Dold samäganderätt till fastighet
DOLD SAMÄGANDERÄTT
Enligt praxis skall 3 av 3 kriterier vara uppfyllda för att Dold Samäganderätt i fastighet skall kunna göras gällande. Nämligen att:
1. Partsöverenskommelse om att fastigheten skall NYTTJAS tillsammans;
2. Dolde ägaren på något sätt bidragit EKONOMISKT vid förvärvet av fastigheten;
3. Partsöverenskommelse om att fastigheten skall ÄGAS tillsammans.
I förekommande fall gick makens rörelse i konkurs för 25 år sedan efterlämnande skulder på dubbelsiffriga miljonbelopp. För att rädda resterande tillgångar undan kronofogden, sålde man sin dyra fastighet och hustrun köpte en billigare. För att möjliggöra detta bildade hustrun ett bolag i vilket både makens och hennes egna tillgångar skrevs. Detta gav hustrun kreditvärdighet, så att hon kunde förvärva fastigheten. Parentetiskt hade hon sannolikt egen kreditvärdighet, utan bolagsbildningen, samt var hela köpeskillingen till 100% upplånad. Så ingen kontantinsats gjordes.
Då maken nyligen dog gjorde särkullbarnen gällande arvsrätt baserad på Dold Samäganderätt.
FRÅGAN GÄLLER att om änkan tillstår kriterium 1 och 2 men inte 3, det undanröjer särkullbarnens möjlighet att hävda Dold Samäganderätt?
Här förelåg makarnas helt tydliga överenskommelse om att makens tillgångar i bolaget och fastigheten skulle ÄGAS av hustrun, för annars skulle tillgångarna tvångslikvideras och drivas in och försätta dem i fullständig ruin.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Innan jag börjar med att besvara din fråga vill jag först framföra några utgångspunkter. I det fallet du beskrivit för mig har alltså arvingar påstått arvsrätt till en andel av fastigheten med påståendet att den andelen tillhört deras numer avlidne far. Vanligtvis när en make dör och lämnar en efterlevande make och särkullbarn så ska en bodelning äga rum. Huvudregeln om att en bodelning ska äga rum kan dock bortfalla av flera olika anledningar. Jag utgår därför från att en bodelning av någon anledning inte har ägt rum i detta fall, eftersom detta skulle påverkat egendomsförhållandena på så sätt att det redan borde ha varit klarlagt huruvida fastigheten varit samägd.
Jag kommer i det följande att klargöra vad principen om dold samäganderätt brukar innebära i praktiken och hur Högsta domstolen beskriver att den ska fungera. Därefter ska jag utifrån den kunskapen dra slutsatser om vad som bör gälla i det förhandenvarande fallet.
Principen om dold samäganderätt finns inte stadgad i lagen och är en familjerättslig princip som syftar till att skydda en make eller sambo som trots att denne inte stått som ägare utåt ändock under vissa förutsättningar kan sägas ha varit delägare.
Det är mycket riktigt som du säger att principen om dold samäganderätt består av tre kriterier. Det första är att egendomen inköpts för gemensamt bruk. Det andra är att den make som inte utåt framträder som ägare (den påstått dolde ägaren) har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köpetillfället. Om dessa två kriterier är uppfyllda, inträder följden (kriterium tre) att man antar att fastigheten skulle ägas gemensamt. Detta innebär att om de två första kriterierna är uppfyllda, blir utgångspunkten att det tredje också är uppfyllt, att äganderätten är gemensam.
Vad detta innebär i praktiken, i ditt fall, är följande. Först krävs att arvingarna ifråga kan bevisa att de första två kriterierna är uppfyllda. Båda kriterierna måste vara uppfyllda. Alltså att egendomen inköpts för gemensamt bruk och att deras far i samband med köpet lämnat ett inte obetydligt ekonomiskt bidrag. Notera att det ekonomiska bidraget från fadern måste ha ägt rum vid köpetillfället. Annars är inte kriteriet uppfyllt.
Om de lyckas bevisa detta, är det den andra parten (i det här fallet änkan) som måste bevisa att det sista kriteriet inte är uppfyllt. Alltså att det inte var meningen att fastigheten skulle ägas tillsammans.
Det ni bör göra är att bevisa att det finns en sådan överenskommelse som du nämner, som innebär att det var menat att änkan ensam skulle äga fastigheten.
Sammanfattningsvis kan sägas att det alltså är upp till arvtagarna att bevisa att de två första kriterierna är uppfyllda. Om de lyckas med det, är det upp till änkan att bevisa att det inte förelåg en partsvilja att fastigheten skulle samägas.
Om det skulle bevisas att dold samäganderätt föreligger är utgångspunkten att vardera make äger halva fastigheten var (se 1 § i Lag (1904:48) om samäganderätt).
Följande rättsfall handlar om dold samäganderätt: NJA 1985 s. 97, NJA 2008 s. 826 och NJA 2013 s. 242.
Jag hoppas att mitt svar är till hjälp. Tveka inte att ställa en ny fråga eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!
Med vänliga hälsningar,
