En sammanfattning av rödebymålet utifrån uppsåtsbedömningen
Hej jag har blivit väldigt intresserad av Rödebymålet. Jag begriper mig inte på hur de har använt olika uppsåt i sina resonemang. Skulle ni kunna förtydliga vad de menar?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bakgrund av rödebymålet
Rödebymålet (RH 2008:90) är ett intressant och viktigt rättsfall särskilt vid bestämmande av påföljd för den som begått brott under psykisk störning. Omständigheterna var i korthet följande:
En man stod, sedan han skjutit två tonårspojkar på sin gård, tilltalad för mord och mordförsök. Ett ungdomsgäng i trakten hade utsatt den tilltalades familj för långvariga trakasserier. Den aktuella natten körde samma ungdomsgäng in på familjens gård och skrek och uppträdde hotfullt. Den tilltalade hade omfattande psykiska problem (ADHD och Tourettes). Dessutom led han vid gärningstillfället av en depression och en maladaptiv stressreaktion. Han upplevde ungdomsgängets beteende som ett överhängande hot mot hans familj.
Den tilltalades handlande aktualiserade frågan om han hade varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kunde föreligga (se 1 kap. 2 § första stycket brottsbalken). Dessutom behandlades frågor om nödvärn och förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd, men dessa kommer inte att behandlas närmare eftersom din fråga tar sikte på uppsåtsbedömningen. För tydlighetens skull kommer jag först att gå igenom de olika uppsåtsformerna.
Uppsåtsformerna
Det finns tre olika uppsåtsformer: avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt.
Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen har ett syfte/mål med sin gärning, t.ex. A skjuter B i syfte att döda honom.
Insiktsuppsåt innebär att gärningspersonen har praktisk visshet om en viss risk, men företar gärningen ändå. Gärningspersonen eftersträvar alltså en viss effekt, men som bieffekt orsakar något annat. Ett typiskt exempel är att gärningspersonen vill spränga en båt för att döda en person, men inser att de övriga 100 personerna på båten också kommer att dö. Denne har då avsiktsuppsåt till att döda den enskilda personen och insiktsuppsåt att döda de andra 100 personerna.
Likgiltighetsuppsåt är uppsåtets nedre gräns (se NJA 2004 s. 176). Det innebär att gärningspersonen är likgiltig inför en viss risk och för dess förverkligande. Det som skiljer uppsåtet ifrån oaktsamhet är alltså att gärningspersonen uppvisat en medvetenhet om en viss risk, samt likgiltighet inför dess förverkligande.
Uppsåtsbedömningen i rödebymålet
Både tingsrätten och hovrätten konstaterade att även psykiskt störda kan begå uppsåtliga brott. Det kan dock vara svårare att bedöma uppsåtsfrågan i ett sådant fall än annars. Den grundläggande förutsättningen för att uppsåt överhuvudtaget ska kunna föreligga brukar formuleras som ett krav på att gärningspersonen ska ha varit i tillräcklig grad medveten om vad han/hon gjort, dvs. ofrivilliga handlingar utesluts. Hovrätten betonade emellertid att kravet på medvetenhet inte innefattar något krav på att handlandet ska ha föregåtts vare sig av några överväganden eller eller av något beslut att handla. Impulsivt handlande eller handlande i stark affekt utesluter alltså inte uppsåt (se t.ex. NJA 1968 s. 471, NJA 1968 s. 500 och NJA 2004 s. 702).
Tingsrätten ogillade åtalet mot den tilltalade och menade att han helt hade saknat förmåga att medvetet överväga sitt handlande och inse konsekvenserna av detta. Hovrätten uttalade att den tilltalades handlande visserligen hade varit panikstyrt och inte underkastat någon rationell analys. Det kunde dock inte uteslutas att uppsåt förelåg, eftersom den tilltalades handlande inte hade haft ett helt kortvarigt händelseförlopp samt hade föregåtts av en fas under vilken förberedande åtgärder hade vidtagits.
I sin fortsatta bedömning kom hovrätten fram till att den tilltalade hade varit likgiltig inför risken (död) och dess förverkligande, dvs. haft likgiltighetsuppsåt. Domstolen betonade särskilt bl.a. att ett livsfarligt vapen hade använts.
Den tilltalade dömdes slutligen för dråp och grov misshandel, men förklarades fri från påföljd pga. en rad andra omständigheter som du kan läsa vidare om i målet.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:
- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.
- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här
- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här
- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.
Med vänlig hälsning,
