FrågaFAMILJERÄTTÖvrigt05/12/2018

Har halvsyskons barn rätt att ärva?

Jag har en fråga om arvsrätt. Nedan följer en beskrivning av ett släktträd som jag behöver hjälp med att fastställa arvsrätten i. Märta var gift med Sten (död). De har inga barn. De har heller inget testamente. Märta och Stens föräldrar är döda. Sten har en avliden bror som inte har några barn men vars maka lever. Han har också en avliden syster vars make lever och de har 3 st barn.

Märta har en avliden bror som inte hade några barn eller maka. Märta har också en avliden halvsyster (död) som har 3 barn. Märta och halvsystern har samma pappa (död). Att de har samma pappa finns registrerat hos Skatteverket sedan 2018 efter en rättning hos Skatteverket.

Jag som frågar om arvsrätt är en av halvsysterns barn. Min fråga är om halvsysterns barn har någon arvsrätt att bevaka?

Med vänlig hälsning

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder till Lawline med din fråga!

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Jag ska så gott som möjligt försöka reda ut hur arvet kommer att fördelas med de givna förutsättningarna.

Hur fördelades Stens arv?

Eftersom Märta och Sten inte hade några gemensamma barn eller testamente ärvde Märta alla Stens tillgångar vid hans död (3 kap. 1 § ÄB). Märta ärvde med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att hon får spendera arvet så som hon vill, med undantag för att hon inte får testamentera bort arvet (3 kap. 2 § ÄB).

Om Märta och Sten hade haft barn eller om Sten haft syskon vid liv hade de haft rätt till efterarv vid Märtas död, det vill säga rätt till en del av Märtas tillgångar som efterarv efter Sten (3 kap. 2 § ÄB). Med förutsättningen att Stens syskon inte lever är det syskonens barn som tar över syskonens rätt till efterarv efter Sten när Märta går bort. Stens bror hade inga barn, men systern hade tre barn. Stens tre systerbarn har därför rätt till efterarv efter Sten när Märta går bort (3 kap. 2 § ÄB). Hur mycket Stens systerbarn ska ärva när Märta går bort bestäms av en kvotdel om hur stort efterarvet ska vara.

Exempel på beräkning av efterarvskvot:

Om Märta själv hade 400 000 kr vid Stens död och därefter fick ärva 200 000 kr av honom är Märtas totala innehav 600 000 kr. 200 000 kr (arvet efter Sten) delas därefter med 600 000 kr (Märtas egna tillgångar + arvet efter Sten) = 1/3. I exemplet hade efterarvskvoten berättigat ett efterarv på 1/3 av Märtas tillgångar till Stens systerbarn att dela på.

Hur fördelas Märtas arv?

Som jag förklarade ovan kommer en kvotdel av Märtas tillgångar tilldelas Stens systerbarn vid hennes död. Kvotdelen är beroende av hur mycket Märta hade vid Stens död och hur mycket hon fick ärva av honom. Frågan är då vem som kommer vara berättigad att ärva de tillgångar som Märta lämnar efter sig när efterarvet delats ut. Eftersom Märta inte har några barn eller föräldrar vid liv är det syskonen som ska ärva (2 kap. 2 § ÄB). Både Märtas bror och halvsyster är avlidna. Brodern hade inga barn men halvsystern hade tre barn. Märtas halvsysters barn är i slutändan de enda legala arvingar som finns kvar efter Märta.

Halvsysterns barn har alltså arvsrätt när Märta går bort om hon inte testamenterar sina tillgångar. Halvsysterns barn har rätt till 1/3 var av det som finns kvar när Stens systerbarn har fått sin kvotdel av efterarvet.

Sammanfattning

När Märta går bort kommer Stens syskonbarn ha rätt till efterarv av en kvotdel som beräknas enligt exemplet ovan. När efterarvet delats ut kommer Märtas halvsysters tre barn dela på resterande tillgångar.

Hoppas du fick svar på denna inte helt okomplicerade arvsfråga!

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Övrigt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000