i god tid (20 kap. 2 § ÄB). Att alla som har arvsrätt ska få en kallelse är en förutsättning för att Skatteverket ska kunna registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § 3 st. ÄB).
Det är alltså den eller de dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård, alternativt en utsedd boutredningsman, som bär ansvaret att kontakta dig och kalla dig till en bouppteckningsförrättning.
Hoppas att du fått svar på din fråga. Vid ytterligare funderingar är du välkommen att höra av dig igen!
Vänligen,
