Bestämmanderätt beträffande barnets boende vid gemensam vårdnad
Hej, jag och mitt ex separera för ett år sedan. Vi har gemensam vårdnad om våra två barn. Nu är det så att vi båda har olyckligtvis blivit arbetslösa. Jag har idag akassa, mitt ex inte för han hade slarvat med det där. Mitt yrke är snävare och därför måste jag leta i andra städer för att få jobb, mitt ex kan leta bredare men är inte så sugen på det utan vill helst hålla på just inom akademin där det är svårt att få jobb. Jag vet dock inte hur jag ska göra för han vägrar gå med på att barnen flyttar. Jag tycker att vi alla kan flytta till en närliggande stad (som vi bott i tidigare) där hans föräldrar och syskon bor för det skulle ge bättre pendlingsmöjligheter, både för honom och mig. Men han tycker att barnen har det så bra i staden där vi bor så han vill inte flytta på dom och menar att dom skulle bli traumatiserade av allt, plus att han menar att han själv inte skulle trivas i den andra staden. Jag har svårt att se hur jag ska lyckas få ett jobb där vi bort nu och känner som att jag sitter i en rävsax och att han även straffar mig. Det var jag som lämna och jag som har gått vidare. Han mår fortfarande dåligt och tycker väldigt synd om sig själv. Hur tusan ska jag göra? Måste jag skaffa något helt annat typ av jobb. Detta skulle innebära mycket lägre lön för mig.
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga berör bestämmanderätten beträffande barnets boende vid gemensam vårdnad. Frågan regleras i föräldrabalken, hädanefter FB.
När föräldrarna har gemensam vårdnad om barnen ska alla beslut om barnens förhållanden fattas gemensamt, se 6 kap. 11 och 13 §§ FB. 6 kap. 11 § FB anger att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I det här fallet är ni båda vårdnadshavare, vilket betyder att ni båda måste vara överens om beslut rörande barnet som har en mer ingripande karaktär och inte enbart hänför sig till barnets vardagliga omsorg. Att flytta till en annan ort med barnet ses som ett ingripande beslut, vilket betyder att båda vårdnadshavare måste ge sitt godkännande. Du måste således komma överens med den andra vårdnadshavaren innan du och barnet flyttar, annars kan du göra dig skyldig till egenmäktighet med barn, se 7 kap. 4 § brottsbalken. Vill du kunna bestämma i frågan själv krävs det att du först får en ändring i vårdnaden till ensam vårdnad, se 6 kap. 5 § FB.
Mitt råd är att du tar kontakt med den andra vårdnadshavaren och gemensamt försöker kommer överens om flytten. Alternativt att du ansöker om ensam vårdnad för att själv få bestämma i frågan. Huvudregeln gällande vårdnaden är att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad, så länge det inte är oförenligt med barnets bästa. En orsak till att ge ensam vårdnad är att det föreligger samarbetsproblem mellan föräldrarna som är så pass stora att barnet blir negativt påverkat. En annan aspekt man tar hänsyn till när man bedömer vem av föräldrarna som ska få ensam vårdnad är kontinuitetspricipen. Principen går ut på att man vill undvika att flytta barnet från dess invanda miljö, delvis vill man som huvudregel inte flytta barnet från ett boende som ligger nära barnets skola, fritidsaktiviteter och kompisar till ett helt nytt boende där barnet slits från detta. Kontinuitet och stabilitet är någonting som anses förenligt med barnets bästa och det kan därför väga dig till din nackdel om du väcker talan om ensam vårdnad och samtidigt vill flytta med barnet till en ort mycket längre bort.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
