efterarv - 2a arvsklassen
Fråga om efterarv
Min farbror, som inte hade några egna barn, var gift med en kvinna som hade tre barn från tidigare äktenskap, det fanns inget testamente
När min farbror gick bort så visade det sig att bouppteckningsmannen inte uppgav att det fanns efterarvingar, 8 st syskonbarn. Ingen bouppteckning har har skickats ut
I samband med att änkan gick bort i somras upptäckte skatteverket att det gjorts fel i samband med min farbrors bouppteckning.
Änkan har suttit i orubbat bo och skänkt bort arvet till sina tre barn, i samband med änkans bouppteckning visade det sig att 4 mkr hade delats ut, det fanns inga pengar kvar, det tom fattades 50000 till begravning
Hur gör vi kusiner för att få ut vårt efterarv, och är det över huvudtaget möjligt
Tacksam för svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Bouppteckning
Som du skriver i din fråga ska dödsboet göra en bouppteckning när någon har avlidit. Det betyder kortfattat att man går igenom och gör en skriftlig sammanställning av allt den efterlevande maken/maken och den avlidnes tillgångar och skulder. Eftersom det blivit fel i den bouppteckningen kan man ansöka om en tilläggsbouppteckning, enligt 20:10 ärvdabalken, ärvdabalken. Tilläggsbouppteckningen ska göras inom en månad från det att felet har upptäckts.
Arv
Den efterlevande maken/makan ärver det giftorättsgods från den avlidne, 3 kap 1 § ärvdabalken, ärvdabalken. Som du är medveten om så får ni vänta på ert arv tills den dagen maken eller makan går bort. Det kallas för efterarvingar, 3 kap 2 § ärvdabalken, ärvdabalken. Endast arvingar ur 1a eller 2a arvsklassen är efterarvingar, ni ingår i den andra arvsklassen. Eftersom det inte finns något testamente ärver den efterlevande maken/makan kvarlåtenskapen från den avlidne med fri förfoganderätt om det finns arvingar i den första eller andra arvsklassen, 3 kap 1 och 2 §§ ärvdabalken, ärvdabalken. Begreppet orubbat bo finns det ingen juridisk term som heter, har funnits med länge dock i vardaglig term. Antingen ärver man kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Med fri förfoganderätt betyder att den efterlevande maken eller makan får förfoga/disponera över den avlidnes egendom. Med andra ord kan den efterlevande använda den avlidnes tillgångar som den vill men kan inte testamentera bort arvet till någon annan. Med full äganderätt är det enkelt att man äger egendomen som om det vore ens egna. Alltså kan man testamentera och ge bort egendom/arvet. Med andra ord kan det efterlevande makan ge bort egendomen med gåva till sina barn, så länge den inte testamenteras bort. MEN. För att de avlidnes arvingar ska vara lite trygga med sitt arv så finns 3 kap 3 § ärvdabalken, ärvdabalken. Den finns till i de fall den efterlevande maken/makan har skänkt bort en stor del av kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken/makan, om det skapat en väsentlig minskning av egendomen. Denna minskning har ansetts vara en minskning med 20-30 procent eller mer av egendomens nettovärde, NJA 2013 s. 736, länk till rättsfallet, läs det sista HD säger. Det krävs därutöver att gåvomottagaren varit i god tro när personen fått gåvan och att talan måste väckas inom fem år från det gåvan mottogs.
Sammanfattning
Eftersom jag inte har fler omständigheter än dem du givit mig kan jag tyvärr inte svara längre än det jag gjort ovan. Förmodligen kan ni hävda att det borde finnas mer pengar kvar i dödsboet, med andra ord att hennes gåvor till sina barn är att likställa som testamente. Men som sagt tidsbegränsningen som jag nämnde ovan är viktig att komma ihåg. Jag tycker att ni borde kontakta en jurist. För så mycket mer svar kan jag inte ge er inom den gratis rådgivning vi har här på Lawline. Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist.
Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,
