Gåvor till arvtagare/förskott på arv

Hej, mina föräldrar äger två fastigheter, en stuga och en villa. Stugan har de skrivit över på min syster för ca två år sen. De har beslutat om en "motsvarande" summa pengar som ska jag kommer erhålla vid arvsskiftet. Någon värdering av fastigheten har ej skett vid tillfället då min syster övertog fastigheten.

Villan har de beslutat att mitt syskonbarn ska köpa för en fast summa som de kommit överens om. Någon värdering av villan har inte heller skett. Jag har ingen insyn i vilka belopp de kommit överens om, något min syster har full insyn i. Nu ska min mamma som är ensam kvar i livet gräva om grunden till huset, det kommer hon bekosta själv. Det kommer dock inte påverka priset

mitt syskonbarn ska få köpa villan för.

Vid tidigare tillfällen har även mina syskonbarn fått ta över mina föräldrars traktorn, jaktvapen med mera. Mina föräldrar har alltid hävdat att de vill ha en rättvis fördelning av egendom/tillgångar mellan mig och min syster. Jag har dock en känsla av att fördelningen inte alls blir rättvis, samt att min mamma blir förd bakom ljuset vad gäller värdet på de olika tillgångarna. Hur brukar man göra vid liknande situationer och vad kan jag göra när det är dags för arvsskiftet om jag upplever fördelningen felaktig? Stort tack på förhand!

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Förskott på arv

Det som en bröstarvinge har mottagit i gåva under arvlåtarens livstid anses vara ett förskott på arv och ska därmed avräknas från dennes arvslott, se 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Detta innebär i din situation att stugan som skrivits över på din syster anses vara en del i hennes arvslott.

Vid arvsskiftet utgår man från värdet vid gåvans mottagande, se 6 kap. 3 § ÄB. Mitt råd till dig gällande stugan är så snart som möjligt kontakta en mäklare för att göra en värdering av stugan som utgår från gåvotillfället (be märkaren att beakta värdeförändringar i området för att fastställa vad som var ett rimligt marknadsvärde för två år sedan). Detta är för att senare ha ett belopp att utgå ifrån vid arvsskiftet.

Om en värdering inte sker innan kommer man utgå från ett uppskattat värde vid arvsskiftet men för att undvika oenigheter i framtiden är det fördelaktigt att ha ett fastställt värde som båda parterna godkänt sedan tidigare. Om det skulle uppstå oenigheter vid arvsskiftet finns det möjlighet att klandra arvsskiftet och väcka talan i domstol men för att undvika detta bör ni redan på förhand komma överens om ett värde.

Viktigt att observera här är att om värdet på stugan skulle vara större än din systers arvslott finns det ingen återbäringsskyldighet, se 6 kap. 4 § ÄB. Att en bröstarvinge fått för mycket i förskott leder till att denne inte kommer tilldelas något vid arvsskiftet, men trots att en ojämn fördelning kan uppstå behöver hen inte "dela med sig" någon av sin tidigare gåva. Det kan dock vara möjligt att kräva återbäring med stöd av det förstärkta laglottsskyddet om gåvan inkräktar på de andra bröstarvingars laglotter, se mer om detta nedan.

Gåvorna till systersonen

Din systerson är inte bröstarvinge eftersom han inte är närmast arvlåtaren, se 2 kap. 1 § ÄB. Om din syster skulle gå bort träder han in i hennes ställe men fram till dess är det endast du och din syster som är bröstarvingar (jag tolkar frågan som att det inte finns några ytterligare syskon).

Att systersonen inte är bröstarvinge får konsekvensen att gåvorna inte kommer att betraktas som förskott på arv. Värdet på dessa kommer inte tas upp vid arvsskiftet.

Den enda möjligheten att angripa dessa gåvor är om värdet på gåvorna är av sådan omfattning att de inkräktar på din och din systers laglott med stöd av det förstärkta laglottsskyddet, se nedan.

Det förstärkta laglottsskyddet

Denna lagregel framgår av 7 kap. 4 § ÄB. Regeln innebär att om arvlåtaren har givit gåvor under sin livstid på ett sätt som är att jämställa med ett testamente och dessa därmed inkräktar på bröstarvingarnas laglotter kan mottagaren behöva lämna tillbaka så mycket att bröstarvingarna kan få hela sin respektive laglott.

Laglotten är halva arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Denna del av arvet kan inte arvlåtaren testamentera bort utan bröstarvingen har en lagstadgad rätt till denna. För att undvika att arvlåtaren istället för att testamentera bort egendomen skänker bort den istället har man infört regeln om förstärkt laglottsskydd för att kunna angripa sådana gåvor.

Bröstarvingarna har i en sådan situation rätt att jämka gåvan/testamentet som inkräktar på laglotten, se 7 kap. 3 § ÄB. Detta måste dock ske inom 6 månader annars förloras denna rätt.

Exempel för att förtydliga

A avlider och efterlämnar sig två barn B och C. A:s kvarlåtenskap uppgår till 200' kronor, strax före A går bort har hen gett sin vän D 300' kronor i gåvan.

Om gåvan inte hade givits skulle kvarlåtenskapen uppgått till 200' + 300' = 500'.

Arvslotten blir då 500/2 = 250', Laglotten blir 250/2 =125'

Eftersom det endast finns 200' kronor kvar vid arvsskiftet kan B och C endast erhålla 100' vardera vilket är 25' mindre än deras laglotter. B och C har då rätt att påkalla jämkning av gåvan och kräva att D återbär så stor del att deras laglotter täcks, i detta fall att D ger dem 25' vardera. De övriga 250' som D kommer att få behålla av gåvan kan B och C inte påverka.

Sammanfattningsvis

Gåvan till din syster räknas som förskott på hennes arv och det är värdet vid gåvotillfället som kommer läggs till grund för beräkningen. Gåvorna till systersonen är inte förskott på arv vilket gör att det endast går att angripa dessa om det skulle var så omfattande att de inkräktar på laglotterna.

Vänligen,

Jenny WärnerupRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”