Försäkra efterlevande make arvsrätt i kvarlåtenskapen och särkullbarn arvsrätt
Delar fastighet med hustru 50/50. Tre barn med hustrun, två i tidigare äktenskap. Vid ev frånfälle vill jag dels att hustrun skall sitta i orubbat bo, dels att våra gemensamma barn får huvudparten vid eventuell försäljning. Mina två andra har redan ett arv att vänta (exfrun).
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).
Jag kommer först att redogöra för allmänt vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång för att sedan redogöra för hur du eller ni kan försäkra den efterlevande makes ställning i kvarlåtenskapen.
Vad händer med egendomen vid första makens död?
När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap. 1 § Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap. 3 § ÄktB. I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom 7 kap. 1-2 § ÄktB. Ni kan därför genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Allt giftorättsgods kommer sedan att fördelas lika er emellan, se 11 kap. 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.
Fördelning av kvarlåtenskapen efter den första avlidne
Kvarlåtenskapen efter er kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Eftersom inbördes testamenten ensidigt kan återkallas, kommer jag även redogöra för hur arvet fördelas enligt den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.
Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan din fru, kan det alltså innebär en möjlighet för henne hon att bo kvar eftersom hon i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnets del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB.
Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamente
En annan möjlighet, för de fall ni vill försäkra er den efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen är att upprätta ett testamente. Genom testamente kan ni eller du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas.
Särkullbarnens arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente men det går inte att göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort kvarlåtenskapen eller göra sig av med egendom exempelvis genom gåvor. Barn har arvsrätt efter båda sina föräldrar. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3§ ÄB.
Som jag har uppfattat din fråga, vill du att era gemensamma barn ska ärva och men att din nuvarande fru ska ha erhålla nyttjanderätt till boet under sin livstid. Det är möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din fru, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis boendet medan en annan testamentstalare, era gemensamma barn får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din frus bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.
Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
