Har man som barnbarn rätt till arv om ens mor har gått bort?
Hej,
Har en fråga gällande arvsrätt.
Det är som så att min morfar fick två gemensamma barn med min mormor, en av dessa två barn var min mor.
Det ena barnet dem fick lever men min mor är borta sedan ett par år tillbaka.
Min morfar skilde sig med min mormor på 70-talet och gifte sedemera om sig med den kvinnan han sedan levde resten av livet med. Med henne fick morfar ett barn (Detta barn kom efter min mor/morbror).
Kvinnan som han levde med dog för ett par år sedan.
Det var lite förhandsinformation, Men nu till saken.
Alldeles nyligen gick min mors och morbrors far (min morfar) bort.
Jag har förstått att dem två (Min mor/morbror) står först i kön i arvsledet, gissar att detsamma gäller för barnet min morfar fick med den nye han gifte om sig med?
Men nu till min egentliga fråga.
Det jag undrar är följande:
Eftersom min mor inte längre är i livet och kan ärva, har jag som barnbarn rätt att ärva eller begära laglott efter min morfar, istället för min bortgångna mor (som barnbarn) ?
Om så är fallet, hur bär man sig åt?
Skulle verkligen uppskatta att få svar på min fråga.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.
Tillämplig lag
Eftersom din fråga berör arvsrätt så är ärvdabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig.
Vem ärver din morfar?
De som ärver din morfar är i första hand hans barn, men om något av dessa inte finns i livet är det istället barnets barn som träder in (2 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att du har rätt till en tredjedel av arvet, så länge inget testamente finns som säger något annat. Skulle så vara fallet måste du påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att du erhöll testamentet för att få ut den så kallade laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten består av hälften av den arvslott som du enligt lag annars hade fått (7 kap. 1 § ÄB).
Värt att tänka på är att din morfar förmodligen ärvde hans senaste fru när hon gick bort (3 kap. 1 § ÄB). Denna kvarlåtenskap ärvde han med fri förfoganderätt, vilket innebär att man får disponera egendomen men inte testamentera bort den. Med andra ord kan man säga att arvet är "öronmärkt" till de som egentligen skulle ha fått det, det vill säga hennes barn. För att avgöra storleken på efterarvet måste man titta på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt och hur mycket denne fick genom bodelning, då efterarvingarna har rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt. Eftersom man tittar på andelar av boet så innebär detta att efterarvet både kan minska och öka beroende på hur tillgångsmassan ser ut när den efterlevande maken dör (2 kap. 2 – 4 § ÄB). Om din morfar och hans fru endast hade giftorättsgods innebär detta att han fick hälften av boet med fri förfoganderätt, och således har deras gemensamma barn rätt till hälften av boet. Den andra halvan är då den som ni allihop ska dela på (2 kap. 1 § ÄB).
Sammanfattning
Du har rätt till det arv som din mor annars hade fått. Finns det inget testamente så har du rätt till en tredjedel av arvet. Finns ett testamente ska du påkalla jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Värt att tänka på är att den del av boet som din morfar fick efter hans frus bortgång ska tillkomma deras gemensamma barn (det vill säga fruns bröstarvinge). Behöver du mer hjälp med hur du ska gå till väga och/eller för att se till så att arvskiftet går till på rätt sätt så rekommenderar jag dig att ta hjälp av våra jurister på https://www.lawline.se/boka.
Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!
Med vänlig hälsning,
